Detta kan du se på himlen i augusti 2026

Augusti är månaden då stjärnhimlen gör comeback. Kvällarna blir snabbt mörkare, Vintergatan börjar åter synas från riktigt mörka platser och förutsättningarna för stjärnskådning blir allt bättre ju längre månaden går. Samtidigt brukar UFO-Sverige få in fler rapporter om märkliga ljus på himlen – ett helt naturligt säsongsmönster som främst beror på att fler människor vistas utomhus under mörka sensommarkvällar och faktiskt tittar upp. Det betyder inte att ovanliga fenomen blir vanligare, utan att fler observationer görs.

Augusti bjuder dessutom på flera astronomiska höjdpunkter. Perseidernas meteorregn når sin kulmen, en rad planeter pryder morgonhimlen, den 12 augusti inträffar en spektakulär solförmörkelse och Internationella rymdstationen (ISS) gör flera ljusstarka passager över Sverige.

---

Översikt – viktiga händelser i augusti 2026

• Mörkare kvällar: Höstmörkret börjar göra sig påmint i hela landet och stjärnhimlen blir allt mer lättobserverad.
• Partiell solförmörkelse: Den 12 augusti syns en mycket djup partiell solförmörkelse från Sverige.
• Perseidernas meteorregn: Kulminerar natten mellan den 12 och 13 augusti.
• Planeter på morgonhimlen: Jupiter, Merkurius, Mars och Saturnus kan ses före soluppgången.
• Sommartriangeln: Dominerar kvällshimlen tillsammans med Vintergatan.
• ISS: Flera ljusstarka passager kan ses över Sverige under slutet av månaden.

---

Solen

Den 12 augusti inträffar en av de mest uppmärksammade astronomiska händelserna på många år – en total solförmörkelse. Den smala bana där förmörkelsen blir total passerar bland annat över Grönland, Island och norra Spanien. Där kommer solen att helt döljas av månen under några minuter och dag förvandlas till natt.

Från Sverige blir förmörkelsen inte total, men den blir ändå mycket imponerande. Beroende på var i landet du befinner dig täcks omkring 80–85 procent av solskivan när förmörkelsen når sitt maximum under kvällen den 12 augusti. Ljuset blir knappt märkbart svagare. Vet man inte om att det är en solförmörkelse på gång, så kommer man inte märka något.

För oss i Sverige börjar skådespelet cirka klockan 19.00, kulminerar strax innan 20.00, med strax över 80 procent av solskivan dold av månen, för att åter helt släppa taget om månen tre kvart senare, om du bor högt, annars kanske solen och månen hinner gå under horisonten.

Det här är den största solförmörkelsen som syns från Sverige på många år och ett utmärkt tillfälle att uppleva ett av naturens mest fascinerande skådespel. Så ta fram svetsglasögonen eller fixa riktiga solförmörkelsebrillor.

Viktigt: Titta aldrig direkt mot solen utan godkända solförmörkelseglasögon eller särskilda solfilter. Vanliga solglasögon ger inget tillräckligt skydd. Eftersom förmörkelsen inte blir total från Sverige måste ögonskydd användas under hela förloppet. Att förstöra ögonen för en partiell solförmörkelse är onödigt, så skydda dig.

---

Månen

Månen är det mest lättillgängliga himmelsobjektet. Med en vanlig kikare syns mängder av kratrar, bergskedjor och mörka slätter. Den bästa kontrasten upplevs några dagar före och efter första respektive sista kvarteret, då skuggorna längs terminatorn framhäver landskapet på ett spektakulärt sätt.

---

Planeter

Under augusti samlas flera av solsystemets planeter på morgonhimlen.

• Jupiter: Blir allt lättare att se lågt över den östra horisonten före soluppgången och är månadens mest iögonfallande planet.
• Merkurius: Syns under den första halvan av augusti på morgonhimlen och står nära Jupiter omkring mitten av månaden.
• Mars: Kan ses som en svagt rödaktig ljuspunkt under de tidiga morgontimmarna.
• Saturnus: Syns stora delar av natten och står högt nog för fina observationer med kikare eller teleskop.
• Uranus: Kan ses med kikare från en mörk observationsplats.
• Neptunus: Kräver ett mindre teleskop för att kunna identifieras.

---

Stjärnor och meteorer

När mörkret återvänder blir sensommarens stjärnhimmel allt mer imponerande.

• Perseidernas meteorregn: Ett av årets mest pålitliga stjärnfall. Under gynnsamma förhållanden kan uppemot 50–100 meteorer per timme ses kring maximum.
• Sommartriangeln: De tre ljusa stjärnorna Vega, Deneb och Altair dominerar kvällshimlen.
• Vintergatan: Syns åter tydligt från mörka platser långt från stadens belysning.
• Svanen: Flyger längs Vintergatan och är en av sensommarens vackraste stjärnbilder.

