Bolider
Bolider är mycket ljusstarka meteorliknande föremål som ofta rör sig parallellt med horisonten. Eldkulorna, som de också kallas, är delar från det asteroidbälte som finns mellan Mars och Jupiter, till skillnad från meteorer som härstammar från kometer. Bolider rör sig relativt långsamt och observationstider på upp emot 10 sekunder finns rapporterade. Sträckan en bolid kan färdas i atmosfären kan vara upp till 60 mil.
Färgen anges ofta som grön, gul, röd eller mycket starkt vit och det starka ljuset gör att den kan kasta skuggor på marken. Bolider misstas ofta befinna sig betydligt närmare observatören och kan också uppfattas störta till marken i närheten, trots att de rör sig på stor höjd och oftast brinner upp i atmosfären.
Den 15 februari 2013, klockan 09:20 lokal tid, inträffade en spektakulär och skrämmande händelse över staden Tjeljabinsk i södra Uralbergen, Ryssland. En tidigare oupptäckt asteroid, som senare kom att kallas Tjeljabinsk-meteoriten, exploderade högt upp i atmosfären och orsakade en tryckvåg som fick omfattande konsekvenser. Händelsen, som fångades på otaliga bilkameror och mobilfilmer, blev en global väckarklocka för hotet från rymden.
Händelseförloppet
Asteroiden, som uppskattades vara cirka 18-20 meter i diameter och väga omkring 10 000 ton, trängde in i jordens atmosfär i en flack vinkel och med en hastighet av ungefär 19 kilometer per sekund (cirka 68 000 km/h). På grund av den enorma friktionen med atmosfären började rymdstenen brinna upp och skapade ett oerhört starkt ljussken, som för en kort stund var ljusare än solen och syntes på hundratals kilometers avstånd.
På en höjd av cirka 30 kilometer över marken exploderade meteoriten i en så kallad "airburst". Explosionen frigjorde en energi som uppskattas till omkring 500 kiloton TNT, vilket är cirka 30 gånger kraftigare än atombomben som fälldes över Hiroshima under andra världskriget.
Konsekvenser på Markytan
Trots att explosionen skedde på hög höjd, fick den betydande effekter på marken:
- Tryckvåg: Explosionen genererade en kraftig tryckvåg som färdades utåt. När den nådde marken, några minuter efter att ljusskenet synts, krossade den fönster i över 7 200 byggnader i sex olika städer, inklusive Tjeljabinsk.
- Personskador: Omkring 1 500 människor skadades, de flesta lindrigt, främst av flygande glassplitter från krossade fönster. Många hade, av nyfikenhet, gått fram till sina fönster för att se vad det starka ljuset på himlen berodde på, bara för att mötas av den fördröjda tryckvågen. Lyckligtvis omkom ingen i samband med händelsen.
- Materiella skador: Förutom fönster skadades tak och delar av byggnader, och en zinkfabrik fick sitt tak delvis förstört. De totala materiella skadorna uppskattades till över en miljard ryska rubel (cirka 33 miljoner USD vid tillfället).
- Nedfall av fragment: Efter explosionen föll tusentals mindre fragment av meteoriten ner över ett stort område, de flesta i obebodda trakter. Ett större fragment, som vägde över 500 kg, återfanns senare i den isbelagda sjön Tjebarkul, där det hade skapat ett sex meter brett hål i isen.
Vetenskaplig Betydelse och Lärdomar
Tjeljabinsk-händelsen är den bäst dokumenterade asteroidnedslaget i modern tid. Tack vare den utbredda användningen av bilkameror i Ryssland, kombinerat med data från seismografiska stationer, infraljudsdetektorer och satelliter, fick forskare en unik möjlighet att studera en sådan händelse i detalj.
Händelsen fungerade som en skarp påminnelse om faran med oupptäckta asteroider och betydelsen av att utveckla och finansiera system för att upptäcka och spåra rymdobjekt som kan hota jorden. Innan Tjeljabinsk-meteoriten dök upp, var den inte känd eller spårad av några astronomiska observatorier, främst för att den kom från solens riktning, vilket gjorde den svår att upptäcka med markbaserade teleskop.
Efter Tjeljabinsk har arbetet med planetärt försvar intensifierats internationellt, med ökat fokus på att kartlägga den så kallade "Nära-Jorden-objekt"-populationen (NEO – Near-Earth Objects) och utveckla strategier för att hantera potentiella hot. Händelsen visade att även relativt små rymdstenar, som inte utgör ett utrotningshot, kan orsaka betydande skador och personskador.
Tjeljabinsk-meteoriten har därmed blivit en symbol för både sårbarheten hos vår planet och den ökande förmågan hos mänskligheten att förstå och förbereda sig för kosmiska händelser.
