Flying Saucer Review

Brittisk ufotidskrift som grundades 1955 och fortfarande ges ut. Från att ha varit ett seriöst forum där ufologer kunde publicera sina resultat har tidskriften under 90-talet blivit allt mer spekulativ. Den tidigare redaktören, Gordon Creighton, anser att vi alla kontrolleras av utomjordiska krafter och att många människor är hälften utomjording/hälften människa. Nuvarande redaktör för tidningen heter Edwin Joyce. Tidigare redaktörer har varit följande: Derek Dempster (1955-1956), Brinsley le Poer Trench (1956-1959), Waveney Girvan (1959-1964), Charles Bowen (1964-1982) och Gordon Creighton (1982-2003).

Astronomiska förklaringar

Många av de rapporter som varje år strömmar in till UFO-Sveriges Rapportcentral kan ges en astronomisk förklaring. På hösten och våren ser många planeten Venus, morgon- och aftonstjärnan. Den är efter solen och månen den ljusstarkaste himlakroppen.

Andra synliga planeter är Jupiter, Saturnus och Mars. Jupiter, solsystemets största planet, är efter Venus den vanligaste felkällan. Förutom planeter tar folk ofta miste på satelliter och meteorer. Satelliter avtecknar sig som en ljus vit prick som rör sig högt uppe i atmosfären och meteorer avtecknar sig som snabba streck på himlavalvet, ibland med rök efter. Meteorer kallas i dagligt tal felaktigt för stjärnfall. De stora meteorsvärmarna inträffar på vinterhalvåret och exempel på dessa är Ursiderna 19-23 december och Quadrantiderna 2–4 januari. Mest spektakulär är Perseiderna som har sitt maximum omkring den 12 augusti.

Ett annat speciellt astronomiskt fenomen är bolider. Det är stora stenbumlingar med sitt ursprung i asteroidbältet som kan pendla i färg mellan gult, rött och grönt vid inträdet i jordatmosfären. Livslängden är cirka 10 sekunder och maxsträckan de färdas cirka 60 mil. Det kommer in något dussin bolider per år över svenskt luftrum.

Se även: Bolider

Villas Boas, Antônio (1934-1992)

I mitten av oktober 1957 utspelade sig en av de första mest kända närkontakterna i ufohistorien. Den unge brasilianaren Antônio Villas Boas sade sig inte bara ha gått ombord på ett okänt föremål som landat på familjens åker utan dessutom blivit förförd av en utomjordisk kvinna. Villas Boas beskrev kvinnan som oerhört vacker: ”hennes kropp var vackrare än någon kvinna jag tidigare sett”. Under sitt besök ombord på farkosten noterade Villas Boas en inskription över en av dörrarna. Han ritade sedan ned tecknen: raka linjer med skarpa böjar, punkter och mjuka krokar. Historen är ännu inte fått någon förklaring. 

För den som är mer intresserad finns berättelsen att ta del av på UFO-Sverige episod 13

Berglund, Anders (1979-)

Berglund var riksorganisationens UFO-Sveriges ordförande mellan 2013 och 2023. Anders blev intresserad av ufofenomenet när han lagom till skolåldern hittade en ufobok att läsa på det lokala biblioteket. Efter att hans intresse för fenomenet bara ökat med åren bestämde sig Anders för att själv börja undersöka ufoobservationer. 2009 gick han UFO-Sveriges fältundersökarkurs och fick sitt första fall att undersöka. Efter det började Anders arbeta mer och mer ideellt för organisationen.

2013 blev Anders tillfrågad att bli ordförande för UFO-Sverige och tvekade inte att tacka ja. Han har sedan dess fortsatt strävan att göra organisationen till den självklara instansen att vända till sig för fakta och kunskap gällande ufofenomenets alla aspekter. Vid riksstämman 2023 lämndes klubban över till Clas Svahn.

Anders har studerat historia på universitet, och finner idéhistoriken som mest intressant att följa genom århundradena. Han har under de senaste tio åren arbetat som kyrkvaktmästare i Rättviks och Öckerö församling. Anders är för närvarande pappaledig från allt yrkesarbete och sköter om sina tre barn. När tillfälle ges spelar också Anders gärna dragspel och komponerar egna låtar.

Ståndpunkt i ufofrågan:

”Det finns en kärna med ufoobservationer som kan klassificeras som genuint egendomliga. Det är dessa observationer som utgör fenomenet. Möjliga förklaringar till ännu oförklarade observationer är flera. Mina tre förslag till vidare studier lyder som följer:

1. Kända, och mer oklara, naturliga fenomen som vi behöver bli bättre på att förstå till fullo.
2. Militära experimentella flygfarkoster. Teknologi som oftast utvecklats under strikt sekretess och där man först kan bli varse om dess historia efter många decenniers hemlighetsmakeri.
3. Hjärnkunskap. Mer kunskap om hur vårt medvetande fungerar. Vad finns det för faktorer som påverkar hur vi uppfattar vår egna och gemensamma verklighet.  

UFO-Sverige - Ordföranden Avsnitt 5 januari 2013.

Andersson, Rickard (1972-)

Sedan 2006 ledamot av UFO-Sveriges styrelse samt organisationens evenemangsansvarige sedan 2011. Har även hand om UFO-Sveriges webbshop.

Intresserad av militärhistoria såsom Argus och Dacapo-operationerna. Ni kan läsa om dom här på ufo.se: Argus och Dacapo

K. Gösta Rehn 1891-1989

Men in Black

Begreppet MIB, Männen i svart, myntades 1953 av ufologen Albert K Bender som då ledde en grupp kallad International Flying Saucer Bureau i Connecticut. Bender drog sig plötsligt bort från allt som hade med ufo att göra efter att, som han sa, ha fått besök av tre män klädda i svart i september 1953. När hans kollega Gray Barker gav ut boken ”They knew too much about flying saucers” 1956 hade den silhuetterna av tre män i svart på omslaget och i mångt och mycket är det Barkers bok som spridit bilden av MIB. Den typiska MIB-aren är lång, har ofta rakat huvud, bär trench coats och uppträder oftast i sällskap med två till tre likadant klädda personer. Deras kläder ser nyinköpta ut och de kör ofta extremt välskötta bilar av äldre modeller. Männen i svart har av många betecknats som en modern vandringssägen. Några få fall är kända från Sverige. 1997 kom filmen ”Men in Black” med Tommy Lee Jones och Will Smith som använde Men in Black-temat på ett mycket fritt och underhållande sätt. MIB har också förekommit i teveserien Arkiv X 1994.

Vallée, Jacques (1939-)

Fransk astrofysiker och ufolog boende i USA som anser att UFO har både en fysisk och psykisk grund och att det uttrycker sig i folklore, som tron på trollens bergtagningar, som kan vara ursprunget till dagens ombordtagningar. Vallée har skrivit en rad böcker, bland andra: ”Anatomy of a Phenomenon” (1965), ”Challange to Science” (1966), ”Passport to Magonia” (1970), ”Invisible College” (1975), ”The Edge of Reality” (1975), ”Messengers of Deception” (1980), ”Dimensions - A Casebook of Alien Contact” (1988), ”Confrontations - A Scientist's Search for Alien Contact” (1990), ”Revelations - Alien Contact and Human Deception” (1991), ”UFO Chronicles of the Soviet Union” (1992) och ”Forbidden Science” (1992). Har även gett ut novellen ”Fastwalker” (1996) och på svenska ”Det osynliga nätverket - en dataexperts bekännelser” (1984). Vallée har numera dragit sig tillbaka från aktivt ufoarbete.

wikipedia

webb

Quintanilla, Hector, Jr

Det amerikanska flygvapnets ufoundersökningar i Project Blue Book leddes av major Quintanilla i dess slutskede mellan åren 1963-69. Han blev därmed den siste ledaren av undersökningarna från myndighetens sida. Kritik har av olika ufologer framförts både mot hans egna och andras undersökningar i projektet.

Quintanillas inställning var att alla uforapporter gick att lösa, bara man hade tillräckligt med information i fallen. Hans specialområde var fysik som han också erhöll en universitetsexamen i. Viktigt för ledarna av projektet, vilket också uppfylldes av denne man, var att stå pall för heta debatter och kritik från både civilt och militärt håll. Liksom många ufoorganisationer gör i dag hjälpte han skolungdomar med arbeten om UFO samt svarade på brev.

En klassisk observation i Socorro 1964, New Mexico, kom att bli det största fallet under Quintanillas tid inom Project Blue Book. Det var också enligt honom själv det mest väldokumenterade fallet där ingen rimlig förklaring kunde hittas. Dock ville han heller inte helt utesluta att alltsammans kunde vara ett falsarium.

Se: Project Blue Book, Socorro-fallet

Veit, Karl (1907-2001) 

En av de tidiga europeiska ifologerna med stark Adamskiinriktning. Grundade 1956 Ventla förlag som kom att ge ut en lång rad ufoböcker med kontaktinriktning. Samma år grundade Veit också gruppen DUIST och tidskriften UFO-Nachrichten.

Leslie, Desmond (1921-2001)

Irländsk teosof och medförfattare till ”Flying saucers have landed” (1953) tillsammans med kontaktpersonen George Adamski. Leslie ansåg att ufofenomenet har sin förklaring i besökande utomjordiska farkoster samt i paranormala fenomen. Under sina sista åren levde Leslie i Frankrike och deltog endast sporadiskt i ufosammanhang.

