Det lackar mot jul och i trakterna där jag bor har det varit kallt nu någon vecka. När det är kallt och himlen är klar, då kan den få en skär nästan lila färg, i skymningen. Det är vackert. Att gå ut i naturen vid den tiden, ut på något fält till exempel och se himlen långsamt skifta i färg, från det här rosa, lila mot det mörka blåa medan stjärnorna tänds, en efter en, och planeterna tonar fram, det är en fin upplevelse, magisk rentav. Det kan du passa på att göra så här års. Men klä dig så du håller värmen!

Av Johan Fagervall

December 2021.

Planeter i december.
Venus.
Venus håller nu långsamt på att höja sig högre över horisonten, än tidigare under året. Den är redan synlig i södra delarna av landet, men ungefär från mitten av december kommer planeten även synas från mellersta Norrland och neråt. För att se Venus ska du i solnedgången, rikta blicken söderut. Där, ganska lågt över horisonten ser du planeten. Knappt har den hunnit bli synlig förrän den går ned igen, men ju längre söderut du bor, desto mer hinner du se av denna mäktiga planet innan den försvinner bakom horisonten i sydväst.

Mars.
Mars syns framförallt i södra Sverige, då den står lågt i syd. Mars träder fram över horisonten i sydost i gryningen. Sen höjer den sig och när solens sken blir alltför starkt tonar Mars bort och försvinner.

Jupiter.
Vi har ju varit bortskämda med tydliga observationer av Jupiter hela hösten och vintern, och december är inget undantag. Den framträder då i skymningen, en bit över horisonten i sydsydost. Går ned i sydväst några timmar senare.

Saturnus.
Saturnus har som bekant ringar och för att se dem räcker det med ett teleskop som förstorar 25 gånger. Saturnus ser du i december över horisonten i syd, framträder i skymningen, och ses mellan Jupiter och Venus. Saturnus syns över hela landet, men du ser mer och längre av den ju längre söderut du befinner dig. Planeten går ned i sydväst när det mörknat, exakt klockslag varierar alltså beroende på var i landet du är.

Månen i december.
Lördag 4 december blir månen ny. Två dagar senare, det vill säga måndag 6 december, möter den tunna månskäran planeten Venus. Detta kan du se om du befinner dig i södra delarna av landet. I skymningen ska du rikta blicken mot syd, sydsydväst. Då ser du där lågt över horisonten Venus till vänster om månskäran. De går båda ner ungefär innan klockan 17, så det är ingen längre show de bjuder på den här gången.

På torsdag 9 december är det dags för Jupiter att få påhälsning av månen, något mer upplyst den här gången. Mötet sker i skymningen, en bit över horisonten i syd. De går ner några timmar senare i sydväst.

Lördag 11 december blir månen halv kommande. Detta sker klockan 02.36 för att vara exakt. Månen befinner sig då under horisonten för oss i Sverige. Går upp på eftermiddagen i öster. En vecka senare, lördag 18 december, i skymningen ser du den nästan fulla månen tillsammans med stjärnan Elnath som tillhör stjärnbilden Oxen. Det hela tar sin början ungefär i nordost. Sen följs de åt över himlen, för att vid midnatt återfinnas högt i syd.

Bara timmar senare, innan gryningens ljus, söndag 19 december klockan 05.36, ja då blir månen full och lyser i all sin prakt en bit över horisonten i väst – nu med Elnath till höger om sig.
Natten mot tisdag 21 december kan du liksom förra månaden se månen nära stjärnan Pollux i stjärnbilden tvillingen – ja faktiskt så är månen rätt nära Castor också, tvillingarnas andra ”huvud”. Månen och de båda stjärnorna går upp i nordost i skymningen (då är det alltså fortfarande 20 december). Vid midnatt hittar du dem högt i sydost.
Passa på natten mot julafton: förutom att du kanske kan få en glimt av jultomten, ser du månen intill stjärnan Regulus. Vid midnatt hittar du dem i ostsydost. Var du hittar jultomten är svårare att svara på.

Natten mot tisdag 28 december kan du se månen nära den ljusstarka stjärnan Spica i stjärnbilden Jungfrun. Vid halv fyra på natten eller morgonen, beroende på hur man ser det, återfinner du dem en bit över horisonten i sydost. Och så i gryningen på årets sista dag, då ser du månen nära planeten Mars. Denna tilldragelse äger rum lågt i sydsydost.

Meteorregn.
Geminiderna. Kometer lämnar moln av rester efter sig. Dessa moln passerar jorden emellanåt igenom, och när den gör det, ger dessa kometrester upphov till stjärnfall, som också kallas meteorer. Dessa stjärnfall ser från vårt perspektiv ut att komma från en och samma punkt på himlen, och det brukar vara stjärnbilden som denna punkt ligger inom som ger de olika kometmolnen deras namn.

Nätterna kring tisdag 14 december är det dags för meteorregnet Geminiderna att göra årlig entré. Geminiderna har fått sitt namn eftersom de ser ut att härstamma från en punkt som ligger inom stjärnbilden Tvillingarna, Gemini på engelska, därav Geminiderna. Meteorregnet syns dock över hela himlen. Månen blir halv kommande 11 december och stör en del med sitt sken.

Nu ska det dock i ärlighetens namn tilläggas att just Geminiderna är ett av få meteorregn som inte härstammar från en komet, utan från en asteroid. I det här fallet asteroiden 3200 Phaethon. Vad är då skillnaden mellan en komet och en asteroid? Skillnaden är framförallt materialet de består av. En komet består av is och damm medan en asteroid består av sten och metall. De flesta asteroider i vårt solsystem återfinns i det så kallade asteroidbältet som ligger mellan Mars och Jupiter.

Ursiderna. Mellan fredag 17 och söndag 26 december är det möjligt att beskåda stjärnfallet Ursiderna med radiant högt på den norra stjärnhimlen. Störst aktivitet sker nätterna kring onsdag 22 december. Ytterligare information finns här.

Vintersolstånd.
Vintersolståndet sker i år tisdag 21 december, exakt klockan 16.59. Vad är då vintersolstånd? Detta har att göra med var på himlen solen befinner sig. Vintersolstånd är för oss på norra halvklotet tidpunkten då jordens norra axel lutar sig bort från solen som mest. Natten till onsdag 22 december blir därmed årets längsta, vilket alltså betyder att detta är det datum då norra halvklotet får som minst solljus på hela året. Det är då solen når sin sydligaste position, från jorden sett. Men redan dagen därpå syns vändningen och solen börjar så att säga röra sig norrut igen; tiden med solljus utökas med några sekunder för varje dag och norra halvklotet går mot ljusare tider, mot vår och sommar. Men fram till dess, till 22 december, blir det alltså mörkare och mörkare.

För varje år sker vintersolståndet 6 timmar senare än året dessförinnan. Detsamma gäller sommarsolståndet och vår- och höstdagjämningarna. Skottåret är till för att reparera detta.

Solförmörkelse.
Fjärde december sker en total solförmörkelse som dock inte är synlig i Sverige. En total solförmörkelse är när månen placerar sig rakt framför solen. Läs mer här och här.