Randle, Kevin Douglas
Kevin Randle är en amerikansk ufolog och mest känd för sina böcker om och undersökningar av Roswellincidenten. Randle anser att en del ufoobservationer har sin förklaring i utomjordiska besökare. Han har bland annat skrivit följande böcker: ”The October Scenario: UFO Abductions and Theories about them” (1988), ”The UFO Casebook” (1989), ”The UFO Crash At Roswell (1991), ”The Truth About The UFO Crash At Roswell” (1994), ”A History of UFO Crashes” (1995), ”Roswell UFO Crash Update” (1995), ”Project Blue Book Exposed” (1997), ”Conspiracy of Silence” (1997), ”The Randle Report: ”UFOs in the 90’s” (1997), ”Project Moondust” (1998), ”The Abduction Enigma” (med Russ Estes och William Cone 1999) och ”The Roswell Encyclopedia” (2000). Se även: Roswellincidenten
Ragaz, J. Heinrich
Scweizisk ufolog bosatt i Zürich där han 1955 började publicera tidskriften ”Der Weltraum und wir”. Tidskriften bytte sedan namn och gavs under åren 1956-1961 ut under namnet ”Weltraumbote”. Ragaz arbetade fram till pensioneringen som banktjänsteman i Zürich.
Ohlsson, Andreas (1974-)
Andreas Ohlsson verkade först inom Stockholms UFO-förening före 1991 då han blev aktiv i UFO-Sverige centralt. Utbildad historiker och var tidigare verksam på tidningen Affärsvärlden som redaktionsassistent. Fungerar från och med riksstämman 1997 som vice ordförande. Medverkar regelbundet i tidningen UFO-Aktuellt och ansvarade fram till i mars 1998 för kontakterna med de nordiska ufo-organisationerna. Har tagit fram ett informationspaket för skolungdom och ansvarade för den internationella ufokonferensen i Göteborg 1996. Var 1997-1998 redaktör för ”UFO-Sverige Nytt” i UFO-Aktuellt.
Ståndpunkt i ufofrågan: ”Ufofenomenet har många olika lösningar. För att komma närmare gåtans lösning krävs dels en bättre historisk dokumentering såväl som ingående samtidsstudier av fenomenet. För vetenskapen bör det vara intressant att klarlägga de sociologiska och historiska aspekterna av uforapporteringarna. Att föra ämnet närmare de vetenskapliga disciplinerna är därför ett ultimatum för 2000-talets ufologi.”
Pwdre ser
Pwdre ser eller ”star jelly” (stjärn-gelé). Denna mystiska massa som är lika underlig som sin stavning (uttalet lär vara som det engelska powder) dyker då och då upp i litteraturen. William Corliss ägnar flera sidor åt fenomenet i sin bok ”Handbook of unusual natural phenomena” där han bland annat konstaterar att pwdre ser är släkt med änglahår och behagar dyka upp i samband med observationer av ljusfenomen. Charles Fort radar upp flera fall i sin bok ”Book of the Damned” och drar den typiskt ”fortska” slutsatsen att geléföremålen helt enkelt är föremål som fallit ner genom ”gelatinregionen” från det super-sargassohav eller den andra jord som Fort trodde fanns någonstans ovan molnen.
Närkontakter
Begreppet närkontakt myntades av astrofysikern och ufoundersökaren J. Allen Hynek (1910-1986) i boken ”The UFO Experience” (1972). Hynek var under flera år anlitad av amerikanska flygvapnet för att bortförklara uforapporter men kom med tiden att ändra åsikt. Han indelade observationerna i närkontakt av första, andra, tredje och senare fjärde graden.
Närkontakt av första graden: Den här kategorin är den enkla typen av närkontakt där det rapporterade ufofenomenet ses från nära håll men inte påverkar omgivningen (förutom att observatören kan bli skrämd).
Närkontakt av andra graden: Liknar första gradens rapporter men här finns en påverkan på såväl döda som levande föremål. Vegetationen rapporteras ofta ha pressats ner eller bränts; grenar på träd kan ha brutits av; djur blir skrämda, ibland i så hög grad att de skadar sig själva. Döda objekt, såsom bilar, rapporteras ha blivit stillastående, motorerna har dött, radioapparater har tystnat och strålkastare minskat i styrka eller slocknat helt.
Närkontakt av tredje graden: I de här fallen rapporteras varelser i eller omkring UFOt. Här måste man dock göra en klar skillnad mellan rapporterna om möjligt intelligenta varelser ombord på ufo:t och så kallade kontaktfall. Kontaktfall ska inte betecknas som närkontakter av tredje graden.
Närkontakt av fjärde graden: Någon typ av kommunikation sker mellan observatören och varelserna. Ombordtagningsfall klassificeras som fjärde gradens närkontakt.
Project Sign
Kodnamn för det amerikanska flygvapnets ufoprojekt som startade den 22/1 1948 innan det bytte namn till Grudge den 11/2 1949. Sign hade sin bas på Air Materiel Command (AMC) på Wright Field (numera Wright-Patterson Air Force Base) i Dayton, Ohio. Sign var också känt under namnet Project Saucer. Sign undersökte bland annat Thomas Mantells död sedan han i sitt jaktplan tagit upp jakten på ett UFO. Under projekttiden undersöktes 237 rapporter varav 20 procent förblev oidentifierade. Flera medlemmar ansåg att rapporterna kunde förklaras med att jorden besöktes av rymdvarelser. En åsikt som ledde fram till att Sign lades ned. När ufologen och astronomen professor Allen Hynek 1970 gick igenom materialet fann han det ”...inte övertygande och det styrker inte hypotesen om besökare från rymden”.
Se: Mantell, Thomas
Michel, Aimé (1919-1992)
Fransk ufolog som bland annat undersökte den Franska landningsvågen 1954. Michel presenterade en teori som i grova drag gick ut på att ufo observationer grupperades i anslutning till viss rutnätslinjer på jorden.
Jonzon, Carl-Axel (1928-2020)
Ordförande i UFO-Sverige 1970-1975 och en av grundarna av riksorganisationen. Jonzon bildade föreningen UFO-Motala på 60-talet och senare även föreningen UFO-Information. Efter en schism lämnade han UFO-Sverige 1980. Jonzon anser att ufofenomenet har sin förklaring i besökare från andra dimensioner eller resenärer som i rymdskepp besöker jorden.
Läs mer: Mannen som startade en riksorganisation
Kolmården, Projekt
Fältprojekt som genomfördes 2015 med syfte att undersöka påståendet om att Kolmårdenområdet är ett så kallat ufo fönster. Projektet genomfördes i form av dörrknackningar. Sammanlagt så tillfrågades 362 personer varav 30 hade någonting att rapportera.
MUFON
Förkortning för den amerikanska organisationen Mutual UFO Network som bildades den 31 maj 1969. Den är i dag världens största ufoorganisation med representanter i många länder. Under 90-talet minskade medlemsantalet från 5.000 till 3.500 medlemmar. Sedan 1970 arrangerar MUFON ett årligen återkommande symposium. Organisationen utger tidskriften MUFON UFO Journal tolv gånger om året. Ordförande sedan 2017 är Jan Harzan.
Keyhoe, Donald Edward (1897-1988)
Keyhoe var under åren 1957–1970 ordförande i den amerikanska ufoorganisationen Nicap och skrev under perioden 1950–1973 en rad mycket populära böcker om UFO. Keyhoe var övertygad om att ufofenomenet till stor del utgjordes av främmande rymdskepp och att den amerikanska regeringen förde medborgarna bakom ljuset i ufofrågan. Under andra världskriget verkade Keyhoe som pilot och han kom också att skriva en lång rad artiklar om flyg samt flera science fiction-noveller, bland annat följande: The Grim Passenger, Weird Tales (1925), The Master of Doom, Weird Tales (1927), The Mystery of the Dragon's Shadow [*Dr. Yen Sin], Dr. Yen Sin (1936), The Mystery of the Golden Skull [*Dr. Yen Sin], Dr. Yen Sin (1936), High Adventure 32/97, The Mystery of the Singing Mummies [*Dr. Yen Sin], Dr. Yen Sin (1936), High Adventure 39/98, The Mystery Under the Sea, Weird Tales (1926), Through the Vortex, Weird Tales (1926).
Keyhoe skrev följande böcker om UFO: ”The Flying Saucers are Real” (1950), ”Flying Saucers from Outer Space” (1953), ”The Flying Saucer Conspiracy” (1955), ”Flying Saucers – Top Secret” (1960) samt ”Aliens from Space” (1973).
Se: Nicap
Jeffrey, Kent (1944-)
Amerikansk ufolog och pilot som har undersökt den så kallade Roswell-kraschen. Jeffrey var vid undersökningens början övertygad om att ett utomjordiskt rymdskepp hade störtat i öknen. Efter undersökningens slut kom han att stödja den så kallade Mogulteorin; att det rörde sig om vrakresterna efter ett topphemligt amerikanskt ballongprojekt.
Intergalaktiska federationen, IGF
Organisation skapad av kontaktpersonen Sten Lindgren 1965. I boken ”Uppståndelsen från tefatssekten” (1987) beskriver en av de tidigare medlemmarna, Anders Dahl, i romanform sin tid i IGF. Boken är skriven som en nyckelroman: Stefan Bergstedt = Sten Lindgren, Lars Skog = Bjarne Håkansson, Albert Tigerhjelm = Bertil Kuhleman, Bertil = Lennart Fogelberg, Wilhelm = Clas von Sydow.
Se: Lindgren, Sten
Hemliga rapporter
Orsakerna till att försvarsmakten hemligstämplar rapporter om ufofenomen är framför allt tre:
- Observatören vill vara anonym.