Se: Adamski, George

Nazcalinjerna

Se: Reine, Maria

Reiche, Maria (1903-1998)

Under 50 år kämpade Maria Reiche för att rädda de berömda konstverk i öknen 40 mil söder om Lima i Peru som blivit kända under beteckningen Nazcalinjerna. Det 500 kvadratkilometer stora området är genomkorsat av bilder av djur och långa raka linjer sträcker sig kilometervis över berg och genom stenöknen. Många har försökt att tolka de märkliga figurerna som skapades av Nazcakulturen 100-700 e. Kr. eller tidigare och den mest spridda förklaringen är att det skulle röra sig om en gigantisk astronomisk kalender. Området blev allmänt känt i och med schweizaren Erich von Dänikens bok ”Zurück zu den Sternen” 1969 (på svenska ”Tillbaka till stjärnorna” 1973) där von Däniken framförde teorin att mönstren i själva verket var landningsbanor för utomjordiska besökare, en idé som Maria Reiche avskydde och bekämpade. 1968 publicerade Reiche själv den bok som inspirerade von Däniken, ”Geheimnis der Wüste” [Öknens hemlighet] på Heinrich Fink GmbH i Stuttgart. Boken är skriven parallellt på tyska, engelska och spanska.

Se: Däniken, Erich von

Tomas, Andrew (1906-2001)

Andrew Tomas föddes i Ryssland och kom att intressera sig för forntida gåtor och forntida astronauter och blev författare till flera böcker. Under flera år bodde han i Australien där han blev redaktör för UFO Bulletin och Australian Flying Saucer Review. I mitten av 70-talet flyttade han till Kalifornien där han bodde fram till sin död. Tomas skrev bland annat ”We are not the first” (1971, Svensk utgåva ”Vi var inte först” 1974), ”On the shores of endless worlds” (1974, Svensk utgåva ”Vid fjärran världars stränder” 1975), ”The home of the gods” (1972), Atlantis from legend to discovery” (1972), ”Beyond the time barrier” (1974), "Signs, stars and seers" (1975) och ”Shambala: Oasis of light” (1976).

Kolmården

Kolmården har länge betraktats som ett ufofönster där en stor mängd observationer har gjorts. De flesta observationer har skett inom ett mycket begränsat område, inte större än 30x30 kilometer, mellan Nyköping, Oxelösund och Nävekvarn.

Se: Flap

Läs mer om Projekt Kolmården.

Klint, Johan Petri 1568–1608

Svensk präst i Östra Stenby socken i Östergötland och samlare av underliga och svårförklarade berättelser. Klint skrev en bok med titeln ”Om the tekn och widunder som föregingo thet liturgiske owäsendet”. Boken, som är på nästan 400 sidor och har talrika illustrationer i flera färger, tar bland annat upp meteorer, konstiga djur, sammanträffanden, blodregn, norrsken, visioner och monster. Ämnen som i dag skulle passa in under begreppet forteana.

Skillingarydsfallet

Sveriges mest kända ufobild togs den 6 maj 1971 av Lars Thörn i närheten av Stora Spännberget på Skillingaryds skjutfält. Thörn åkte moped på en grusväg och hade sin 4-årige son med sig. Thörn fick syn på ett föremål på avstånd som blänkte i solen och som sänkte sig mot marken. Thörn stannade mopeden och sprang upp för en sluttning mot en höjd för att se bättre. Med sin lilla Minolta 16 mm-kamera tog han två bilder i snabb följd av ett föremål som såg ut som ett klassiskt flygande tefat, som svävade bortom en bunker som syns på bilderna. Ett svagt rosa sken syntes runt farkosten när den stannade upp och ett vinande ljud hördes då och då under den ca 60 sekunder långa observationen. Thörn uppskattade avståndet till ca 200 m och storleken till 10-12 meter. Thörn säger också att sonen blev rädd och tog skydd vid bunkern.

Skillingarydsfallet ännu mer utförligt i UFO-Sveige episod 56

Thörns beskrivning av händelsen har varierat något över tid, och han hade också lyckats fotografera ufon vid flera andra tillfällen. Detta gjorde att ufogruppen GICOFF i Göteborg misstänkte att det rörde sig om en bluff. De lät analysera de två bilderna, som inte i sig är manipulerade utan visar ett verkligt föremål. Men genom att besöka platsen och beräkna vinklar och avstånd i fotografierna kunde man konstatera att föremålet befann sig inte mer än ca 12 meter från fotografen (i jämnhöjd med bunkern) och bara var några decimeter stort. GICOFF lyckades sätta ihop ett par navkapslar och hänga upp i luften vid platsen och ta egna fotografier som var mycket lika Thörns foton. 1977 publicerade GICOFF avslöjandet i sin tidskrift. Men Lars Thörn själv nekade till bluff: ”Nej! Det kan jag svära på inför Gud”, sa han till en tidning.

Den första av Thörns bilder är lite suddig då han inte hann ställa in kameran, medan den andra bilden är tydligare (se bild 1 nedan). Notera att sonen syns stående till höger på bilden. Ofta har bilden beskurits vid publiceringar och inte visat sonen.
Bild 2 nedan visar GICOFFs foto (i färg) av två hopmonterade navkapslar, taget vid samma plats. Bild 3 visar de två navkapslarna som GICOFF använde.

Thörn ritade också två olika teckningar av föremålet, där man ser att undersidan av föremålet är mer konisk än vad som framgår av hans fotografi:

GICOFF satte även samman en stereoskopisk bild baserad på Thörns två foton. Genom att använda två olika färger kunde man få en 3D-effekt med hjälp av ett par speciella glasögon. Detta publicerades 1975 av GICOFF som "världens första tredimensionella foto av ett ufo":

Anundsjöstenen

Vid 12-tiden en julidag 1950 fick Anton Lindberg i byn Norrböle, Anundsjö i norra Ångermanland syn på ett runt ljussken som kom flygande genom luften norrifrån. Det flög söderut och åtföljdes av ett susande ljud. Plötsligt fick han se något som föll ned från ljusklotet och landade på en åker norr om byvägen. Han gick då fram till nedslagsplatsen och hittade där ett stenliknande föremål. Biten var oregelbunden och hade en omväxlande skrovlig och slät yta. Ytfärgen var gulgrön (beige) i vilken gråvita färgzoner fanns insprängda. Dessa liknade närmast cement. Brottytorna i föremålets ändar hade en lila färg, nästan som kulören på en överhettad järnstång. Vid en analys utförd av Institutet för metallforskning i Stockholm den 16/3 1983 konstaterades att Anundsjöstenen bestod av ett slaggliknande material med kalciumoxid och kiseloxid som de mest framträdande föreningarna.

Kiruna UFO-förening

Lokalförening inom UFO-Sverige 1976-1993. Ordförande samt även mycket aktiv fältundersökare var Gunnar Thorén. Som mest hade föreningen 42 medlemmar.

Fry, Daniel (1908-1992)

Den 4 juli 1949 påstår amerikanen Daniel Fry att han fick resa i ett tefat mellan New Mexico och New York. Färden tog en halvtimme. Hans rymdkontakt hette A-Lan och var stationerad på jorden för att hjälpa mänskligheten. Daniel Fry blev en av de mest kända kontaktpersonerna under 1950- och 60-talen och författare till böckerna ”Resa med flygande tefat” samt ”Budskapet från rymden”.

Han grundade organisationen Understanding och besökte vid ett tillfälle Sverige. Analys av en 16 mm färgfilm Fry tog i Oregon 1964 visar att det var en liten modell nära kameran som rörde sig i vinden och hans övriga fotografier har starkt ifrågasatts. Daniel Fry presenterade sig vanligen som Dr. Fry, en titel han köpt från ett icke erkänt institut i London.

wikipedia

Tunguskaexplosionen

Den 30 juni 1908 exploderade ett klot av eld över Steniga Tunguska i Sibirien. Ett vittne beskriver hur ”skjortan brändes nästan bort ifrån kroppen”. På grund av det glest befolkade området samt krig och revolution skulle det som sagt dröja ända till år 1927 innan den första forskarexpeditionen nådde centrum för explosionen. Expeditionen fann en enorm förödelse. Så långt ögat kunde se låg träden omkullvräkta, ett kalhygge av ofantliga dimensioner. I explosionscentrum stod träden fortfarande upprätt men grenarna hade svetts av. I dag misstänker forskarna att katastrofen orsakades av en komet eller asteroid som kolliderade med jorden.

Se: Vita nätterna

Archives for the Unexplained 

Archives for the Unexplained (AFU), tidigare Arkivet för UFO-forskning, Archives for UFO research. Från början en ufoförening (Arbetsgruppen för ufologi) som bildades i Södertälje 1973. Syftet var då i första hand att bygga upp ett specialiserat forsknings- och lånebibliotek. Biblioteket omfattade vid starten 350 boktitlar. Med åren breddades intresset till att också omfatta tidskrifter, pressklipp, rapport-, person- och föreningsarkiv. 1980 ombildades AFU till en ideell stiftelse. Samtidigt flyttades arkivet till Norrköping. AFU är inte en ordinär förening där man blir ”medlem”. Däremot kan man genom donationer till stiftelsens verksamhet bidra till, och dra nytta av, arkivets fortsatta utveckling. Mellan 1975 och 2008 gav AFU ut ett nyhetsblad på engelska som beskriver den forskning som bedrivs av AFU:s medarbetare.

