Månen

Februari är en kort och ganska händelsefattig månad, åtminstone till stjärnhimlen sett. Inte ens ett litet meteorregn tycks vi kunna räkna med. Men det gör ju i och för sig inte så mycket – stjärnhimlen är ju nog mäktig som den är. Och så här på vinterhalvåret är det ju säsong för norrsken.

Johan Fagervall.

Planeter i februari.
Mars blir synlig i skymningen högt i syd. Rör sig sedan i västlig riktning. Vid midnatt finns Mars lågt i väst. Förloppet ser ungefär likadant ut under hela månaden. Mars är på väg bort från oss och dess ljusstyrka minskar därför.
I slutet av februari och början av mars, passerar Mars, planeten, i närheten av stjärnhopen Plejaderna, som också går under benämningen De sju systrarna, eftersom den fått sitt namn efter sju nymfsyskon i grekisk mytologi. När mörkret faller hittar du Mars och Plejaderna ganska högt över horisonten i sydsydväst. Under nattens gång rör de sig mot nordväst där de sedan går ner omkring midnatt.

Månen i februari.
Torsdag 4 februari klockan 18.37 blir månen halv avtagande. Den är då inte synlig för oss i Sverige, går upp först några timmar senare, ungefär klockan halv tre natten mot fredag, i sydost. I gryningen lördag 6 februari kan man i södra delarna av landet se månen tillsammans med Antares i stjärnbilden Skorpionen, lågt i syd. Den ljusstarka stjärnan uppträder strax nedanför månen.
Torsdag 11 februari klockan 20.06 blir månen ny, vilket alltså innebär att månens solbelysta sida är vänd bort från jorden. Nästa stadie, när en tunn månskära åter börjar synas, kallas för nytändning. En vecka senare, torsdag 18 februari, kan du i skymningen se månen uppträda tillsammans med planeten Mars. Rikta blicken högt i syd så ska du se dem hänga där på himlavalvet, Mars snett till vänster ovanför månen, som ungefär 24 timmar senare, på fredag 19 februari klockan 19.47 blir halv kommande.
När det skymmer på tisdag 23 februari kan du i ostsydost se månen tillsammans med den ljusstarka stjärnan Pollux i stjärnbilden Tvillingarna – där i närheten ser du även stjärnan Castor, som utgör den andra tvillingens huvud. Vid midnatt återfinns ekipaget högt i sydväst.
Fredag 26 februari, när mörkret faller, kan du se månen tillsammans med Regulus i stjärnbilden Lejonet, en bit över horisonten i öster. De rör sig, i vanlig ordning, över himlavalvet och ses omkring midnatt ganska högt i söder. Och så, lördag 27 februari klockan 9.17, blir månen full. Just då går den inte att se, men i skymningen höjer den sig över horisonten i ostnordost.

US

Stjärnor i februari.
Capella ingår i stjärnbilden Kusken och är dess ljusstarkaste stjärna. Capella betyder lilla geten på latin. Capella blir synlig i skymningen högt i öst. Vid midnatt finns den högt i väst. I gryningen står Capella lågt i norr.

US

Procyon i stjärnbilden Lilla hunden är en dubbelstjärna, vilket är ett stjärnsystem som består av två stjärnor som kretsar runt samma tyngdpunkt. Namnet Procyon betyder på antik grekiska ”före hunden”, vilket kommer sig av att den, på grund av jordens rotation, synes framträda före Hundstjärnan, det vill säga Sirius, på natthimlen.
Procyon blir synlig lågt i öst i skymningen. Vid midnatt finns den en bit över horisonten i sydsydväst och går ner i väst några timmar innan gryningen.

US

Orions bälte består av tre stjärnor vilka heter Alnitak, Alnilam och Mintaka, och är en så kallad asterism, det vill säga ett mönster av stjärnor som inte räknas som en officiell stjärnbild. Orions bälte ingår ju i stjärnbilden Orion.
De tre stjärnorna i Orions bälte blir synliga i skymningen ganska lågt i sydost. De stryker en bit ovanför horisonten och återfinns i sydväst omkring midnatt. Försvinner sedan bakom horisonten i väst någon timme senare.

Här finns en liten artikel som handlar om hur du orienterar dig på stjärnhimlen. Och här finns en annan, på engelska.

Norrsken, eller polarsken med ett annat namn, uppstår när partiklar från solen kommer i kontakt med jordens atmosfär. På SMHI:s hemsida kan du läsa mer. Och här finns olika länkar relaterade till polarsken, t.ex. en sida för polarskensprognoser.

US

Främsta källor: Astronomisk kalender 2021 av Per Ahlin och Stellarium.org.