- Rapporten innehåller militär, känslig information.
- Innehållet i rapporten är av sådan art att det kan skada rikets säkerhet och vårt förhållande till främmande makt vid ett offentliggörande.
Sedan mitten av 80-talet har UFO-Sverige fått avhemligade flera tusen sidor tidigare hemligstämplat material med ufoanknytning. Några belägg för att intressanta uforapporter utan rent militärt intresse skulle hemlighållas finns i dag inte.
Persson, Pelle (1970-)
Persson var under tiden februari 1998 till 1999 ansvarig för UFO-Sveriges rapportcentral. Har intresserat sig för ufofenomenet sedan tonåren. Tillsammans med Mikael Sjöberg har han också intresserat sig för rapporter om spöken, speciellt sådana som rapporterats knutna till särskilda platser.
Persson, Anders (1953-)
Medlem i Västra Sveriges UFO-förening sedan 1992, ordförande 1993 fram till föreningens ombildande till undersökningsgrupp under namnet UFO-Väst 1996. Suppleant i UFO-Sveriges styrelse 1993, vice ordförande 1995-1997, ledamot sedan 1997. Persson ansvarade och producerade föreningstidskriften ”Närkontakt” fyra gånger per år 1993-1996 varefter den under några år enbart publicerades på Internet. Ansvarig för video och dvd-produktion inom UFO-Sverige. Anders Persson har specialstuderat ”ansiktet på Mars” och diskussionerna kring det samt är mycket intresserad av utforskningen av planeterna i vårt solsystem.
Ståndpunkt i ufofrågan: ”Jag har en öppen hållning men anser rent allmänt att fenomenet i nästan samtliga fall har en psykologisk förklaring, där våra begränsningar i att tolka och känna igen naturliga fenomen ingår. Den eventuella rest av ouppklarade fall som återstår har dock en potential att dölja klart intressanta fenomen.”
Grytdal B, Irre (1950-)
Irre B Grytdal (tidigare Bredin) började arbeta för UFO-Sverige i februari 1978 efter att hon haft en egen observation den 17 februari samma år. Startade Vetlanda-UFO-förening samma år. Bodde i Norge 1984-1989 och var då en kortare tid medhjälpare vid UFO-Norges rapportcentral samt deltog i två Hessdalen-projekt. Har varit ansvarig för UFO-Sveriges rapportcentral. Ansvarade från januari till maj 1998 för kontakten med lokalgrupperna och produktion av material till skolor med mera. Ansvarig redaktör och utgivare för Rapport-Nytt, tillsammans med Håkan Ekstrand från och med nummer 5-6/96 till och med 3/99. Har deltagit i tre Marteboprojekt på Gotland 1994, 1995 och 2003 tillsammans med bland andra Inga-Lill Wallin. Ordförande i UFO-Köping februari 1995 till april 1999. Från 2003 kassör i UFO-Sverige och sedan 2004 även ansvarig för utskick av böcker, häften och annat material. Flyttade till Norge 2012 men är fortfarande medlem i UFO-Sverige.
Pauwels, Louis (1920-1997)
Känd fransk journalist och författare till flera böcker om alternativ vetenskap och forntida kulturer. Mellan åren 1977 och 1993 var han redaktör för den välkända tidskriften Le Figaro. 1972 publicerade han ”Eternal man” (tillsammans med Jacques Bergier) och blev känd för en svensk läsekrets genom boken ”Vår fantastiska värld” (tillsammans med Jacques Bergier 1969, franska originalet ”Le Matin des Magiciens 1960) och ”De omöjliga möjligheternas planet” (tillsammans med Jacques Bergier 1970, tyska originalet ”Der planet der unmöglichen möglichkeiten 1968). Han publicerade tillsammans med Jacques Bergier tidskriften Planète som innehöll artiklar om filosofi och alternativ vetenskap.Pauwels avled i sit hem i Paris i januari 1997.
Se: Bergier, Jacques
Falcon
Möjligt kodnamn för Richard Doty även om det har ifrågasatts av flera ufologer.
Se: Doty, Richard
Cooper, Milton William (1943-2001)
Bill Cooper gjorde sig känd genom ett meddelande på Internet den 18 december 1988 där han påstod sig ha insyn i en rad hemliga amerikanska försvarsprojekt. Han säger sig också ha gjort en serie ufoobservationer. Cooper ansågs av de flesta ufologer som otillförlitlig och han kunde heller aldrig backa upp sina fantastiska påståenden med bevis. Under en tid stödde Cooper Bob Lazar men ändrade sig sedan och kallade denne för ”en ren bluff”. Cooper föreläsete bland annat om sin teori att president John F. Kennedy mördades av sin egen chaufför sedan Kennedy tänkt avslöja att ”utomjordingarna” hade baser på såväl månen som Mars.
Se: Lazar, Robert
Oz-faktorn
En faktor som påträffas i såväl nära-dödenupplevelser som ombordtagningar är den så kallade Oz-faktorn, en term myntad av den engelska ufologen Jenny Randles i sin bok ”Abductions” (1988). Oz-faktorn, som syftar på det magiska land dit flickan Dorothy kommer i boken och filmen ”Trollkarlen från Oz”, beskriver den känsla av att ha lämnat den vanliga världen med alla dess regler och lagar för att träda in i en fortrollad tillvaro, utan tid och med magiska kvaliteter. Flera ufoobservatörer har beskrivit hur en konstig tystnad, som om man befann sig inne i en skål av glas, har sänkt sig över dem under observationen.
Se: Randles, Jenny
Corliss, William (1926-2011)
Amerikansk samlare av ”fördömda fakta”. Corliss publicerar regelbundet böcker om anomalier i de mest skiftande ämnen i en serie kallad ”The Source Book Project”. Målet är att sammanställa allt i en ”Catalog of Anomalies” omfattande 30 volymer av vilka hälften är klara. Corliss hämtade sina uppgifter ur vetenskapliga tidskrifter. En populär sammanfattning av en del av hans arbete återfinns i boken ”Handbook of Unusual Natural Phenomena” (1983).
Se även: Fort, Charles Hoy
CISU
Centro Italiano Studi Ufologici. Ledande italiensk ufogrupp med säte i Turin som bildades 1986.
Ombordtagning
Beteckning för upplevelsen av att ha tagits ombord på ett ”flygande tefat” eller någon form av farkost av människoliknande varelser. Personer som säger sig ha blivit ombordtagna beskriver ofta hur de har genomgått olika former av undersökningar och/eller experiment ombord på ”farkosten”. Gemensamt för ombordtagningsfallen är att de sker när personen befinner sig i ett förändrat medvetandetillstånd, exempelvis sovande.
I den folkliga föreställningsvärlden, och särskilt inom ufologin, har "ombordtagningsfenomenet" (även känt som "alien abduction" eller "UFO abduction") etablerat sig som en av de mest kontroversiella och fascinerande aspekterna av rapporterade oförklarade fenomen. Det beskriver påstådda upplevelser där individer påstår sig ha blivit bortförda av utomjordiska varelser, ofta mot sin vilja, och utsatta för olika procedurer ombord på rymdfarkoster.
Definition och Kännetecken
Ombordtagningsfenomenet är inte enbart en anekdotisk samling berättelser, utan uppvisar ofta en rad återkommande drag i de rapporterade fallen:
- Bortförandet: Individer rapporterar att de plötsligt och oväntat tas från sin vanliga miljö, ofta från hemmet under natten, och transporteras till en okänd plats, vanligtvis en rymdfarkost. Det kan ske genom levitation, genom väggar, eller genom att de förs in i ett starkt ljus.
- Medicinska eller vetenskapliga procedurer: En central del av många ombordtagningsberättelser är att de bortförda utsätts för detaljerade och invasiva "medicinska" undersökningar. Dessa involverar ofta reproduktionsorganen, med rapporter om insamling av spermier eller ägg, och ibland skapandet av hybridvarelser. Andra procedurer kan inkludera insättning av implantat.
- Kommunikation och budskap: Vissa bortförda rapporterar att de har kommunikation med varelserna, ibland telepatiskt. Budskapen kan handla om miljöförstöring, kärnvapen, eller mänsklighetens framtid.
- Rundturer och visningar: I vissa fall får de bortförda en "rundtur" ombord på farkosten eller ges insikter i avancerad teknologi eller kosmisk information.
- Tidsförlust och minnesluckor: Ett nästan universellt kännetecken är att de bortförda upplever en "tidsförlust" (missing time), där de inte kan redogöra för en period av timmar eller till och med dagar. Minnesluckorna är ofta omfattande, och detaljer om upplevelsen kan först återkallas senare, ibland under hypnos.
- Återvändande och efterdyningar: De bortförda återlämnas vanligtvis till den plats de togs från, men ibland på en annan plats, eller med trasiga kläder eller nya, oförklarliga märken på kroppen. Efter upplevelsen kan de drabbas av psykologiska effekter som ångest, förvirring eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Vissa upplever också en djupgående mystisk eller andlig dimension i sin upplevelse.
Historisk Kontext och Utveckling
Fenomenet med påstådda bortföranden av övernaturliga väsen är inte unikt för modern tid. Berättelser om människor som förs bort av älvor, demoner, djinner eller andra folkliga varelser har funnits i myter och legender över hela världen i århundraden.
Den moderna uppfattningen om ombordtagningar kopplade till UFO:n fick dock sin form på 1960-talet. Det mest inflytelserika och välkända fallet är Betty och Barney Hill-fallet från 1961. Paret hävdade att de blivit bortförda av utomjordingar under en bilresa i New Hampshire. Under regressiv hypnos återkallade de detaljerade minnen av att ha blivit undersökta ombord på en farkost. Fallet fick enorm uppmärksamhet och satte standarden för många senare ombordtagningsberättelser, vilket bidrog till att forma den kulturella narrative som vi känner igen idag. Under 1970- och 80-talen populariserades fenomenet ytterligare genom böcker som Whitley Striebers "Communion" (1987) och en rad filmer och TV-serier som "X-Files".