Från september 1993 till mars 2001 publicerades informationsbladet Sponsornytt med senaste nytt från arkivets verksamhet. Under 2003 startades hemsidan www.afu.info. Klipparkivet omfattar mer än 30.000 artiklar och notiser enbart från den svenska dags-, vecko- och fackpressen. Rapportarkivet omfattar uppskattningsvis ca 66.000 observationer varav ca 25.000 svenska. AFU har idag tre bibliotek som har vuxit till mer än 2000 hyllmeter av boktitlar inom ämnena ufo, forteana, parapsykologi och mycket annat. AFU är idag världens största ufoarkiv. Genom ett särskilt avtal är AFU sedan 1986 anslutet till Riksorganisationen UFO-Sverige. I oktober 2006 erhöll AFU 82.000 kronor från Riksarkivet för inköp av ett rullhyllesystem.

Under 2013 beslutade AFU att döpa om sig till Archives Foundation for the Unexplained, eller kortare Archives for the Unexplained. Detta för att bättre spegla samlingarnas innehåll.

Ordförande för AFU är Clas Svahn.

Se: Liljegren Anders, Blomqvist Håkan, Jonsson Kjell, Clas Svahn, AFU Newsletter

webbplats

wikipedia

Imjärvi

Ett mycket säreget fall inträffade i den nordfinska byn Imjärvi den 7 januari 1970. Aarno Heinonen och Esko Viljo var ute för att spåra upp ett skidspår efter ett snöfall. De två kom fram till en glänta där de brukade ta en paus och hade väl vilat sig i fem minuter då de fick höra ett surrande ljud. När de tittade upp fick de se ett mycket starkt ljus närma sig. Det såg ut som ett lysande moln men allt eftersom det sänkte sig såg de att det roterade. Surrandet tilltog och när ljuset befann sig på cirka 15 meters höjd såg de båda männen ett omkring tre meter stort, runt objekt inuti molnet. På undersidan fanns tre lika stora halvklot och i mitten stack ett rör ut, två decimeter långt och 2,5 decimeter i diameter.

När föremålet kom ner till tre meters höjd stannade det, surrandet slutade och molnet tunnades ut. En stark ljusstråle kom från röret och rörde sig runt ett par gånger innan det stannade. Av ljusstrålen blev det en en meter vid cirkel i snön. En lätt rödgrå dimma bildades över platsen men efter några sekunder drogs ljuset ihop och steg uppåt. När ljuset slocknat såg de en liten skiva som först stod stilla men som sedan försvann upp i röret. Det var då de fick syn på den lilla varelsen. Den stod mitt i ljuset med en svart låda i händerna. Varelsen var inte mer än 90 cm lång, mycket mager och med tunna armar och ben. Ansiktet var blekt och näsan underlig, som en krok. Varelsen hade vita handskar som räckte till armbågarna, ljust grön klädsel och lite mörkare gröna stövlar som räckte upp till knäna. På huvudet hade varelsen en toppig hjälm. Medan männen stod och stirrade på varelsen vände den sig ett halvt varv samtidigt som den rödgråa dimman tjocknade. Stora gnistor slog ut från den nu lysande cirkeln i snön; de slog mot männen men brändes inte.

Till slut var dimman så tät att Viljo och Heinonen inte kunde se varandra längre trots att de båda stod bara tre meter från varelsen. Därefter ”smälte” ljuskäglan på marken ihop och for som en dallrande flamma in i föremålet. Dimridån revs itu och plötsligt var luften helt tom ovanför männen. Då hade observationen varat i en halv minut. Några minuter efteråt tappade Heinonen känseln på höger sida och sjönk ihop. Männen tvingades att lämna sina skidor och Viljo fick hjälpa Heinonen de två kilometerna hem. Heinonen mådde mycket illa, han kräktes, ryggen värkte och lederna ömmade. Han hade svår huvudvärk och urinen var svart som kaffe. Heinonen tog sig till lasarettet där man konstaterade att blodtrycet var mycket lågt och att han var chockad. Viljo kände sig inte sjuk direkt men efter en timme svullnade ansiktet upp, det blev rött och gången blev obalanserad. Både Viljo och Heinonen blev oförmögna att arbeta under lång tid, det ska ses mot bakgrund av deras före händelsen goda kondition. Heinonen är i dag död sedan några år. Händelsen har ännu inte fått någon förklaring.

Läs mer om händelsen i Imjärvi

Riksorganisationen UFO-Sverige

UFO-Sverige bildades under påskhelgen 1970 som en paraplyorganisation för ett flertal då fristående ufogrupper och enskilda intresserade i landet. Idén var att samla så många som möjligt kring gemensamma mål som utåtriktad information och en, som det hette, ”dokumenterande ufoforskning”.

Under 70-talet växte UFO-Sverige till en landsomfattande organisation. Organisationens arbete var dock starkt påverkat av ET-hypotesen och den information som publicerades i bland annat tidskriften UFO-Information var starkt influerad av detta.

1979–80 kom inre slitningar att dela UFO-Sverige. Många ansåg föreningen som odemokratisk och vid riksstämman i Enköping den 22 mars 1980 ställdes frågan på sin spets. Resultatet blev att den tidigare ordföranden Carl-Axel Jonzon lämnade organisationen.

Konflikten innebar en vattendelare i svensk ufologi. Ur det gamla UFO-Sverige växte en ny och vetenskapsinriktad organisation fram. Eftersom såväl medlemsregister som rapportarkiv hade försvunnit tvingades man bygga upp organisationen på nytt.

UFO-Sverige är i dag den enda vetenskapsinriktade ufoorganisationen i landet. Syftet är att samla in och undersöka rapporter om oidentifierade fenomen på himlen. Organisationen är uppbyggd av lokala representanter samt ett fåtal lokala grupper och ger ut tidskrifterna UFO-Aktuellt med fyra nummer per år samt Rapport-Nytt med fem nummer per år. UFO-Sverige anordnar årligen så kallade fältundersökarkurser där man under en helg utbildar undersökare som sedan ska ta sig an inrapporterade observationer.

Vid årligen återkommande riksstämmor väljer UFO-Sveriges styrelse för riksorganisationen. Styrelsen träffas 6–7 gånger per år och har det övergripande ansvaret för organisationens ekonomi och centrala aktiviteter.

I stadgarna står bland annat att ”man ska motverka okritiskt tänkande, oberättigad skepsis eller blind tro omkring ufofenomen” samt ”bedriva och främja forskning för att vinna ökad kunskap om ufofenomenet.”

Ordförande sedan 2023 är Clas Svahn.

Orber 

Ljusfenomen som bara kan uppträda både på fotografier och på filmer.

Orber kan vara från partiklar av damm till regndroppar, insekter som hamnar ur focus. Orberna är mer upplysta än omgivande bakgrunder. De är vanligast framträdande vid användande av blixt i mörka miljöer.

Livlig debatt på ufokonferensen

Den 27 oktober 1996 arrangerades Sveriges första internationella ufokonferens på Arkens konferenscenter i Göteborg. Välkända ufologer från USA, Storbritannien, Danmark och Norge höll uppskattade föredrag under denna heldag.

Efter några intensiva månaders förberedelser var det så dags för det internationella mötet med likasinnade utländska ufologer. Människor kom från när och fjärran. En del av de 150 besökarna hade rest långt bara för att få komma och lyssna på de inbjudna veteranerna. UFO-Sverige kunde också visa upp vandringsutställningen, rapportdatabasen samt Internetutbudet.

Ballester Olmos, Vicente-Juan (1948–)

Ledande spansk ufolog och författare till flera böcker. Han har publicerat flera kataloger över ufofall, bl.a. FOTOCAT. Han är även en av grundarna av Anomaly Foundation.

CV för Vicente-Juan Ballester Olmos

FOTOCAT project

Se även: Anomaly Foundation

AFU Newsletter

Engelskspråkig tidskrift med material om framför allt svenska ufofall, bibliografiska uppgifter om ufoböcker och tidskrifter samt nyheter från AFU. Tidskriften utgavs av Arkivet för UFO-forskning (AFU), nu Archives for the Unexplained. AFU Newsletter var från början svenskspråkig och utgavs som AFU Nyhetsblad med start mars 1975. Från och med 1979 publicerades en ökande mängd artiklar på engelska varför namnet ändrades till AFU Newsletter 1985. Tidskriften utgavs sammanlagt med 52 nummer och avslutades 2008.