---

Satelliter och ISS

Internationella rymdstationen (ISS) är ofta det mest spektakulära objektet efter månen. Den rör sig snabbt över himlen och kan under gynnsamma passager lysa starkare än de flesta stjärnor. Även många andra satelliter är enkla att upptäcka när de sakta glider över himlen i jämn hastighet.

För aktuella passager rekommenderas tjänster som Heavens-Above eller appar som visar satelliternas banor i realtid.

---

Praktiska tips

• Sök dig bort från stadens gatubelysning för bästa möjliga stjärnhimmel.
• Låt ögonen vänja sig vid mörkret i 15–20 minuter.
• Använd en röd ficklampa för att bevara mörkerseendet.
• Klä dig varmare än du tror behövs – sensommarnätter kan snabbt bli kyliga.
• Passa på att titta efter Perseiderna under nätterna kring den 12–13 augusti.
• Ladda gärna ner en stjärnkartsapp, exempelvis Stellarium, för att enklare hitta planeter och stjärnbilder.
• Ser du något som verkligen inte går att förklara? Då tar UFO-Sverige gärna emot din rapport för vidare utredning.

---

Källor

• Ljusföroreningskarta
• NASA – Total Solar Eclipse 12 August 2026
• Populär Astronomi
• Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF)
• Time and Date – Astronomy August 2026
• Heavens-Above
• Stellarium Web

Mannen bakom närkontakt av tredje graden

Steven Spielbergs nya ufofilm ”Disclosure day” visas på biograferna i sommar. Kritiken är blandad och själv saknar jag magin i en film som blivit mer som en nyhetssändning blandad med biljakter än något som griper tag. Annat var det 1977 när Spielbergs ”Close encounters of the third kind” gick upp i USA. UFO-Aktuellt har mött mannen som såg till att det blev ”Närkontakt av tredje graden” också i Sverige.

av Clas Svahn

Det hela började hösten 1975 när Harald Thuresson och några vänner började planera en resa till USA för att delta i firandet av landets 200-årsjubileum året därpå. En efter en hoppade kamraterna av, och till slut reste Harald Thuresson ensam.

Efter att ha varit i Washington den 4 juli fortsatte han till Chicago, där han hoppades få träffa Allen Hynek på dennes kontor vid Northwestern University.

– Jag ringde upp honom och frågade om jag kunde komma och hälsa på, och det gick bra. Jag hade varit inblandad i projekt URD tillsammans med Sten Lindgren, Bjarne Håkansson och Bertil Kuhlemann, och det berättade jag för Hynek. Dessutom var jag intresserad av utomjordiskt liv.

En tid efter att han kommit tillbaka hem, sannolikt 1977, var Harald Thuresson med sin son och dennes kusin på Kungsgatan i Stockholm för att se en film.

– Då tittade jag i en tidning över kommande filmer och såg att det skulle komma en som hette ”Close Encounters of the Third Kind”. Jag tänkte att de måste ha en svensk titel på den. Så jag ringde upp filmbolaget och fick tala med en kvinna som förklarade att det inte fanns någon där som kunde prata med mig eftersom alla satt i sammanträde.

Men Harald Thuresson nöjde sig inte med det svaret.

– Jag sa till henne att då får de väl avsluta mötet, för jag hade något viktigt att tala med dem om. Till slut kom en kille till telefonen, och han blev alldeles perplex. Det visade sig att de just då satt i möte om vad de skulle döpa ”Close Encounters...” till på svenska. De hade suttit en kvart utan att kunna komma överens.

– De diskuterade om det skulle vara ”tredje sorten”, ”tredje slaget” eller kanske något annat. ”Det ska vara ’tredje graden’”, sa jag utan att tveka. Jag förklarade att jag kunde en del om ufo och att jag hade varit och talat med Allen Hynek. Det är en gradering det handlar om, berättade jag för mannen.

Utan Harald Thuressons telefonsamtal kunde filmen mycket väl ha fått titeln ”Närkontakt av tredje sorten” – kanske inte lika slagkraftigt.

Själva begreppet ”close encounters of the third kind” myntades av astronomen J. Allen Hynek och sattes på pränt i hans bok The UFO Experience från 1972. Hyneks idéer om att klassificera ufoobservationer i olika grader togs sedan upp av flera svenska författare, men översättningen följde i regel den amerikanska versionen.

Gösta Rehn beskrev 1976 i sin sista bok UFO-utmaningen dessa kontakter som ”närkontakt av tredje slaget”. När han nämnde Hyneks arbete i Tefaten är här! (1972) beskrev han iakttagelser av varelser enbart som ”när-observationer”. Eugen Semitjov, som till och med träffat och intervjuat Hynek i USA, nämnde inte ens begreppet i sin bok De otroliga tefaten från 1974.

Direktlänk till artikeln