Vetenskapliga och Psykologiska Förklaringsmodeller
Majoriteten av forskare och psykologer betraktar inte ombordtagningsfenomenet som bevis för faktiska utomjordiska bortföranden, utan söker förklaringar inom mänsklig psykologi, neurologi och kultur.[5] Några av de mest framstående förklaringarna inkluderar:
- Sömnparalys: Detta är ett tillstånd där en person vaknar men inte kan röra sig, ofta åtföljt av hallucinationer (synliga, hörbara eller taktila) och en känsla av tryck eller närvaro. Många av de fysiska sensationer som rapporteras under ombordtagningar – som oförmåga att röra sig, känslan av att sväva, brummande ljud eller främmande figurer vid sängen – överlappar med symtom på sömnparalys.
- Falska minnen och suggestibilitet: Minnen av ombordtagningar återkallas ofta under hypnos, en teknik som har visat sig kunna skapa eller förstärka falska minnen, särskilt hos suggestibla individer. Dessutom kan en persons kännedom om den populärkulturella berättelsen om utomjordiska bortföranden omedvetet påverka hur de tolkar och minns oklar eller drömliknande upplevelser.
- Kulturell påverkan: Den ständiga exponeringen för UFO-berättelser, filmer och litteratur har skapat en stark kulturell mall för hur en "utomjordisk bortförandeupplevelse" förväntas se ut. Detta kan omedvetet forma hur individer uppfattar och berättar om sina egna upplevelser, även om de inte är medvetna om det.
- Psykologiska faktorer: Forskning har visat att individer som rapporterar ombordtagningar inte nödvändigtvis lider av psykiska sjukdomar, men kan uppvisa högre nivåer av vissa personlighetsdrag som absorptionsförmåga (förmågan att bli helt uppslukad av fantasi eller mentala bilder) och dissociering (en separation mellan tankar, minnen och identitet). Det finns också teorier som kopplar vissa aspekter av ombordtagningsberättelser till masochistiska fantasier, där teman som smärta, förlust av kontroll och förnedring är centrala.
- Kryptomnesi: Detta innebär att en person omedvetet tar till sig information från en yttre källa (t.ex. en bok eller film) och senare uppfattar den som ett eget minne. Detta kan bidra till att forma detaljerna i en ombordtagningsberättelse.
Ufologiska Perspektiv
Inom ufologin finns det flera synsätt på ombordtagningsfenomenet:
- Bokstavlig tolkning: En del ufologer och de som påstår sig vara bortförda menar att upplevelserna är bokstavliga möten med utomjordiska varelser. De pekar på de återkommande mönstren i berättelserna som bevis på en objektiv verklighet, och menar att de utomjordiska besökarna utför studier eller experiment på mänskligheten.
- Hypotesen om okända intelligenser: Andra menar att fenomenet kan vara kopplat till en okänd, icke-mänsklig intelligens som inte nödvändigtvis är utomjordisk i den traditionella meningen, utan kanske mer kopplad till en dimensionell eller interdimensionell verklighet.
- Psykosocialt fenomen: En mer skeptisk ufologisk syn är att det rör sig om ett psykosocialt fenomen, där individuella upplevelser och kulturella berättelser interagerar för att skapa en upplevd verklighet.
Slutsats
Ombordtagningsfenomenet är ett komplext område som rör vid gränserna för psykologi, sociologi, folktro och vetenskap. Medan den etablerade vetenskapen i stort sett förklarar upplevelserna med hjälp av kända psykologiska och neurologiska mekanismer, kvarstår fenomenet som en potent kulturell berättelse och en källa till djup personlig upplevelse för de som påstår sig ha varit med om det. Förståelsen av ombordtagningsfenomenet fortsätter att utvecklas i takt med nya insikter inom neurovetenskap och psykologi, samtidigt som det fortsätter att fascinera och utmana våra uppfattningar om verkligheten.
Oftedal, Ma (1954-)
Omstridd präst som beskriver flera egna ufoobservationer och andliga upplevelser i boken ”Doxa” (1995). Under 1995 och 1996 gjorde Ma Oftedal flera uppmärksammade uttalanden i massmedia om sin tro på flygande tefat och sina egna kontakter med en utomjordisk ras från Orions stjärnbild. I maj 1997 blev hon avsatt som präst av domkapitlet i Stockholm, ett beslut som hon överklagade och som kom att skapa en engagerad debatt om kyrkans förhållande till new age. Våren 1998 beslutade kyrkomötets besvärsnämnd att åter låta Oftedal verka som präst inom Svenska kyrkan. Det har alltid stormat kring Ma Oftedal. Hon har kritiserat mansdominansen i kyrkan, kallat kyrkan för en sorgeinstitution, fått underkänt på sin uppsats i teologi, kallats ”kyrkans Lill-Babs”, slagits för almarna i Kungsträdgården, fått barn och skilt sig, jobbat med värstingar, anklagat Ulf Lundell för att ljuga och alltid tagit parti för de svaga. Egentligen heter hon Mari-Ann men det var länge sedan någon kallade henne för det. 1999 publicerades hennes bok ”Till det vilda” som liksom ”Doxa” är en utlämnande och mycket personlig beskrivning av hennes förhållande till kyrkan, Gud, new age och sin omvärld. Boken beskriver hennes kamp för att få tillbaka prästämbetet samt de många personliga problem som drabbat henne.
Observatör
Den som rapporterar någonting till en ufoorganisation är vanligvis en helt vanlig person som har råkat få se ett konstigt föremål eller ljussken på himlen. Varje år tar UFO-Sveriges rapportcentral emot mellan 200 och 300 rapporter.
Oberg, James (1944-)
James Oberg är en kritisk granskare av ufofenomenet som har arbetat som sovjetexpert hos Nasa. Oberg är författare till boken ”Red Star in Orbit” (1981), den granskande ufoboken ”UFOs & Outer Space Mysteries” (1982), och ”Uncovering Soviet Disasters” (1988) som framför allt tar upp påstådda observationer av UFO gjorda av de amerikanska och ryska rymdfararna. Oberg har framför allt riktat sin kritik mot den bristande vetenskapligheten i ufogruppernas arbete men anser fenomenet värt att undersöka.
Nicolaisen, Edith (1911-1986)
Grundaren av Bokförlaget Parthenon i Sverige, Edith C M Nicolaisen föddes den 19 mars 1911 i Farum, Danmark och avled den 28 februari 1986.
”Nic”, som hon kallades, ägnade flera år åt studier vid olika universitet. Genom en amerikansk bekant fick hon 1953 för första gången höra talas om ufoobservationer och landningar i Mexico. Men intresset väcktes på allvar genom boken ”Flygande tefat har landat” av Desmond Leslie och George Adamski. 1954 ställdes Edith Nicolaisen inför ett svårt val. Antingen tre års vidare studier i USA för att sedan fortsätta en karriär inom Världshälsoorganisationen, WHO, eller att ägna sig åt ufosaken. Hon valde pionjärens lott och Sverige som arbetsfält.
Ekonomiska problem och en svår bilolycka var nära att kullkasta alla planer men enligt egna uppgifter fick hon styrka och inspiration att fortsätta arbetet bland annat genom flera närobservationer av UFO. 1955 observerade hon ett klockformat tefat av Adamski-typ, 15 km söder om Linköping. Året därpå såg hon en cigarrformad farkost Ijudlöst sväva över de österrikiska alperna. Dessa observationer övertygade henne att Adamskis foton och påståenden var äkta.
Den 24 oktober 1957 var den officiella starten för Parthenons verksamhet i Sverige, med Helsingborg som högkvarter. På den internationella ufokongressen i Wiesbaden 1972 berättade Nicolaisen:
”Den 24 oktober 1957, när vi började vårt upplysningsarbete med utgivandet av boken 'Flygande tefat har landat' av Leslie/Adamski, hade vi den stora glädjen att mottaga en hälsning från våra vänner i världsrymden tidigt på morgonen mellan klockan 8.00 och 8.30. En silverskiva rullade likt ett hjul på en skenbar luftlinje och blev stående i luften framför vår balkong på mindre än 100 meters avstånd innan den flög iväg som en pil”.
Parthenons första möte hölls i Stockholm den 5 december 1957 i Kgl. Svenska Aeroklubbens lokaler. Flygdirektör Henry Kjellson var en av de inbjudna talarna.
Det första officiella föredraget anordnades hösten 1958 i Helsingborg med Karl och Anny Veit från Deutsche UFO/IFO Studiegesellschaft, DUIST.
Hörnstenen i Parthenons verksamhet var bokutgivning och med åren publicerade man flera av de klassiska kontaktberättelserna till exempel ”Ombord på rymdskepp” av George Adamski och ”Resa med flygande tefat” av Daniel Fry. Nicolaisen ville lägga tonvikten på den så kallade nya tidsålderslitteraturen med ett filosofiskt budskap, speciellt riktat till ungdomen. Men man publicerade även mera neutrala böcker som Max Millers ”Flygande tefat — fantasi eller verklighet”.
Mellan åren 1958 och 1964 besökte Nicolaisen hundratals skolor, skolbibliotek, stadsbibliotek, ABF-, IOGT-, Sjömans- och militärbibliotek för att sprida Parthenons litteratur. Allt ifrån Kiruna till Ystad försökte hon inspirera ungdomar till ett studium av tefatsgåtan och ”den kosmiska filosofin”.