Se: Archives for the Unexplained

Barker, Gray (1925–1984)

En av ledarna bakom den första kända ufogruppen i USA, Flying Saucer Bureau. Blandade gärna fantasi och verklighet i sina artiklar och böcker. Publicerade bland annat: ”The strange case of Dr. M. K. Jessup” (redaktör) och ”Gray Barker’s book of Adamski” (redaktör). Bland de egna verken märks: ”They knew too much about flying saucers” (1956), ”The silver bridge” (1970) och ”MIB: The secret terror among us” (1983). Barker var tillsammans med Albert Bender den som gjorde berättelserna om Men in black (männen i svart) kända.

wikipedia

Se även: Men in Black

Evans, Hilary (1929-2011)

Brittisk ufolog och författare, född i Shrewsbury. Evans var tillsammans med sin fru Mary ägare av Mary Evans Picture Library som specialiserat sig på dokumentära bilder från förr. Bildarkivet grundades 1964 och innehåller flera miljoner bilder. Evans var en av de främsta förespråkarna för en psykosocial förklaringsmodell för ufofenomenet och har bland annat skrivit ”UFOs, the Greatest Mystery” (1979), ”The Evidence for UFOs” (1983), ”Visions, Apparitions, Alien Visitors” (1984), ”Gods, Spirits, Cosmic Guardians” (1987), ”Alternate States” (1989), ”Almanac of the Uncanny” (1995) och ”From other worlds: The truth behind aliens, abductions, UFOs and the paranormal” (1998). Tillsammans med John Spencer redaktör för böckerna ”UFOs 1947-1987” (1988) och ”Phenomenon” (1988) och i samarbete med Dennis Stacy ”UFOs: 1947-1997” (1998).

Arnold, Kenneth (1915–1984)

Den 24 juni 1947 observerade privatflygaren Kenneth Arnold nio bumerangliknande föremål när han flög över Kaskadbergen i delstaten Washington, USA. Arnold beskrev föremålens rörelser som ”tefat när man kastar dem över en vattenyta” (motsvarande "kasta macka" på svenska). Observationen kablades ut i massmedia genom nyhetsbyrån AP och journalisten Bill Bequette. Media tog fasta på hans beskrivning av föremålen. ”Flying saucers” började att användas som gemensamt namn på alla oidentifierade flygande föremål. Arnold publicerade senare en bok ”The Coming of the Saucers” (1952) tillsammans med Ray Palmer. Arnold var under en period politiskt aktivt. 

Se även: Bequette Bill, Flygande tefat

wikipedia

Friedman, Stanton T. (1934-2019)

Amerikansk kärnfysiker och ufoundersökare. Hans arbete som kärnfysiker innebar hemliga försök med nukleär flygning, fission- och fusionsraketer. Har arbetat aktivt med ufofrågan sedan 1958. 1978 påbörjade han sin undersökning av den påstådda ufokraschen vid Roswell och blev den som kom att spåra flera av originalvittnena. 

Stanton Friedman har publicerat ett otal häften och bland annat skrivit följande böcker: ”Crash At Corona: The U.S. Military Retrieval And Cover-Up Of A Ufo” (1992), ”Top Secret Majic” (1996) samt cd-romskivan ”UFOs: The Real Story” (1995). Friedman har särskilt kommit att engagera sig i undersökningen av Roswell-fallet och han var en stark förespråkare för ET-hypotesen. Friedman avled 13 maj 2019 av en hjärtattack.

Se: wikipedia

Villa, Paul (1916-1981)

Mellan 1963 och 1965 tog amerikanen Paul Villa mängder av knivskarpa färgbilder av flygande tefat i trakterna av sitt hem i AIbuquerque, New Mexico. Han påstod sig stå i både fysisk och telepatisk kontakt med rymdmänniskor från stjärnbilden Berenikes hår (Coma Berenices). Besökarna såg ut som jordmänniskor men var mycket vackrare. Enligt Villa är tefaten endast ”en liten del av Guds stora arméer som snart kommer att landa på jorden och förlösa mänskligheten från dess nuvarande fallna tillstånd”. Paul Villa skickade sina foton till regeringsmedlemmar, skolor, bibliotek och fängelser. Få trodde på honom. Analyser av flera av hans fotografier har visat att de är förfalskningar.

Van Tassel, George (1910-1978)

Amerikanska kontaktperson född i Jefferson, Ohio. Stod bakom de så kallade Giant Rock-mötena i Kalifornien där kontaktpersoner och tefatsintresserade träffades under 1950-talet för årliga konvent. Publicerade böckerna ”I rode a Flying Saucer” (1952), ”Into this world and out again” (1956), ”Religion and science merged” (1958), ”The Council of Seven Lights” (1958, gavs också ut under titeln ”Religion and science merged” samma år) samt ”When stars look down” (1976). I böckerna beskriver Van Tassel bland annat sin syn på religion, jordens historia och de flygande tefatens roll i detta. Van Tassel lät också uppföra en kupolformad byggnad kallad ”The Integratron” som skulle ge möjlighet till tidsresor, upphävande av tyngdlagen samt omvandling av ”kosmisk energi” till elektricitet.

UFO-Center Karlskoga

Lokalförening inom UFO-Sverige 1976-1998. Ordförande var Owe Lewitzki och Acke Svensson. Som mest hade föreningen 66 medlemmar. Åren 1979-1986 utgav föreningen tidskriften Svävaren.

UFO-Aktuellt

Organ för Riksorganisationen UFO-Sverige sedan 1980. Första numret utgavs efter en delvis stormig riksstämma i Enköping den 22 mars detta år varvid grundaren av UFO-Sverige, Carl-Axel Jonzon, tog med sig ”sin” tidning - UFO-Information - och ”sin” förening med samma namn och lämnade UFO-Sverige. UFO-Aktuellt har nu blivit den mest långlivade ufotidskrift som utgivits i Sverige och bara UFO-Nyt i Danmark är äldre i de nordiska länderna. UFO-Aktuellt utkommer med fyra nummer per år. Redaktör sedan starten är Håkan Ekstrand.

Se: Ekstrand, Håkan 

Läs mer

Magnusson, Barbro (1944-2008)

Barbro Magnusson var länge ledamot i UFO-Sveriges styrelse och ordförande i UFO-Nyköping, TVF där hon blev medlem 1978. Under 1998 ombildades UFO-Nyköping till undersökningsgrupp med Magnusson som ansvarig. Hon var under många år fältundersökare och medlem av UFO-Sveriges bedömningsgrupp. Aktiv i Hessdalenprojektet 1983-1987 under vilken tid Magnusson besökte området vid tolv tillfälle för att göra intervjuer och undersökningar. Ansvarig för UFO-Sveriges rapportcentral under 2002.

Anten

Ett av de mest kända svenska ”landningsfallen”. På morgonen den 30 augusti 1970 upptäckte en man vid Enebacken nära sjön Anten norr om Alingsås tre mystiska avtryck i gräset på sin gård. Avtrycken var fyra centimeter djupa och bildade en oregelbunden triangel. En mycket låg radioaktiv strålning uppmättes på platsen. Flera observationer av lysande föremål hade gjorts över området natten före.

Angelucci, Orfeo (1912–1993)

Italiensk-amerikansk kontaktperson som säger sig ha rest med flygande tefat vid flera tillfällen. Första kontakten ska ha inträffat den 23 maj 1952 nära Burbank i Californien då han bland annat fick träffa rymdkvinnan Lyra. Angelucci skrev sedan böckerna ”The Secret of the Saucers” (1955) och ”Son of the Sun” (1959) om sina upplevelser. Båda böckerna är starkt religiöst influerade.

wikipedia

Mattsson, Carl-Anton (1946-)

Carl-Anton startade UFO-Sveriges lokalförening UFO-NYKÖPING 1975 tillsammans med Roger Ersson. Lokalföreningen är nu nerlagd. Carl-Anton var med och såg till att Parthenons bokförlag i Helsingborg räddades då man fick ta över hela förlaget vilket Carl-Anton nu driver sedan 1991 i Nyköping tillsammans med Dan Mattsson.

Carl-Anton har varit med och färdigställt Henry Kjellsons bok "Teknik i forntiden" utgiven 1984. Carl-Anton har rest mycket och studerat gamla kulturer i bland annat Egypten, Mexiko och Peru. Han har även skrivit boken "Forntidens pyramider" som utkom 1994. Carl-Anton sitter i UFO-Sveriges styrelse och är medlemsansvarig.

Rehn, K. Gösta (1891-1989)

Författare till fyra ufoböcker, ”De flygande tefaten. Dokument och teori” (1966), ”UFO! Nya fakta om de flygande tefaten” (1969), ”Tefaten är här!” (1972) och ”UFO-utmaningen” (1976). Han var Sveriges första sakliga författare av en ufobok och kritiserade starkt religiösa influenser i den dåtida uforörelsen. Rehn blev intresserad av flygande tefat 1955 då han läste den amerikanske majoren Donald Keyhoes bok ”Flygande tefat - observatörer från världsrymden”, vilken han sedan översatte åt förlaget Forum. 1958 blev han svensk representant för den amerikanska ufoorganisationen Apro. Rehn räknas som den förste svenske vetenskapsinriktade ufologen. Han avled den 17 juni 1989.

Se: Apro

Rickard, Bob (1946-) 

Grundare av tidskriften Fortean Times. Bob Rickard växte upp i Fjärran östern - Borneo och Malaysia blev hans ungdoms hemländer. Där fann han sig själv skådande ut mot universum med hjälp av familjens bibliotek. Under den här perioden började han också upptäcka hur fel det var att dela in allt i kategorier och att sätta etiketter på tillvaron. Trångsyntheten blev hans värsta fiende och syntesen den enda tänkbara vägen framåt. När han för första gången upptäckte Charles Fort var det genom science fiction-magasinet ”Astounding Science Fiction” där Alfred Bester, Robert Heinlein och Theodore Sturgeon härjade med sina framtidsfantasier uppmuntrade av tidningens redaktör som rekommenderat dem alla att läsa Fort.