I mitten på 1960-talet fanns också långt gångna planer på en större tidskrift men idén föll på grund av brist på pengar och medarbetare.
Edith Nicolaisens egen åsikt om tefaten låg ganska nära George Adamskis men på en viktig punkt frångick hon Adamskis linje; hon ansåg att tefaten kom från icke-fysiska högre världar. I ett brev 1966 skrev hon: ”...UFOs kommer från samma dimensioner som 'änglarna' eller 'budbringarna', alltså från ett långt högre vibrationsplan än det fysiska”. Hon ansåg också att de förebådade Kristi återkomst. Forskning i ufofenomenens natur var därför inte Parthenons linje. Det var istället ett korståg för ”den nya tidsåldern”.
Parthenon och Edith Nicolaisen lade en grund för ufointresset i Sverige och det helt unika material i form av böcker, tidskrifter, pressklipp och korrespondens som förlaget efterlämnade finns i dag på Arkivet för UFO-forskning. Parthenons förlagsverksamhet fortsattes av Nyköpings Tvärvetenskapliga Bokförening under ledning av Carl-Anton Mattsson.
Se: Parthenon förlag
Misstolkningsfenomen
De allra flesta ufoiakttagelser kan ges en naturlig förklaring. Att en observatör misstolkar det han eller hon ser på himlen beror ofta på bristande kunskap om astronomi och meteorologi.
Exempel på misstolkningfenomen: Planeter och stjärnor; svävande lyktor (ufo ballonger); strålkastare som reflekteras i atmosfären; satelliter, flygplan och helikoptrar; solbelysta kondensationsstrimmor; återinträden av rymdskrot (tex. satelliter) och meteorer; Raketuppskjutningar; hägringar; ovanliga moln; avlägsna billjus; månen (helt eller delvis skymd av moln eller träd); blixtar och klotblixtar; fåglar (upplysta av gatljus).
UFO-Sverige episod 32 tar upp misstolkningar
Moseley, James (1931-2012)
Redaktör för tidskriften Saucer News, senare Saucer Smear, som specialiserat sig på rykten och skvaller inom uforörelsen. Saucer News startades 1954, Saucer Smear 1981. Sedan slutet av 90-talet publiceras Saucer Smear som gratistidskrift över Internet. 2002 gav han tillsammans med Karl Pflock ut den biografiska boken “Shockingly close to the truth”.
Moore, William "Bill" (1943-)
Moore, William "Bill" (1943-) Moore är en amerikansk före detta lärare som involverades i undersökningarna av Roswellincidenten. Han blev medlem i Apro och satt sedan med i dess styrelse under åren 1981-1985. Moore har också hävdat att de omstridda MJ-12-dokumenten är äkta. 1980 gav han tillsammans med Charles Berlitz ut boken ”The Roswell Incident”, den första ordentliga genomgången av den så kallade Roswellkraschen. Moore har senare erkänt att han hjälp den amerikanska underrättelsetjänsten CIA med att samla in uppgifter om ufologer.
Missing time
Benämning på ett fenomen som på svenska kan översättas till ”förlorad tid”. Vid påstådda ombordtagningar sägs personer ha programmerats till att glömma bort händelsen. Det är från början ett genomgående amerikanskt fenomen, men enstaka svenska rapporter om förlorad tid finns också.
Min Min lights
Ljusfenomen observerade nära staden Boulia (1.719 km från Brisbane, 305 km söder om Mt Isa och 364 km väster om Winton) i Queensland, Australien. Ljusen har rapporterats under nästan hela 1900-talet och uppträdde först nära det gamla Min Min Hotel 73 km öster om staden där vägarna från McKinlay och Winton korsas. Hotellet brann ned 1918 och en man rapporterade då hur han följts av ett ljus på sin väg in till Boulia. Ljuset liknar strålkastarna från en bil men består bara av ett klot som kan observeras under en eller flera kilometer. Enligt en sägnen kommer den som fångar ljuset att försvinna i tomma intet.
Grå, de små
En mycket vanlig typ av varelse som rapporterats i samband med närkontakter och ombordtagningar i framför allt USA. De små grå klassas som humanoider av många amerikanska ufologer och varelserna har ofta svarta snedställda ögon. Detta utseendet fick sitt genombrott i slutet av 80-talet när Whitley Strieber gav ut sin bok ”Närkontakt” medan själva uttrycket verkar ha skapats inom den konspirationsinriktade litteraturen.
Meteorologiska förklaringar
En del rapporter kan förklaras meteorologiskt. Klotblixtar är en förklaring eftersom de ofta uppträder plötsligt, rör sig oförutsägbart och vanligen är ljudlösa. Vanliga avlägsna blixtar kan också missuppfattas som något ovanligt om de är mycket långt borta och ljudbangen dör ut innan den når observatören. Allt man ser är ett tyst ljusfenomen inne i molnen. Vissa moln formas helt naturligt som diskusskivor, så kallade linsmoln. Inversioner orsakar reflexer och synvillor och det behöver inte vara varmt som i öknen för att det ska ske. Inversionsfenomen är mycket vanligare än man tror och kan lätt orsaka att till exempel en markstrålkastare speglar sig i luftens skikt. Sådana misstolkningar har blivit mycket vanliga under 1990-talet.
McDonald, James Edward (1920-1971)
Amerikansk fysikprofessor och ufolog. McDonald var verksam som professor vid University of Arizona och kom från mitten av 60-talet fram till sitt självmord den 13 juni 1971 att spela en viktig roll i amerikansk ufologi. McDonald var en ledande auktoritet på molnens fysik och fick sitt ufointresse genom en egen observation i Arizonaöknen den 10 januari 1954. 1958 började han på egen hand undersöka uforapporter i Arizona och tog också kontakt med den Washingtonbaserade ufoorganisationen Nicap. I slutet av 60-talet försökte han intressera flera vetenskapsmän till att undersöka fenomenet och besökte vid tre tillfällen i juni och juli 1966 Wright-Pattersonflygbasen för att på plats gå igenom flygvapnets Blue Book-material. Besöket gjorde McDonald övertygad om att flygvapnet dolde viktig information om UFO och gjorde honom också starkt kritisk till Allen Hyneks sätt att hantera frågan under sin tid som flygvapenkonslut. McDonald såg att det i Blue Book-materialet fanns en rad observationer som borde ha intresserat det vetenskapliga samfundet men som Hynek inte fört vidare. McDonald kom också att gå häftiga debatter med skeptiker som Donald Menzel och Philip Klass. När den av den amerikanska militären beställda undersökning om UFO, den så kallade Condon-rapporten, publicerades 1969 gick McDonald i polemik mot dess resultat och hävdade att ufofenomen borde undersökas vetenskapligt. Han kallade ufogåtan för ”den största vetenskapliga problemet i vår tid”. Resultatet blev att McDonald frystes av sina kollegor och förlorade prestige inom den vetenskapliga världen. Priset för hans engagemang var också ett förlorat äktenskap. På våren 1971 försökte McDonald begå självmord genom att skjuta sig i huvidet men överlevde och blev istället blind. I juni samma år genomförde han självmordet.
Marteboljuset
Ett område på Gotland där ljusklot har observerats sedan i början av 1920-talet. Under senare år har platsen blivit rena vallfartsorten för UFO-intresserade och new age-personer. UFO-Sverige utförde undersökningar på platsen 1986, våren och hösten 1994 samt våren 1995. Från och med hösten 1995 fortsatte Wallin att i egen regi samla in information genom på-platsen-undersökningar och intervjuer. Wallin har publicerat ett häfte om ljusen med titeln ”Ljuset på Martebomyr” (1995) och 2000 utkom hennes arbete i bokform: ”Marteboljuset - myt och verklighet” (eget förlag).
Marsansiktet
Formation på planeten Mars fotograferad av Vikingsonden sommaren 1976. De två bilderna (Nasa bildnr. 35A72 och 70A13) upptäcktes av ingenjörerna Vincent DiPietro och Gregory Molenaar på Nasa:s Goddard Space Flight Center 1979. Under senare år är det framför allt amerikanen Richard Hoagland som har gjort sig till talesman för teorin om Marsansiktets artificiella ursprung. Våren 1998 fotograferades den ansiktsliknande formationen åter av en amerikansk rymdsond. Bilderna, som var betydligt mera detaljrika än Vikingsondens, visade ett starkt eroderat mesaliknande område med endast några få drag av ett ansikte. Också andra områden på Mars som pekats ut som artificiella har senare visat sig vara vanliga geologiska formationer när nya högupplösta bilder har tagits av senare års rymdfsonder.
Bilden visar den detaljrika bilden från 1998, och den ursprungliga bilden från 1976 i nedre högra hörnet.
Markus, Alexander J
Tidigare Sandor Markus. New age-författare och författare till böckerna ”Från barbarstadiet till supermedvetande” (1993), ”Satan är dagens man” (1995) och ”Det kosmiska arvet” (1996). Kallar sig professor i epistemologi, en titel han ska ha fått av Celeste Institute AB i Vällingby. Journalisten Kerstin Wallin har dock visat att institutets styrelse består av Anita Englund-Markus med Alexander Markus själv som suppleant. Wallin påpekar att att ingen företagsstyrelse har rätt att dela ut professorstitlar, detta kan endast universitet. Markus hävdar också att han har skrivit en doktorsavhandling i akupunktur och manuell medicin 1979. Avhandlingen godkändes dock aldrig av Svenska akademin för traditionell kinesisk medicin eftersom var för ofullständig. Inte heller fick Markus bli medlem i Svenska akupunktörförbundet. Markus har också utgett sig för att vara ”Dr” och ”Med.dr”. Han dömdes vid Åmåls tingsrätt 1983 till böter för att ha utövat läkaryrket utan att vara underkastad socialstyrelsens tillsyn. 1993 publicerade Markus ”Från barbarstadiet till supermedvetande” där han plagierat långa avsnitt ur Henry T. Laurencys ”Den vises sten”. Markus förläggare Hans Björnell tvingades betala ett skadestånd och senare upplagor av boken har försetts med ett tillrättaläggande.
Marfa lights
Återkommande ljusfenomen i området kring Big Bend mellan Chinati Mountains, Alpine och Marfa, Texas, USA. Ljusen har observerats sedan mitten av 1800-talet.
Mack, John (1929-2004)
John Mack var professor i psykiatri vid The Cambridge Hospital, Harvard Medical School och undersökare av ombordtagningsfall. Belönades 1977 med Pulitzerpriset för sin biografi över T E Lawrence, meras känd som Lawrence av Arabien. Han var författare till den kontroversiella boken ”Bortförd” som kom ut på svenska 1996. Mack ansåg att ombordtagningsfenomenet orsakas av utomjordiska varelsers experiment. Hans teorier och arbetsmetoder kritiserades hårt av såväl seriösa ufologer som forskarkollegor. Intresset för ombordtagningsfall väcktes efter ett besök hos Budd Hopkins i januari 1990. Mack omkom i London den 27 september 2004 sedan han körts ihjäl av en berusad bilist när han var på väg över ett övergångsställe. Mannen dömdes i oktober 2005 till 15 månaders fängelse.
Lubbockljusen
Under en vecka i slutet av agusti 1951 utsattes staden Lubbock i Texas, USA, för en serie överflygningar av lysande föremål. Observationerna började i Albuquerque den 25 augusti men kom snart att koncentreras kring Lubbock och dess omgivningar. På kvällen den 31 augusti lyckades Carl Hart Jr ta fem bilder av en V-formation som vid två tillfällen passerade över hans hus. Amerikanska flygvapnet undersökte fyra av negativen - det femte sa sig Hart ha tappat bort - utan att kunna hitta en förklaring. Två veckor efter det att observationerna hade börjat slutade de.
Lorenzen, Coral (1925-1988) & Jim (1922-1986)
Äkta par som grundade den numera nedlagda amerikanska ufoorganisationen Apro 1952 som blev en av världens längst aktivt verksamma ufogrupper. Paret Lorenzen har skrivit bland annat följande böcker: ”The Great Flying Saucer Hoax: The UFO Facts and Their Interpretation” (1962) ”Flying Saucer Occupants” (1967) och ”Abducted!” (1977).
Se: Apro
Lindgren, Sten (1940-2022)
Svensk kontaktperson. Sten Lindgren uppger att han har sett mer än 200 tefat och har vid en rad tillfällen mött vänliga utomjordiska besökare. Lindgren har varit intresserad av flygande tefat sedan han som sjuttonåring 1957 observerade ett klotformat flygande föremål. 1960 blev han mer aktiv och gick in som medlem i Ifologiska sällskapet. 1965 grundade han tillsammans med Christer Jansson en informell grupp som kom att kallas Intergalaktiska Federationen (IGF). Föreningen hämtade sina idéer huvudsakligen från tre amerikanska ufokontaktpersoner: George Adamski, Howard Menger och George Hunt Williamson. Under 1990-talet och framåt gick Sten Lindgren ut offentligt och berättade om sina kontakter med rymdmänniskor.1996 bildade han Arbetsgruppen för utomjordisk kontakt. 1997 gav han ut den självbiografiska boken Dialog med kosmisk kultur (Regnbågsförlaget) vilken följdes upp med ytterligare en del 2006, Manual för kosmisk kontakt. I sin bok ”Uppståndelsen från tefatssekten” (1987) berättar Anders Dahl om sin tid i IGF som han beskriver som en sekt (se Intergalaktiska federationen).
Se: Intergalaktiska federationen, IGF
Ljung, Conny (1963-)
Suppleant i UFO-Sveriges styrelse 1995 och sekreterare från 1997-1998. Ledamot i styrelsen för Stockholms UFO-förening sedan 1994. Ljung har specialiserat sig på arkivforskning och studier av äldre ufofall.
Ståndpunkt i ufofrågan: ”Utmaningen ligger i att göra uforapporterna till IFO, alltså att identifiera det människor rapporterar in till UFO-Sverige. Jag tror inte att vi är de enda levande varelserna i universum men tror samtidigt inte att vi har haft några besök av dessa ‘andra’.”
Linsmoln
Lenticularis bildas när luft tvingas att röra sig över berg eller kullar. Formen är diskusliknande och linsmolnen förekommer ofta i grupper, ibland staplade på varandra. Moln av arten lenticularis är oftast väl avskilda från omgivningen. Ibland förekommer de som pärlemormoln. Vid Medelhavet är lenticularis ett särskilt indicium för en mistral. Beteckningen lenticularis förekommer hos huvudmolnslagen Cirrocumulus, Altocumulus eller Stratocumulus. På svenska förekommer benämningen som huvudsakligen betecknar altocumulus lenticularis.
Linsmoln förekommer ibland på påstådda ufobilder. Bilden togs över Sao Paulo 1987.
Lille mannen
I början av 70-talet gjordes flera iakttagelser av en liten varelse i östra Norrbotten. De allra flesta längs Kalix älv på väg 98 och 397. Varelse observerades även i Finland under framför allt 1971. Den förknippades ofta med ett starkt, bländande ljus. En man beskriver sitt möte längs vägen mellan Gammelstad och Sunderbyn i februari 1971 så här: "Figuren i fråga var som ett plåtskåp cirka 70 cm brett 40 djupt och cirka 1 m högt, toppen var avrundad och det mest tydliga var en ljusgrön fyrkantig lucka mitt på 'magen', i övrigt mörkt grön."
Ley linjer
De slagruteintresserade anser att det finns outforskade kraftfält i jorden och att det ofta pågår ufoaktivitet vid dessa linjer. De påstås gå mellan olika forntida kultplatser och Erich von Däniken har räknat ut att en stor linje förbinder en fornborg i Danmark med en kultplats i Grekland och en pyramid i Egypten. Hans teori är att forntida människor skulle ha observerat mystiska flygande farkoster på dessa platser och uppfört ”monument” till deras ära. Denna teori har kopplats ihop med att kultplatser ofta ger exceptionella utslag vid slagrutegång. De som går med slagrutor och pendlar påstår sig kunna avgöra åt vilket håll kraften går emot. Ley linjer påvisades första gången 1921 av den engelske amatörarkeologen Alfred Watkins.
Lejon, Åke (1959-)
Några av de märkligaste bilder som tagits av ett okänt flygande föremål över Sverige togs i den lilla norrbottniska byn Penttäjä inte långt från gränsen mot Finland i början av 1970-talet. Bilderna är märkliga därför att de med stor sannolikhet inte är manipulerade och dessutom är tagna i fullt dagsljus. Någon förklaring till dem finns ännu inte.
Det var den 11 november 1973 som den då 14-årige Åke Lejon var på väg ut från familjens hus 200 meter sydväst om byn. Klockan var 11.30 och Åke skulle försöka ta några naturbilder med en kamera som han fått låna av sin systerdotter. När han tagit sin första bild fick han se ett runt klot som verkade sväva fram på drygt en kilometers avstånd. Åkes första tanke var att det rörde sig om en luftballong och ingenting verkade motsäga den tolkningen tills ”ballongen” plötsligt blev oval och sedan allt plattare för att till sist likna en kantig limpa. Till sin förvåning såg Åke hur limpan började luta framåt samtidigt som den accelererade.
”Ur skivan kom ett trekantigt föremål. Trekanten verkade först komma rakt mot mig men vek sedan av åt sydväst. Under tiden hann det andra föremålet försvinna upp bland molnen.”
Åke kunde följa hur trekanten, som lyste silvervitt, flög framför ett berg innan den försvann i fjärran.
”Jag tog flera bilder på föremålen men det var först när jag hade framkallat filmen som jag fick se att trekanten fanns med också på två av mina första landskapsbilder. Det var en ren slump.”
Åke Lejons bilder undersöktes av Försvarets forskningsanstalt där den ansvarige utredaren, Sture Wickerts, summariskt avfärdade dem som ”en ballong”.
Lear, John (1942-2022)
Den förskjutne sonen till William Powell Lear (uppfinnaren av Lear Jeten) har gjort sig känd som vän till Robert Lazar och William Cooper samt för att ha förfalskat en serie ”regeringsdokument” kallade ”The Krlll-files” (uttalas ”Krill”). John Lears bluff avslöjades dock. Lear är en skicklig pilot som har flugit mer än 160 flygplanstyper i över 50 länder. Lear anser att ufofenomenet är utomjordiskt och att den amerikanska regeringen döljer detta faktum för att slippa nationell panik.
Luukanen, Rauni-Leena (1939-2015)
Den finska kontaktpersonen Rauni-Leena Luukanen var en av flera new age-ufologer som kommit fram under 90-talet. Från att under 80-talet ha ägnat sig åt parapsykologi och allmän mystik hävdar hon numera att hon står i ständig kontakt med en eller flera utomjordiska civilisationer. Dessa kontakter inleddes efter en bilolycka 1985 då Luukanen skadades svårt och själv ansåg sig ha blivit räddad till livet av en utomjordisk varelse. ”Jag reser med deras tefat flera gånger i veckan. Men jag reser i anden, inte fysiskt, det skulle jag inte orka”, skriver hon i en av sina böcker. De böcker Luukanen skrivit vimlar av felaktigheter och myter och innehåller ständiga hot om hur det kommer att gå för den som inte blir andlig, som inte förmår ”rena sina vibrationer”. Det finns också flera fascistoida anspelningar - ett traditionellt psykologiskt knep som religiösa i alla tider använt för att skrämma människor till att godta livsfientliga, vidskepliga föreställningar. Luukanen har skrivit: ”Det finns ingen död” (1982), ”Sändebud från stjärnorna” (1992), ”Vem är jag?” (1994) samt ”Universums barn” (1995).