Se: Fort, Charles Hoy 

wikipedia

Rapportcentral, UFO-Sveriges

För att samordna undersökningsverksamheten har Riksorganisationen UFO-Sverige en rapportcentral dit allmänheten kan ringa om man har observerat någonting okänt på himlen. Rapportcentralen fungerar som samordnare och främsta ansvarige för samtliga rapporter som kommer in till organisationen. För närvarande är rapportcentralen placerad i Norrköping och ansvarig är Johan Gustavsson. Varje år tar rapportcentralen emot mellan 200 och 300 rapporter. Rekordåret 1999 inkom 562 stycken rapporter. Telefonnumret till rapportcentralen är 018-555 000

Se även: Johan Gustavsson

Läs mer

UFO-Sverige behandlar ofta ämnen som rör UFO-Sveriges Rapportcentral

Plejaderna

Öppen stjärnhop i Oxens stjärnbild cirka 400 ljusår från jorden. Hopen, som också kallas sjustjärnorna, består av unga stjärnor med nebulosaslöjor kring sig. Trots att de omöjligt kan ha hunnit producera planeter med liv omkring sig pekas de ofta ut av new age-förespråkare som varande bebodda. Kontaktpersonen Eduard ”Billy” Meier är en av dem som säger sig stå i kontakt med varelser från Plejaderna.

wikipedia

Penninerna

Ett kulligt hedlandskap och resterna av vad som en gång var en bergskedja i norra och mellersta England. Penninerna anses som ett ufofönster. Vanliga fenomen i Penninerna är oranga ljussfärer och något mer farkostliknande som getts namnet ”spökhelikoptern”. Även ombordtagningar rapporteras, mest känd är den av polismannen Alan Godfrey 1980 i Todmorden. Inte långt därifrån ligger Pendle Hill, hemvist för Lancashires häxor enligt folktron, och en plats där många fenomen siktats, bland annat gjordes en luftskeppsobservation så tidigt som 1914.

Wikipedia

Se: Flap

Menger, Howard (1922-2009)

Amerikansk kontaktperson som i flera böcker berättat om sina kontakter med vänligt sinnade besökare från planeter i vårt solsystem. Redan på 1940-talet fick Howard Menger sin första kontakt med de utomjordiska besökarna. Han gjorde sig känd som en av de mest omtalade kontaktpersonerna i världen vid sidan av George Adamski och Daniel Fry. I boken From outer space to you beskrev Menger (1959) sina kontakter, resor med flygande tefat och samarbete med rymdmänniskorna. Han har också tagit en lång rad fotografier av såväl besökarna som deras farkoster och säger sig också ha besökt månen 1956. Den 30 januari 1992 höll Menger föredrag på Folkets hus i Stockholm. I sin bok the High Bridge incident (1991) och i många föreläsningar berättade Howard Menger att hans kontakter delvis var ett sociologiskt experiment utfört av Pentagon men att det även var utomjordiska besökare inblandade.

Magnusson, Sven (1930-2008) 

Svensk författare och redaktör för tidskriften Sökaren 1964-2008. Magnusson var en kritisk sökare och publicist. Han har bland annat skrivit ”Flygande tefat... vad säger vetenskapen?” (1975) och Det ”övernaturliga” och vår världsbild (1976). Magnusson var också redaktör för boken ”Alternativ tro” i två delar som kom ut 1976 på Proprius förlag. 1997 gav han ut boken ”Stora tankar i vår tid - New Age” som enbart publicerades på Internet. 2000 kom ”Stora tankar i vår tid - Perspektiv på New Age” ut på Wrå förlag. Boken är en samling av idéer och tankar kopplade till new age. Han avled i sitt hem den 24 juni 2008. Följande citat från 1996 speglar Sven Magnussons kritiska förhållningssätt: "Okunnighet är naturlig. Man föds ju inte rik på kunskaper. Men man kan beträda en klok sökarväg, lyssna till kunniga men kritiska personer, läsa god litteratur och inte naivt acceptera allt. Att gå en klok sökarväg består i hög grad i att öka sina kunskaper, skärpa sitt förstånd och efter granskning lämna åskådningar som inte har en god grund i erfarenhet och förnuft. Den kritiskt undersökande tanken är sökarinstrumentet nummer ett.

Cirkelfenomenet

Cirkelformade områden i växande fält, främst spannmål, som av många tolkats som spår efter utomjordisk rymdskepp. I september 1991 avslöjade Londontidningen Today att att två män (Doug Bower och Dave Chorley) sedan 1978 legat bakom en stor del av cirkelformationerna i de engelska sädesfälten. Nyheten slog ned som en bomb och flera av de mest kända ”cirkelforskarna” lurades också av männens cirklar. Sedan 1991 har ett dussintal grupper och enskilda trätt fram eller avslöjats som tillverkare av cirklar.

”Fenomenet” har med tiden blivit globalt. Man har observerat cirklar i bland annat Ungern, USA, Ryssland och Japan. Sommaren 1993 uppkom helt oväntat ett tiotal cirklar runt om i Sverige. I ett fall erkände två Orsaungdomar att de hade tillverkat cirkeln med hjälp av ett plan till en bokhylla och i flera andra formationer hittades spår av dem som tillverkat dem. Den enda cirkeln som ännu saknar förklaring påträffades utanför Sala i Västmanland. Två bröder hade ringt anonymt till UFO-Sveriges kansli i Sala och tipsat om cirkeln. Cirklarna har sedan 1993 också spridit sig till Norge, Danmark och Finland.

I dag anses fenomenet som förklarat även om det finns enskilda cirklar som skulle kunna ha en meteorologisk bakgrund. Någon koppling till ufofenomenet har inte gått att fastställa. I Sverige har 47 formationer upptäckts mellan 1993 och 2000. I april 1998 publicerade Clas Svahn boken ”UFO-mysteriet – från flygande tefat till cirklar i sädesfälten” (Parthenon förlag) där han redogjorde för cirkelfenomenets historia.

Se även: Andrews, Colin och artikeln Cirkelfenomenet

wikipedia

Area 51

Ett mytomspunnet område i Nevadaöknen, två timmars bilresa norr om Las Vegas, USA. Där har det amerikanska flygvapnet ett 13.000 kvadratkilometer stort testflygningsområde, Groom Lake och Nellis Air Force Range Complex. Området ligger 130 kilometer nordnordväst om Las Vegas. Groome Lake planerades 1944 och började byggas tio år senare, 1954, under överinseende av CIA. Vissa amerikanska ufologer hävdar att flygvapnet har tillvaratagit flygande tefat som förvaras på området. Flera bilder och filmer av lysande föremål har tagits i närheten av basen. Av allt att döma föreställer dessa hemliga testflygningar av nya flygplanstyper.

En före detta bordellägare, Robert ”Bob” Lazar, påstår sig ha arbetat på Area 51 och där sett såväl tillfångatagna utomjordiska varelser som flygande tefat. Bob Lazar har dock inte kunnat belägga sin historia och de flesta seriösa ufologer ställer sig kallsinniga till Lazars vittnesmål. Lazar har senare ändrat sin historia och menar numera att de tefat han såg inte befann sig inom Area 51 utan på ett område kallat S-4 i närheten av Area 51.

I mitten av april 2000 kom de första bilderna av Area 51, tagna av en rysk satellit. Föremål så små som två meter syntes. Här syns hundratals byggnader, tennisanläggningar, en swimmingpool och en basebollarena. Inga bilar men desto fler bussar rör sig på de torra ökenvägarna. På flera bilder syns vägar som försvinner rakt in i berget och man kan bara spekulera om hur stor del av anläggningen som befinner sig under jord. Men framför allt är området genomkorsat av landningsbanor, hangarer och annat som hör till en flygplats. En nästan sex kilometer lång startbana slutar vid några jättelika hangarer.

Här har flygvapnet testat de flesta nya spionflygplanen och stealthbombaren, men området användes också under 50- och 60-talet för atombombsprov. I dag tror många att framtidens superplan ”Aurora” och det kilformade TR-3A provflygs här. Men det är historierna om de legendomspunna H-PAC:s (Human Piloted Alien Crafts), alltså utomjordiska flygfarkoster tagna direkt ur filmen ”Independence Day”, som kittlar fantasin hos många ufointresserade.