Tolfte planeten
I boken ”Den tolfte planeten” (på svenska 1980) spekulerade den rysk-israeliske författaren Zacharia Sitchin om att det skulle finnas en tolfte i vårt solsystem. Antydningar till detta påstod han ha fått från en sumerisk lertavla. Sumererna signerade lertavlorna med ett sigill och enligt assyriologisk expertis fann Sitchin en prick som han tolkade som en rymdfarkost.
Thörn, Lars (1946-)
Vittne till det omtalade Skillingarydsfallet den 6 maj 1971.
Thor, Valiant
”Mitt namn är Valiant Thor. Jag är från den planet ni kallar Venus. Jag är på ett specialuppdrag till den här planeten. Vi är fler än 70 och det finns flera jordvänner som samarbetar med oss.” Så inleder en av de mest orädda bland utomjordingarnas skara, Valiant Thor, boken ”The Stranger at the Pentagon”. Till skillnad från de flesta andra lät sig Thor fotograferas utan rädsla för att bli igenkänd. Han tvekade heller inte att ta kontakt med Frank Stranges, ufolog, filosofie doktor i 16 ämnen (!), författare, evangelist och uppenbarligen mycket godtrogen. De två skakade hand och Frank Stranges noterade att Thor saknade fingeravtryck. I övrigt såg han ut som en vanlig människa. Under samtalet berättade Thor att han var tvungen att resa tillbaka till Venus den 16 mars året efter. Innan avresan hann dock Valiant Thor med att berätta att det var hans skepp som förorsakat kapten Mantells död i januari 1948, att hans folk placerade satelliter i bana runt jorden redan 1953, att han diskuterat interplanetära frågor med USA:s president och en hel del annat.
Se: Mantell, Thomas
Kontaktpersoner
Benämning på personer som påstår sig stå i kontakt med varelser från andra cilivisationer i världsrymden. Den mest kände kontaktpersonen var George Adamski. Ett 70-tal personer i Sverige har uppgett att de står i kontakt med andra varelser, men endast ett fåtal av dem är kända för allmänheten. Sveriges mest kända kontaktperson, Sten Lindgren, påstår sig sedan 1960-talet ha stått i kontakt med varelser som han kallar CBH, Cosmic Brotherhood.
Se: Adamski, George eller Lindgren, Sten
Episod 34 av UFO-Sverige ger en introduktion till kontaktpersonerna
Keviczky, Colman von (1909-1998)
Ufolog och ungersk militär som emigrerade till USA 1952. von Keviczky ansåg att ufofenomenet var utomjordiska rymdskepp byggda av plåt och i högsta grad fysiska. Han ledde under många år sin egen organisation ICUFON och gav regelbundet ut olika former av nyhetsblad där han anklagade den amerikanska militären och andra myndigheter för att undanhålla sanningen om ufofenomenet. von Keviczky ansåg bland annat att det amerikanska Star Wars-programmet (SDI) var riktat mot en utomjordisk invasion och inte mot dåvarande Sovjet. Han bedrev också en rad kampanjer riktade mot FN för att uppmärksamma organisationen på det hot han ansåg stå för dörren. von Keviczky besökte Sverige 1980 och 1983.
Se: ICUFON
Jonsson, Ante (1943-2019)
Svensk kontaktperson som hade sin första närkontakt natten till den 3 februari 1984. Jonsson var på väg söderut längs riksväg 30 från Ingelstad mot hemmet i Tingsryd då han fick bromsa in för att stort föremål som hängde över vägen. Polis som kom till platsen strax efteråt hittade Ante Jonsson svårt chockad vid ratten och förde honom till sjukhus. Senare har han haft flera upplevelser och kontakter med varelser som också tagit honom med sig i sina farkoster. Jonsson säger sig ha fått en sten från ”en annan planet” som han också vid ett tillfälle har visat upp. Han är dock ärlig nog att erkänna att hans upplevelser kan ha andra förklaringar än just möten med utomjordingar. Ante Jonsson säger sig också ha fått flera andra gåvor, bland annat en mystisk maskin. Sedan i slutet av 80-talet säger han sig också ha tagit emot visioner om framtida händelser. Tillsammans med Sune Hjorth skrev Ante Jonsson ”Fantastiska resor med UFO - Besök hos utomjordiska civilisationer” 1989.
Jacobs, David (1942-)
Professor vid Temple University i USA och har sedan 1986 lett hypnotiska regressioner med omkring 300 påstådda ombordtagningsfall. Han har bland annat arbetat med Budd Hopkins. Publicerade 1975 standardverket ”The UFO Controversy in America” om amerikansk ufohistoria och 1992 ”Secret Life” om sina undersökningar av ombordtagningar.
Jacobs hävdar att 2 procent av alla amerikaner har varit ombordtagna. 1998 gav Jacobs ut boken ”The Threat: The Secret Alien Agenda” där han hävdar att en eller flera utomjordiska raser manipulerar mänskligheten för sina egna, inte särskilt positiva, syften.
International UFO Reporter
Amerikanska ufoorganisationen Cufos tidskrift som gavs ut till och med år 2012.
Se även: Cufos
ICUFON
Intercontinental UFO Galactic Spacecraft Research and Analytic Network.
Hypnos
Benämning på vad många anser är ett förändrat medvetandetillstånd som upptäcktes av den österrikiske läkaren Franz Anton Mesmer (1734–1815). Under 1980-talet blev det vanligt att ufoobservatörer under hypnos berättade hur de blivit förda ombord på farkoster och undersökta av okända varelser. Dessa ombordtagningar blev kända genom boken ”Missing Time” (1981) av New York- konstnären Budd Hopkins (se Hopkins) och senare genom skräckboksförfattaren Whitley Striebers (se Strieber) självupplevda ”Communion” (1987). Samtidigt som ombordtagningsfenomenet kom att ådra sig ett allt större intresse bland de ufointresserade görs allt färre undersökningar av klassiska uforapporter; observationer av till synes okända farkoster och föremål. I många amerikanska ombordtagningsfall brukar man använda hypnos som en metod för att få personen att minnas förträngda detaljer. Sanningen är den att man ofta blandar ihop verklighet med fantasi under hypnos. Det undermedvetna lagrar allt man hör och ser. Böcker man har läst och filmer man sett kan sammanblandas med dessa ombordtagningsupplevelser. Första gången hypnos utfördes i Sverige i samband med en ufoobservation var den 12 januari 1959 då läkaren Lars-Erik Essén försatte Stig Rydberg i lätt trans i samband med det så kallade Domstensfallet. Första gången hypnos användes i USA i samband med en ufoobservation var den 4 januari 1964 då doktor Benjamin Simon försatte Barney Hill i trans i samband med det så kallade Hill-fallet.
Hind, Cynthia (1923-2000)
Sydafrikansk ufolog bosatt i Zimbabwe. Aktiv undersökare av uforapporter sedan 1967 och representant för den amerikanska ufoorganisationen Mufon. Författare till boken ”UFOs - African Encounters” (1982).
Håkansson, Bjarne (1945-)
Författare till boken ”UFO-gåtan” (Larson 1973) där han bland annat intervjuade dåvarande försvarsministern Sven Andersson.
Gustavsson, Johan (1987-)
Ledamot av UFO-Sveriges styrelse samt ansvarig för UFO-Sveriges Rapportcentral sedan 2014.
Ståndpunkt i ufofrågan: Anser att vi med god sannolikhet har att göra med ett eller flera outforskade luftburna fenomen. Den slutsatsen baserar jag på mängder av rapporter som inkluderar fysiska och fysiologiska omständigheter som jag inte ser en bättre förklaring på än i form av genuina och idag outforskade fenomen. Överensstämmande beskrivningar av fenomenen och de förhållanden som iakttagelserna ägt rum under antyder att åtminstone delar av det outforskade fenomenet står under intelligent kontroll. Vi bör därmed utgå ifrån att det finns en god möjlighet för att delar av det outforskade fenomenet står under intelligent kontroll när vi ser till fenomenets karaktär men det är även viktigt att vi väger in och lägger vikt vid socialpsykologiska och kulturella inslag vid utvärderingen av dessa fenomen.
Socialpsykologiska inslag har visat sig vara återkommande vid iakttagelser som i efterhand gått att identifiera som kända naturliga fenomen och vi måste därmed se till möjligheten för att samma faktorer till viss del kan ha spelat in i samband med iakttagelser av idag outforskade fenomen.
Se: UFO-Sveriges Rapportcentral
Clarke, Arthur C. (1917-2008)
Engelsk science-fictionförfattare bosatt på Sri Lanka. Författare till en lång rad böcker varav ”2001- ett rymdäventyr” är den mest kända. Kritisk granskare av uforapporter och påstått paranormala händelser i tv-serier som ”Arthur C. Clarke’s Mysterious World” och ”Arthur C. Clarke’s World of Strange Powers”. Tv-serierna har resulterat i flera böcker i Clarkes namn men ingen av dem har skrivits av honom själv (han har dock skrivit förorden): Simon Welfare & John Fairley: ”Arthur C. Clarke’s Mysterious World” (1980, på svenska: ”Arthur C. Clarkes Gåtfulla Värld” 1981); John Fairley & Simon Welfare: ”Arthur C. Clarke’s World of Strange Powers” (1984); John Fairley & Simon Welfare: ”Arthur C. Clarke’s Chronicles of the Strange and Mysterious” (1987). 1996 gav tidskriften Illustrerad Vetenskap ut Arthur C. Clarkes, John Fairleys och Simon Welfares ”Arthur C. Clarke’s A-Z of Mysteries” på svenska under titeln ”Illustrerad Vetenskaps stora bok om mystik”.