Mer läsning finns här

Stormningen av Area 51

wikipedia

Karta

Condonrapporten

Efter åratal av kritik från Hynek, privata ufogrupper, kongressen och pressen tillkännagav flygvapnet den 7 oktober 1966 att universitetet i Colorado skulle studera ufofenomenet. Ledare blev den välrenommerade fysikern dr Edward Uhler Condon. Kommittén bestod av tolv vetenskapsmän, bland annat psykologer, astronomer och kemister. Det var meningen att det skulle bli en långvarig och grundlig utredning av fenomenet. Men redan från början uppstod oenighet inom gruppen. Psykologen David Saunders trodde på den utomjordiska teorin. Men psykologen Michael Wertheimer och projektsamordnaren Robert Low ansåg att teorin var absurd.Condon själv hade en mycket negativ inställning och berättade middagshistorier om kontaktpersoner i syfte att förlöjliga ämnet. Condonkommitténs slutrapport publicerades i januari 1969. Det var en tjock lunta på 989 sidor, som handlade om ufohistoria, allmänhetens reaktion, plasma, radar, meteorologi, astronauternas observationer och mycket annat. Av ett 90-tal omnämnda ufofall kvarstod cirka 30 procent som oförklarade efter kommitténs ofta mycket noggranna utredningar – alltså äkta UFO. Siffrorna måste ha bekymrat Condon som istället valde att sikta in sig på en enda teori – ET-teorin.I förordet konstaterade Condon att det inte fanns bevis för att UFO skulle vara rymdskepp från en annan civilisation, något som inte ens alla ufologer trodde. “Men om sådana bevis längre fram kommer i dagen, måste vi naturligtvis revidera vår uppfattning“, skrev han. Många accepterade Condons åsikter och rapporten blev den direkta orsaken till att Project Blue Book avslutades i december 1969. Därmed slutade också det amerikanska flygvapnets officiella intresse för detta gåtfulla fenomen.

Se: Project Blue Book

wikipedia

CIA

CIA, Central Intelligence Agency, den amerikanska underrättelsetjänsten, har under många år intresserat sig för uforapporter. Så sent som 1997 avslöjades att amerikanska CIA hade använt ufobegreppet som täckmantel för en del hemliga spionflygningar. Genom att skylla på ufofenomenet kunde en del observationer av egna spionplan bortförklaras. 1953 sponsrade CIA en panel av icke-militära vetenskapsmän för att under tre dagar analysera Blue Book-data.

Se: Robertson-panelen

Andrews, Colin

Engelsk undersökare av cirkelfenomen som tillsammans med kollegan Pat Delgado genom sina böcker kom att påverka den allmänna opinionen mot att cirkelfenomenen i åkrarna orsakades av utomjordisk besökare. Började sina undersökningar 1985. Under senare år har Andrews allt mer börjat ägna sig åt andra okända fenomen. Efter att ha varit en av mest framträdande företrädarna för att alla cirklar utom några få har orsakats av utomjordiska besökare meddelade Andrews år 2000 att han ändrat sin åsikt och anser numera att de allra flesta orsakas av bluffmakare. Andrews har varit medförfattare till följande böcker: ”Circular Evidence” (med Pat Delgado, 1989) och ”Crop Circles - The Latest Evidence” (med Pat Delgado, 1990).

Se Cirkelfenomenet

APRO

Förkortning för den amerikanska organisationen Aerial Phenomena Research Organisation. Den grundades 1952 av Jim och Coral E. Lorenzen i Tucson, Arizona och var den första i sitt slag i världen. Apro upplöstes i slutet av 1988.

Se: Lorenzen, Coral & Jim

wikipedia

Bolider

Bolider är mycket ljusstarka meteorliknande föremål som ofta rör sig parallellt med horisonten. Eldkulorna, som de också kallas, är delar från det asteroidbälte som finns mellan Mars och Jupiter, till skillnad från meteorer som härstammar från kometer. Bolider rör sig relativt långsamt och observationstider på upp emot 10 sekunder finns rapporterade. Sträckan en bolid kan färdas i atmosfären kan vara upp till 60 mil.

Färgen anges ofta som grön, gul, röd eller mycket starkt vit och det starka ljuset gör att den kan kasta skuggor på marken. Bolider misstas ofta befinna sig betydligt närmare observatören och kan också uppfattas störta till marken i närheten, trots att de rör sig på stor höjd och oftast brinner upp i atmosfären.

wikipedia

Johansson, Gideon (1901-1981)

Övermontör Gideon Johansson var i slutet av 1950-talet med om en närobservation utanför sitt hem i centrala Mariannelund. Observationen har länge ansetts som ett av de klassiska svenska fallen. Johansson såg ett starkt lysande föremål som verkade landa på gatan. Inne i föremålet satt två människoliknande varelser. ”De två varelserna satt inom en glasruta som var böjd och lutad bakåt i strömlinjeform som på en modern sportbil. Förarhytten där varelserna satt, troligen fastspända, och detta mycket nära varandra, såg ut som på ett modernt flygplan av mindre typ.” Så beskriver Johansson själv händelsen. Fallet har senare återundersökts av Anders Liljegren och mycket tyder på att händelsen har psykologiska orsaker.

Se: Liljegren, Anders

Mer om Gideon Johanssons upplevelser

Jöred, Karsten (1944-2015)

Ansvarig för ufoundersökningar på Försvarets forskningsinstitut från och med våren 2000 till våren 2006. Karsten Jöred är intresserad av matematik och astronomi och har under flera år gett kurser i astronomi.

Se: FOI

Jordljus

Ljusfenomen som på engelska kallas för ”earth lights”. Flera ufofenomen tyder på existensen av ett hittills outforskat elektriskt fenomen, vilket uppträder som ljusbollar och påminner i sitt rörelsemönster om klotblixtar. Orsaken till fenomenet skulle enligt en teori vara spänningar i jordens berglager, vilka ger upphov till elektiska urladdningar i form av lysande runda klot.

Randles, Jenny (1951-)

är brittisk ufoundersökare och författare och utbildad inom geologi och geografi vid Manchester University. Randles är inte bara en duktig författare utan också en av världens ledande fältundersökare. Hennes inställning är kritiskt granskande och hon förespråkar ingen enskild teori om UFO, däremot är hon skeptisk till användandet av hypnos, en metod som hon anser ställer till med mer skada än nytta. Randles var under många år aktiv inom brittiska BUFORA och organisationens ansvarige för undersökningar. Under 1995 lämnade hon dock all aktiv inblandning i BUFORA efter en tvist. 1999 grundade hon tillsammans med flera andra brittiska ufologer UFOIN, en organisation som enbart ägnar sig åt undersökningar av rapporter.

Jenny Randles har skrivit bland annat följande böcker: ”UFO Study” (1981), ”Alien Contact” (1982), ”UFO Reality: A Critical Look at the Physical Evidence” (1983), ”The Pennine UFO Mystery” (1983), ”Sky Crash: A Cosmic Conspiracy” (1984), ”Science and the UFOs” (1985), ”The UFO Conspiracy: The First Forty Years” (1987), ”Abduction: Over 200 Documented UFO Kidnappings Investigated” (1988), ”Controversy of the Circles” (med Paul Fuller 1989), ”Mind Monsters” (1990), ”Crop Circles, A Mystery Solved” (med Paul Fuller 1990, 1993), ”Could UFO's be Real?” (1991), ”Looking for the Aliens – a Psychological Imaginate and Scientific Investigation” (1991), ”UFOs and How to See Them” (1992), ”From Out of the Blue: The Incredible UFO Cover-Up at Bentwaters Nato Air Base” (1993), ”The Afterlife” (med Peter Hough 1993), ”UFOs: A British Viewpoint” (1994), ”The World's Best ‘True’ UFO Stories” (med Peter Hough 1994), ”Strange and Unexplained Mysteries of the 20th Century” (1994), ”UFO Retreivals: The Recovery of Alien Spacecraft” (1995), ”The Complete Book of UFOs” (med Peter Hough 1996), ”Investigating the truth behind the Men in Black phenomenon” (1997), ”The Paranormal Source Book” (1997), ”UFO Crash Landning? Friend or Foe?” (1998), ”The UFOs that never were” med Andy Roberts och David Clarke 2000), ”The Little Giant Encyclopedia of UFOs” (2000).

Geller, Uri (1946-)

Israelisk underhållare och självutnämnt medium som gjort sig känd för sin förmåga att böja bestick och starta klockor med ”tankekraft”. Geller blev känd för en svensk publik då han den 16/2 1974 i tv-programmet ”Är det omöjliga möjligt - trots allt?” (av Åke och Karin Falck) visade upp sina krafter. Programmet blev en enorm succé och tidningarna fylldes av rapporter från tittare som fått sina bestick, nycklar och andra metallföremålen böjda. Geller påstod sig senare ha fått sin kraft från planeten ”Hoova” i ett avlägset stjärnsystem. Under 90-talet har Geller anlitats av flera företag för att finna olja och mineral. Gellers krafter har starkt ifrågasatts och flera illusionister har kunnat upprepa samtliga hans konster genom vanliga trolleritrick.

wikipedia

Klass, Philip J (1919-2005)

Philip Klass var sannolikt USA:s mest kände ufoskeptiker. Klass var tidigare redaktör för den ansedda amerikanska tidskriften ”Aviation Week and Space Technology” och har bland annat skrivit böckerna: ”UFOs Explained” (1974), ”UFOs - The Public Deceived” (1983) och ”UFO Abductions a Dangerous Game” (1988). Klass gav också under många år regelbundet ut ett nyhetsblad, SUN, Skeptic UFO Newsletter, där han kritiskt granskade aktuella ufofrågor. Utgivningen upphörde med nummer 76 sommaren 2003 till följd av Klass sviktande hälsa. Han var en av grundarna till skeptikerorganisationen CSICOP.

Keel, John A. (1930-2009)

Den amerikanske ufologen och journalisten John Keel hade en teori om att ufovarelser inte var utomjordiska utan ”ultra-terrestrial”, varelser från en annan dimension. John Keel tar i sin klassiska bok ”UFOs: Operation Trojan Horse” upp flera fall där det verkar finnas ett samband mellan UFO och poltergeistfenomen. Under åren 1966-70 arbetade han på heltid med att undersöka ufogåtan. Han har skrivit bland annat följande böcker: ”Jadoo” (1957), ”UFOs: Operation Trojan Horse” (1970), ”Disneyland of the Gods” (1988), ”The Mothman Prophecies” (1991), ”The Complete Guide to Mysterious Beings” (1994, en omarbetad version av ”Strange Creatures from Time and Space”, 1970).

Norlén, Göran (1954-)

Redaktör för UFO-Sveriges häfte ”Fakta om UFO” 1984 och tillsammans med Clas Svahn redaktör för dess omarbetade nyupplaga, som gavs ut i bokform, 1998. Norlén har varit ordförande i Stockholms UFO-förening och är sedan flera år revisor i UFO-Sverige. Han är sedan UFO-Aktuellt 4/85 ansvarig för avdelningen Presspegeln där han gjort sig känd för sina ofta bitska och träffsäkra kommentarer kring ufoartiklar ur den svenska pressen.

Anderson, Gerald (1942-)

1990 avslöjade Anderson detaljer kring en påstådd tefatskrasch på slättlandet nära San Augustin i New Mexico. Händelsen skulle ha inträffat den 5 juli 1947 och inbegrep flera döda besättningsmän. Under flera år stred ufologerna Stanton Friedman, som försvarade Anderson, och Kevin Randle, som menade att historien var en bluff. Med tiden visade det sig att allt fler av Anderson uppgifter inte höll och till slut tvingades Friedman erkänna att Andersons vittnesmål inte längre kunde betecknas som trovärdigt.

Devereux, Paul (1945-) 

Devereux, Paul är en Engelsk ufolog boende i Wales och förespråkare av den så kallade jordljusteorin. Devereux har varit redaktör för tidskriften ”The Ley Hunter” och har bland annat skrivit böckerna ”Earthlights - towards an understanding of the UFO enigma” (1982) samt tillsammans med Peter Brookesmith ”UFOs and ufology - the first 50 years” (1997).

Davenport, Peter (1948-)

Ledare för National UFO Reporting Center i Washington, USA sedan 1994. NUFORC bildades 1974 av Robert J. Gribble i Seattle där det fortfarande ligger. Centrat är den enda nationella central som regelmässigt samlar in och arkiverar uforapporter och har en larmtelefon som är bemannad 24 timmar om dygnet. Inkomna rapporter publiceras i det månatliga nyhetsbladet National UFO Sighting Report. Davenport talar flytande ryska och har gjort flera egna ufoobservationer. Ståndpunkt i ufofrågan: ”Vi står inför en teknik som vi inte bara har svårt att förstå utan inte heller kan förstå”.

Däniken, Erich von (1935-)

Erich von Däniken föddes i Zofingen i Schweiz den 14 april 1935 och redan som 19-åring hävdar han sig ha haft en intensiv vision vars detaljer han aldrig har velat avslöja. von Däniken påverkades starkt av Louis Pauwels och Jacques Bergiers ”Le Matin des Magiciens” (1960, på svenska 1969 under titeln ”Vår fantastiska värld”), Robert Charroux’ ”One hundred thousand years of man’s unknown history” (1963) samt Carl Sagans och Iosef S. Shklovskiis ”Intelligent life in the universe” (1966).

1968 utkom den schweiziske dåvarande hotellarrendatorn Erich von Däniken med sin första bok ”Erinnerungen an die Zukunft” (Sv. övers. ”Olösta gåtor ur mänsklighetens förflutna” 1969) och hans över 20 böcker har sedan sålts i över 56 miljoner exemplar (1998) över hela världen. Däniken anser att vi har haft besök från rymden för tusentals år sedan och att dessa varelser avlade fram ett nytt människosläkte tillsammans med våra primitiva förfäder. Dänikens teorier bygger på olika förhistoriska monument och byggnader där han tycker sig se bilder av astronautklädda besökare och rymdfarkoster.

1973 bildade amerikanen G.M. Philips föreningen Ancient Astronaut Society som skulle samordna astroarkeologiska aktiviteter över hela världen. De kallas även för Dänikisterna.

Följande böcker av von Däniken har kommit ut på svenska:

• Olösta gåtor ur mänsklighetens förflutna, 1972
• Tillbaka till stjärnorna, 1972
• Gudasäd, 1972
• Gudarnas spår, 1973
• Fenomen som skakat världen, 1974
• Mina bevis – Rättegång på fem kontinenter, 1977
• Erich von Däniken i korsförhör, 1978
• Det förgångnas profet, 1979
• Resa till Kiribati, 1982
• Stenarnas mystik, 1992

Följande kritiska granskningar av von Dänikens teorier kan rekommenderas: Gerhard Gadows ”Olösta forntidsgåtor” (Nybloms 1974), Clifford Wilsons ”Crash go the chariots” (Lancer 1972) ger en kristens syn på teorierna, Ronald Storys ”The space gods revealed” (New English Library 1978) smular sönder många av argumenten, Willy Wegners danska ”Däniken i søgelyset” (Fufos 1977) ger en ufologs syn på ”bevisen” och James Randis ”Flim-Flam!” (Prometheus 1987) en skeptikers.

von Däniken bor i dag i den lilla bergsbyn Beatenberg i Schweiz, 45 kilometer från Bern.

Adamski, George (1891–1965)

Den första kända och kanske fortfarande mest kända kontaktpersonen. Adamski föddes i Polen den 17 april 1891 men flyttade redan som ett- eller tvååring (uppgifterna är osäkra) till Dunkirk, New York, dit hans föräldrar emigrerade. Adamski fick mycket liten formell utbildning utan lärde sig själv, starkt influerad av föräldrarnas starkt religiösa bakgrund. Under 30-talet engagerade sig Adamski i ockulta kretsar och bildade själv ”The Royal Order of Tibet” och lärde ut ”universella lagar”. Hans elever började kalla honom professor trots att han saknade all formell kompetens. I augusti 1947 såg Adamski 184 st. ”flygande tefat” i formation över sig, något som han senare kom att beskriva. 

1949 gav Adamski ut boken ”Pioneers of Space” med undertiteln ”A trip to the Moon, Mars and Venus”, som trots att den gavs ut i hans eget namn i själva verket var skriven av hans sekreterare Lucy McGinnis (alla Adamskis böcker skrevs av andra). I ”Pioneers of Space” beskriver Adamski astralresor till olika planeter i solsystemet och kritiker har sedan kunnat visa att dessa berättelser i det närmaste ordagrant återanvänts av Adamski i de senare tefatsböckerna. 1953 publicerades hans och Desmond Leslies bok ”Flying Saucers have Landed” (sv. öv. Flygande tefat har landat, 1957) och i den påstod Adamski att han hade mött människoliknande varelser från en annan värld. Adamski påstod också att han hade observerat utomjordiska farkoster sedan den 9 oktober 1946 och att han mötte deras besättning och ledaren Orthon första gången den 20 november 1952 i en öken i Kalifornien i USA.

I sin bok beskriver han resor med tefat genom världsrymden och han kallade besökarna för ”rymdbröderna”, en term som senare kom att användas av en rad kontaktpersoner, även svenska. Han publicerade många spektakulära bilder, vilka de flesta idag anses vara förfalskade. Science fiction-redaktören Ray Palmer (1910–1977), som också var djupt intresserad av flygande tefat, fick redan 1944 mottaga ett manuskript till en novell i vilken handlingen var densamma som Adamski senare skulle publicera i faktaform i sin första bok. Författaren till novellen var George Adamski själv. Adamskis kontaktberättelser, där han sa sig ha besökt månen, Venus och andra planeter i vårt solsystem anses numera som fantasier, alternativt syner och visioner.

Trots alla indikationer på att Adamskis upplevelser var påhittade eller i alla fall inte var verkliga finns det fortfarande de som tror på hans berättelser. Senast på UFO-Sveriges fältundersökarkurs 2018 hölls ett föredrag av amerikanen Glenn Stickling, ledare för George Adamski Foundation. Stickling har själv som barn träffat Adamski och är övertygad om att han talar sanning. Han påstår sig också ha mött "rymdvarelser" och att dessa kommer från Mars och Jupiter. I vår tidskrift UFO-Aktuellt nr 4, 2018 och nr 1, 2019, finns artiklar om Glenn Stickling och Adamskis påståenden.

Se: Leslie, Desmond

wikipedia

Andersen, Per (1956-)

Tidigare ordförande i danska SUFOI och aktiv undersökare av ufofenomen sedan 1974. Andersen är utbildad inom datavetenskap och är i dag chef för den skandinaviska divisionen på ett större dataföretag. Han betecknar sig själv som ”en sympatisk skeptiker” när det gäller ufofrågan. 1997 arrangerade han och SUFOI den första danska internationella ufokongressen (se länk till artikel nedan). I början av 1999 avgick Andersen som ordförande i SUFOI och ersattes under en kort tid av Toke Haunstrup. Hösten 1999 valdes Kim Møller Hansen till ny ordförande.