Gjärdman, Arne (1935-)
Ansvarig för försvarets mottagning av uforapporter 1990-2000. Gjärdman, som är civilingenjör, utexaminerades från elektrolinjen, KTH, år 1963. Intressen under tidiga tonår var bland annat science fiction och astronomi. Gjärdman anställdes 1961 på FOAs (numera FOIs) institution för akustik. Till en början arbetade han inom aeroakustikomårdet, men efter omprioriteringar inom försvaret i början av 70-talet satsades all verksamhet mot hydroakustik. Gjärdmans intresse kom att riktas mot ljudvågors utbredning i grunda vatten och speciellt Östersjöns hydroakustiska miljö. Då ubåtsfrågan blev ett nationellt problem satsade FOA hårt på att lösa detta genom sitt huvudprojekt Ubåtsskydd. Gjärdman kom i detta sammanhang att spela en aktiv roll. Sture Wickerts som då var försvarets ufohandläggare men var meteorolog till professionen, kom att arbeta med oceanografiska problemställningar inom Ubåtsskyddsprojektet. Gjärdman och Wickerts kom således att arbeta inom samma projekt. Då Wickerts pensionerades blev Gjärdman tillfrågad att överta handläggningen av uforapporter. Gjärdman accepterade men kom sedermera att bli alltmer involverad i ubåtsfrågan. Parallellen mellan ubåtsrapporter och uforapporter är enligt honom uppenbar. Vid Arne Gjärdmans pensionering år 2000 togs hans ufouppgifter över av Karsten Jöred.
Gaddis, Vincent Hayes (1913-1997)
Amerikansk journalist och författare till boken ”Invisible horizons” (1965) där Gaddis myntade begreppet Bermudatriangeln. Gaddis var medlem i Fortean Society och en tidig undersökare av ufofenomenet. Ufologen Jerome Clark menar att Gaddis kan ha varit den förste privatperson som undersökte en uforapport genom att 1946 intervjua vittnen till en påstådd observation i september 1891. Gaddis skrev under 40-talet en rad science fiction-noveller.
Geipan
Fransk ufoforskningsgrupp (Groupe d'Études et d'Informations sur les Phénomènes Aérospatiaux Non-identifiés, eller på svenska "gruppen för studier och information om oidentifierade fenomen i luftrummet") som bildades 1977 under ledning av ingenjören och ET-förespråkaren Claude Poher. Gruppen gick inledningsvis under namnet Gepan. Gepan stöddes ekonomiskt av den franska motsvarigheten till NASA, CNES. Gruppen samarbetade med bland annat det franska paramilitära polisväsendet Gendarmeriet i ett försök att få dess personal att fånga ufofenomen på bild. Kamerorna hade ett speciellt filter för att kunna avbilda föremålets ljusspektrum. Gepan är fortfarande aktivt men bytte i september 1998 namn till Sepra och bytte återigen namn 2005 till nuvarande Geipan.
Geologiska förklaringar
Många ufoobservatörer beskriver ljusfenomen. Det handlar ofta om ljusklot som kan ses i olika färger, de kan vara svaga eller ljusstarka, ibland har de setts så nära att man hört fräsande ljud. En teori om dessa ljus är att de orsakas av rörelser i berggrunden. Laboratorieförsök har visat att om kvarts (ett mineral som är vanligt förekommande i berggrunden) utsätts för ett högt tryck avges plasma som små, lysande bollar. Eftersom alla berg rör på sig och utsätter kvartsen för ett stort tryck är det rimligt att anta att sådana gasbollar dyker upp speciellt på ställen där bergsmassiven innehåller mycket kvarts.
Se: Jordljus
Fund for UFO Research (FUFOR)
Ideell organisation bildad den 1 augusti 1979 District of Columbia, USA, med syfte att samla in pengar till olika ufoprojekt. Under dess första tio år fördelade FUFOR USD 50.000 till olika vetenskapliga projekt. Fonden har haft följande ordföranden: Bruce Maccabee (1979–1993), Richard Hall (1994–1997) och Don Berliner (1998–).
F-117
Amerikanskt flygplan som första gången användes i Kuwaitkriget. Det 27 mars 1999 störtade ett F-117A under ett anfall nära Belgrad i Jugoslavien. Planet är triangelformat, är mycket svårupptäckt på radar tack vare sin stealthteknik och kan lätt misstolkas som ett genuint ufofenomen. Flera ufologer anser att det var just denna flygplanstyp som orsakade en serie observationer över Belgien i slutet av 1980-talet.
Se: Belgien-vågen, Stealthflygplan
FOI Totalförsvarets forskningsinstitut
Totalförsvarets forskningsinstitut (tidigare Försvarets forskningsanstalt) är en svensk myndighet som bland annat fungerar som insamlingsmyndighet för ufoobservationer, eller ljus- och ljudfenomen som observationerna benämns inom försvaret. Under hela 50-talet och en bit in på 60-talet ansvarade försvarsstaben för utredningar i samband med svenska uforapporter men överlät i oktober 1965 handläggningen på försvarets forskningsanstalt. FOA/FOI kom genom sina handläggare att fungera som rapportmottagare och allmänhetens kontakt, några egna undersökningar utfördes i regel inte. I takt med att Riksorganisationen UFO-Sverige blev allt mera känd har antalet rapporter till försvaret minskat från 100-200 per år under 50-talet till 10-20 per år under 90-talet.
ET-hypotesen
Den mest spridda teorin om ufofenomenets ursprung. Att UFO skulle vara besökande farkoster från andra planeter är en populär teori som fick sitt genombrott i slutet av 40-talet men redan i tidig science fiction-litteratur var detta ett genomgående tema. I new age-rörelsen har teorin blivit till en form av religion. Medlemmar i svenska ufokulter stod på 70-talet och väntade på att venusianerna skulle landa. Trots flera årtionden av undersökningar finns inga bevis för att jorden besöks av farkoster från andra världar, men det går inte heller att utesluta att jorden någon gång skulle ha utsatts för sådana besök.
UFO-Sverige episod 7 om ET-hypotesen
Domsten
Svenskt närkontaktsfall 1958. Det är fredagskväll den 19 december när de båda arbetskamraterna Stig Rydberg, 30, och Hans Gustavsson, 24, sätter sig i Gustavssons DKW Combi för att köra de två milen till Höganäs. De två har då avslutat arbetsdagen på Stigs mammas tvättinrättning på Långvinkelsgatan i Helsingborg. Nu är de på väg till Höganäs för att hämta upp två tillfälliga flickbekanta för en tur i bilen. Klockan 22.30 är de framme i Höganäs där de två flickorna väntar.
De ger sig ut på en åktur. Efter att ha åkt runt med flickorna en stund vänder Gustavsson tillbaka mot Höganäs för att köpa korv. Efter det ger de sig iväg igen. Klockan 02.30 släpper de av flickorna i Höganäs och vänder bilen hemåt. Strax efter 03.00 börjar sikten bli dålig. De får syn på ett sken, stannar bilen och kliver ur. Efter några sekunder ser de förvånande pojkarna hur skenet verkar stå på tre grå, snedställda ben. Föremålet ser ut som en liggande skiva. När de närmar sig ljuset får de se hur tre, fyra konstiga varelser rör sig i närheten. Varelserna är små och blyertsgrå. De går längre fram för att kunna se bättre, men överrumplas av varelserna som kopplar grepp på dem.
Till slut lyckas Rydberg slita sig loss och fly. Gustavsson tar tag i en skylt och lyckas hålla sig kvar. Varelserna försöker släpa tillbaka honom mot föremålet. När Rydberg använder biltutan släpper de Gustavsson, flyr till föremålet och försvinner. När de försöker prata om händelsen skrattar alla, men journalister tar tag i historien.
1989 avslöjade Clas Svahn och Anders Liljegren att historien var påhittad och att de unga männen hade influerats av science fictionserien Tom Trick, av dåtidens reklam för tefatsböcker och av vetskapen om att vägen mellan Helsingborg och Domsten är ett ökänt spökdistrikt. En kamrat till pojkarna, som båda i dag är döda, erkände senare att han deltagit i bluffen. Fallet finns redovisat i boken ”Domstensfallet – en svensk närkontakt 1958” av Clas Svahn och Anders Liljegren.
Se: Anders Liljegren, Clas Svahn
Charroux, Robert (1909-1978)
Fransk författare, Pseudonym för Robert Grugeau. Skrev en rad böcker om forntida mysterier och forntida astronauter i von Däniken-stil. På svenska "På jakt efter det oförklarliga" (1972) och "Rymdens budbärare" (1976). Den svenska upplagan av "På jakt efter det oförklarliga" har bantats från sitt franska original liksom från den engelska upplagan som innehåller sex kapitel fler; "The mystery of phantasms", "The mystery of Agartha and of Shamballah", "Oddments and oddities", "Predictions and the end of the world", "Sorcery" och "Mysteries of the skies". Det senare ett rent ufokapitel som alltså aldrig kom att ingå i den svenska utgåvan på Berghs förlag. Andra böcker på engelska: "On hundred thousand years of man's unknown history" (1970) och "Forgotten worlds" (1973).