Se: SUFOI, Livlig debatt på ufokonferensen

Andersson, Sven (1910–1987)

Svensk försvarsminister 1957–1973. Då ufologen Bjarne Håkansson (i dag Zacharias Brandt) den 27 juni 1972 intervjuade Sven Andersson för sin bok ”UFO-gåtan” ställde han frågan om vad försvarsministern själv ansåg om teorin att de så kallade flygande tefaten skulle vara besökare från andra världar. Andersson svarade: ”För det första har vi aldrig fått belägg för att det har funnits några flygande tefat i Sverige. Det har vi undersökt. Det finns inga belägg för det. Det är fenomen som lever mera i någon slags föreställningsvärld. Det finns inga fakta om att det har flugit föremål, främmande, från andra planeter, över Sverige.”

Allingham, Cedric (1922-)

Egentligen var det väl ingen som hade hört talas om engelsmannen Cedric Allingham innan han kom ut med sin bok ”Flying Saucers from Mars” i oktober 1954. Men han blev snart känd. För i boken fanns inte bara en fantastisk, Adamski-lik, berättelse om en vanlig mans möte med ett landat skepp och okända varelser, utan också bilder som inte stod Adamskis efter. Boken togs på allvar av många och recenserades som en faktabok i tidningarna. Men boken var en bluff, troligen skriven av den engelske astronomen Patrick Moore.

wikipedia

Agobard (779–840)

Ärkebiskop av Lyon, Frankrike, som på 800-talet fördömde tron på att det existerade ”skepp från molnen” vars besättning sades komma från en plats kallad Magonia. I sin ”Liber de Grandine et Tonitruis” (kapitel 11), skriver Agobard i ufologen Jacques Vallees engelska översättning: ”Dock har vi sett och hört män, så djupt sjunkna i dumhet, att de tror att det finns ett särskilt område, som de kallar Magonia, där skepp seglar in i molnen förande med sig de av jordens frukter som har förstörts av hagel och storm; seglarna offrar till stormgudarna och får själva åter spannmål och andra grödor. Av de vars blinda dårskap var så djup att de trodde dessa saker vara möjliga, såg jag flera i en grupp människor som hade slagit fyra personer i bojor – tre män och en kvinna som de menade hade fallit från dessa skepp; efter att hållit dem i fångenskap i några dagar tagit dem framför den församlade folkmassan för att stenas inför oss alla. Men sanningen segrade.”

wikipedia

Koivula, Tapani (1946-)

Tidigare ordförande i den finska ufoorganisationen Suomen Ufotutkijat ry och författare till böckerna "Ufojen kosminen viesti" (Kosmiska budskap från ufo) 1992 och "Viestejä" (Budskap) 1996. Redaktör för föreningens årliga rapportsammanställning "Uforaportti" nummer 11, 2004 och nummer 12, 2005. Aktivt intresserad sedan 1968.

Se: Suomen Ufotutkijat ry

Kjellson, Henry Verner (1891-1962)

Svensk forskare, civilingenjör, flygdirektör och författare. Studerade matematik, fysik, astronomi och geografi vid Tekniska högskolan i Stockholm 1912-1917, civilingenjör 1917. Medlem av ingenjörsvetenskapsakademins flygtekniska kommitté 1924. Riddare av Vasaorden 1933. Flygdirektör av första graden 1939. Konstruerade bland annat följande flygplan: Tummeliten, S 18, S 21, Albatross 160, J 23 och J 24. Avslöjade 1944 konstruktionen av det hemliga tyska raketvapnet V2 innan detta sattes in mot England och blev senare belönad med utmärkelsen ”Officer of the most prominent order of the British Empire”.

Han var ofta anlitad som expert när det gällde flyghaverier. Kjellson studerade också hebreiska och sanskrit samt något arabiska och hieroglyfer och använde sina kunskaper till att skriva böckerna ”Forntidens teknik” (1952), ”Mellan fantasi och verklighet” (1957), ”Försvunne teknik” (1961) samt den postumt utgivna ”Sju nätter på Cheopspyramidens topp” (1982), samtliga på Nybloms förlag.

Kjellson var fascinerad av forntida teknik och menade att tidigare kulturer haft tillgång till avancerade redskap och fortskaffningsmedel. Bland annat hävdade han att Sodom och Gomorras undergång kunde ha orsakats av en atombomb. Han skrev flera artiklar i dessa ämnen samt höll radioföredrag om flygande tefat i oktober 1952, ett fenomen som han var mycket skeptisk till. Kjellson satt också med i den hemliga kommitté som under 1946 under ledning av överste Bengt Jacobsson undersökte rapporter om så kallade spökraketer över Sverige.

I september 1959 besökte Kjellson Egypten tillsammans med sonen Lennart och dennes fru. Men till skillnad mot titeln på hans sista bok klättrade Kjellson aldrig upp på Cheopspyramidens topp; innehållet bygger enligt sonen helt på pappans egna fantasier. Han avled i Borås den 1/11 1962 och jordfästes i Kärna kyrka en vecka senare. 

Liljegren, Anders (1950-)

Systemman, programmerare och aktiv ufolog sedan början på 70-talet och en av de drivande bakom Arkivet för UFO-forskning. Tillsammans med Clas Svahn har han skrivit boken ”Domstensfallet - En svensk närkontakt 1958” och är expert på arkivforskning och historiskt material.

I början av 80-talet lokaliserade Liljegren flera tusen sidor hemligstämplade dokument om den så kallade spökraketvågen 1946 på Krigsarkivet i Stockholm. Dokumenten är nu avhemligade och finns kopierade på AFU i Norrköping.

Under 1997 publicerade han ett stort arbete om ett av de mest kända svenska närkontaktfallen, Gideon Johanssons observation av två humanoider i Mariannelund 1959. Tillsammans med Clas Svahn har han bidragit med kapitel i böckerna ”UFOs 1947-1987 The 40 Year Search for an Explanation” (Fortean Tomes 1987, ed. Evans/Spencer), ”Phenomenon” (Futura 1988, ed. Spencer/Evans) samt ”UFOs & Alien Contact” (Prometheus Books 1998, Bartholomew/Howard). 1997 skrev Liljegren kapitlet ”General Doolittle and the Ghost Rockets” i boken ”UFO 1947-1997 Fifty Years of Flying Saucers” (John Brown Publ.). Samma år bidrog han med ett omfattande material om svenska observationer från 1947 i Jan Aldrich (red.) bok ”Project 1947: A preliminary report on the 1947 UFO sighting wave” (UFO Research Coalition).

Se: Domstensfallet och Johansson, Gideon

Kyrkan och UFO-frågan

Kyrkans inställning till det okända har alltid varit kluven. Å ena sidan har man ofta varit snabb att förneka att diverse fenomen över huvud taget finns, medan man andra gånger fördömt dem såsom varande ondskans redskap. Båda metoderna grundar sig mer på taktiska ställningstaganden än på empiriska fakta.

Mänsklig perception – En ofrånkomlig faktor

Mänskliga tolkningar och vittnespsykologi är något som är oundvikligt att stöta på inom ufologin. I regel så kommer de personer som arbetar med att undersöka rapporter i kontakt med de här delarna redan i ett tidigt läge. Men hur förhåller sig egentligen aktivt engagerade inom ämnet till de här aspekterna?

Hessdalenfenomenen

I december 1981 formligen exploderade den 12 kilometer långa dalen av ljusfenomen i alla färger och former. Befolkningen i dalen berättade om farkoster som var sa nära så att de kunde kasta sten på dem.

Lindgren, Tobias (1972-)

Tobias Lindgren är medlem i UFO-Sveriges styrelse sedan 2004 och nu ansvarig för UFO-Sveriges webbplats. Tobias är också kraften bakom poddradiokanalen UFO-Sverige, som han producerar. 

Mellan åren 2006 till 2013 ansvarade han för UFO-Sveriges rapportcentral. Är fältundersökare med bildanalys som specialitet.

"Tobias Lindgren, the photographic analyst of UFO Sweden and AFU, whose published work has proved to be very reliable, a condition that is scarce in current times in our field of investigation."  Vicente-Juan Ballester Olmos

Har intresserat sig för ufo och närbesläktade ämnen sedan slutet på 70-talet. Aktiv i UFO-Sverige sedan 1991. 

Tobias är amatörkonstnär och kombinerar sina intressen i illustration och datortekniker för att illustrera fall mycket effektivt, ofta anlitad som illustratör i UFO-Aktuellt.

Tobias har studerat datavetenskap, matematik och fysik vid Linköpings universitet. Senare har han studerat visualisering och geografiska informationssystem. Han är nu arbetar som GIS-ingenjör på luftfartsverket, med flyginformation, flygkartor och visualisering. 

Ståndpunkt i ufofrågan: Att favorisera en teori framför någon annan anser jag vara en dålig idé när det gäller att hitta förklaringar på genuint märkliga händelser, men inser samtidigt att det är mycket svårt att vara helt objektiv och förutsättningslös i varje enskilt fall. Har genom åren via mängder av rapporter bildat mig uppfattningen om att teorier med religiösa motiv och/eller hypoteser som innefattar eventuella resor från andra fyskiska världar utanför vår egen, står mycket långt ifrån det som jag anser vara den gåtan bakom dessa fenomen.

Resan fram till en eventuell förklaring kan vara minst likan intressant som själva svaret och om det är ett svar jag vill ha är det på frågan: Är fenomenen oberoende av människan?