Center for UFO Studies
The Center for UFO Studies (CUFOS) grundades 1973 av Dr J. Allen Hynek fyra år efter det att han avslutat sitt arbete som rådgivare åt flygvapnet i Project Blue Book. Organisationen gav fram till 2012 ut tidskriften International UFO Reporter (IUR) och anses som den mest tillförlitliga internationella ufoorganisationen. Ordförande är Mark Rodeghier. I slutet av 70-talet hade CUFOS 1.700 medlemmar men numera är verksamheten inte lika omfattande som den tidigare har varit.
Cabell, General Charles P (1903-1971)
Cabell var chef för det amerikanska flygvapnets underrättelsetjänst 1947-1951 och var den som beordrade att Project Grudge skulle omorganiseras sommaren 1951. Enligt Edward Ruppelt var Cabell positivt inställd till ufofrågan.
Se: Project Grudge, Ruppelt Edward J
Bequette, Bill
Journalist på tidningen Pendleton East Oregonian i juni 1947 och den förste som intervjuade privatflygaren Kenneth Arnold efter hans observation av nio föremål över Kaskadbergen i Washington den 24 juni. Efter ett första möte med Arnold den 25 juni, tillsammans med kollegan Nolan Skiff, skrev Skiff en kort artikel som publicerades långt ner på tidningens förstasida. Senare samma kväll skrev Bill Bequette en sammanfattning som skickades till nyhetsbyrån AP. AP skickade den sedan vidare till en mängd olika tidningar över hela USA. Artikeln kom att väcka så stort uppseende att East Oregonians redaktion blev formligen nedringd dagen efter och Bill Bequette fick söka upp Arnold ytterligare en gång för att skriva en längre artikel om händelsen. Bequette som ofta utpekats som den journalist som myntade uttrycket ”flying saucers” förnekar dock detta bestämt i en intervju med den franske ufologen Pierre Lagrange i juli 1988. Vem som myntade uttrycket är ännu oklart.
Se: Arnold, Kenneth
Belgien-vågen
Natten mellan den 30 och 31 mars 1990 jagade belgiskt jaktflyg av typ F16 flera okända föremål över landet. Piloterna kunde följa föremålen på sina radarskärmar, men föremålen, som inte sågs visuellt, kunde aldrig identifieras. Händelsen fick mycket stor uppmärksamhet sedan bilder från radarfilmerna offentliggjorts av det belgiska flygvapnet. I april 1990 fotograferades ett triangelformat föremål nära Liège, men bilden misstänks numera vara ett falsarium.
Vågen av rapporter över Belgien inleddes 1989 och pågick sedan långt in på 1990. Ufogruppen SOBEPS undersökte flera hundra iakttagelser. Flera privata ufoundersökare menade att observationerna hade sin orsak i hemliga flygningar av det amerikanska stealthflygplanet F-117A, vilket förnekades av såväl USA som det belgiska flygvapnet. I en analys av vågen kritiserade ufologen Marc Hallet SOBEPS undersökningar som han menade var ”ensidiga och ovetenskapliga”. I en studie av radarobservationerna utförd av Lt. Col. Salmon och en ingenjör Gilmard åt flygvapnet 1991-1992 visade undersökarna att F-16-planens radarbilder kan ha orsakats av ekon från marken och inte av verkliga föremål. Fysikprofessorn Meessen, som från början trodde att ekona kom från verkliga föremål i luften, anser numera att detta är mindre troligt.
Se: Stealthflygplan
Ufo
Den moderna benämningen på vad man tidigare felaktigt kallade flygande tefat. Beteckningen kommer från början av 50-talet då det amerikanska flygvapnet införde förkortningen och står för Unidentified Flying Objects (Oidentifierade flygande föremål). Olika amerikanska undersökningar och myndigheter har haft sin syn på vad ett ufo är. Det amerikanska flygvapnet (USAF) definierade 1966 ufo som: ”Alla flygande objekt som observatören inte kan identifiera”. UFO-Sverige definierar ufo på följande vis: ”Alla föremål som observeras i luftrummet och som varken direkt eller efter en analys av en kvalificerad undersökare kan identifieras som en misstolkad, känd företeelse, är att betrakta som ett oidentifierat objekt, ett ufo”. Under de senaste åren har beteckningen allt oftare kommit att skriva med gemena bokstäver i takt med att ufo kommit att mera ses som ett ord än en förkortning.
Se: Flygande tefat
UFO-Sverige episod 3 om begreppet ufo
ufo.se
Internetadressen till UFO-Sveriges officiella webbplats. ufo.se startades i februari 1996 och hade över 30.000 besökare första året. I april 2000 var siffran närmare 250.000. Här finns information om det mesta inom UFO-området. Under 2006 inleddes uppbyggnaden av en rapportdatabas inom sajten där också allänheten kommer att få tillgång till viss information. Mikael Sjöberg ansvarade för webbplatsen de första 10 åren. Ganska exakt 20 år efter starten görs en total uppdatering av ufo.se, med bland annat modernare teknik och mer innehåll. Ansvarig för webbplatsen ufo.se är Tobias Lindgren.
UCAV
Unmanned Combat Aerial Vehicles, obemannad stridsfarkost som kan flygas med pilot på marken och styrs, kontrolleras via radio och filmkamera som följer farkosten i realtid. Beväpnad med olika vapensystem beroende på uppdragets art. Jakt, attack eller spaning. Fördel mot vanligt jaktflygplan: Billigare, ingen pilot som kan dödas vid nedskjutning, kan klara högre G-belastning (positiv och negativ).
Yderstig, Mats (1969–)
Amatörastronom och ordförande i Torsby amatörastronomiska förening och tidigare medlem i UFO-Luftrumsbevakning. Ansvarig för ”UFO-Alarm” i Värmland under några år i början av 90-talet dit allmänheten kunde rapportera sina iakttagelser. Under en period ansvarig för UFO-Magasinets astronomiska material. Sedan 1991 en av arrangörerna bakom Värmlands Starparty, en amatörastronomisk träff i Lysvik i Värmland.
Se: Riksföreningen UFO-Luftrumsbevakning
Bergier, Jacques (1912-1978)
Fransk kärnkemist född i Odessa, Ukraina, och författare till ett fyrtiotal böcker, bland andra ”Eternal man” (1972 tillsammans med Louis Pauwels), ”Extraterrestrial visitations from prehistoric times to the present” (1973, franska originalet "Les Extra-Terrestres dans l’Histoire", 1970, återutgiven som "Mysteries of the earth" 1977) och ”Aux limites du connu” (1971). Känd för en svensk läsekrets genom ”Vår fantastiska värld” (tillsammans med Louis Pauwels 1969, franska originalet "Le Matin des Magiciens" 1960) och ”De omöjliga möjligheternas planet” (tillsammans med Louis Pauwels 1970, tyska originalet "Der planet der unmöglichen möglichkeiten" 1968).
Bergier var medlem av New York Academy of Sciences, Royal Society i London och en av grundaren av Ancient Astronaut Society. Han publicerade tillsammans med Louis Pauwels tidskriften Planète som innehöll artiklar om filosofi och alternativ vetenskap. Han var också en porträttlik förebild för den mystiske Mik Ezdanitoff i Tintinalbumet "Plan 714 till Sydney" (se bild). Bergier avled i sitt hem i Paris den den 23 november 1978.
Se: Pauwels, Louis
Ufokulter
Det finns många ufokulter som samlar anhängare. Ofta tillhör kulterna New Age-rörelsen och blandar in österländska filosofier i ufotron. På 60- och 70-talet ledde kontaktpersonen Sten Lindgren en ufokult i Stockholm. Den kallades för Trans Galactic Communication och hade som syfte att vara utomjordingarnas kontakt på jorden. Gruppen räknade inte bara med goda utomjordingar. Inbakat i ideologin fanns även ”neg-bröder” som var negativa rymdvarelser. Sten Lindgren varnade medlemmarna för dessa, med påföljden att några blev paranoida. I boken ”Uppståndelsen från tefatssekten” berättade medlemmen Anders Dahl att han blev tvungen att uppsöka psykiatrisk vård för sina vanföreställningar. Andra religiösa ufogrupper på 70-talet var Intergalaktiska fredsorganisationen i Linköping och Malmö Interplanetariska Sällskap. 1996 bildades den svenska sektionen av Raëlrörelsen, en internationell organisation som blev känd för att vilja bygga en ambassad åt utomjordingarna. De hävdar att utomjordingarna vill sprida människans DNA och tillverka nya människor som ska bo på andra planeter.
Se: Lindgren, Sten
UAV
Unmanned Areial Vehicles, obemannad flygfarkost som är radiostyrd eller programmerad att flyga viss sträcka för att spana, samla in underrättelse och filma eller fotografera. I Sverige har man officiellt gått över till att använda förkortningen RPAS.
Ufobilder
De allra flesta bilder av ”flygande tefat” har visat sig vara bluffar eller naturliga fenomen. Den amerikanska ufogruppen Ground Saucer Watch ägnade nio år åt att analysera 1.013 påstådda ufobilder. Alla undersöktes i en dator där ufologerna jagade trådar, dubbelexponeringar och andra tecken på fusk. Resultatet blev nedslående: Av de 1.013 bilderna var hela 605 (59%) rena förfalskningar. Ett vanligt sätt att tillverka ”ufobilder” var att hänga upp en liten modell i en tunn tråd nära kameran. Så här ser statistiken från Ground Saucer Watch’ undersökning ut:
| Bluffar | 605 | (59%) |
| Misstolkningar | 210 | (21%) |
| Ballonger | 102 | (9%) |
| Fotografiska fel | 51 | (6%) |
| Äkta bilder | 40 | (4%) |
| Omöjliga att undersöka | 5 | (1%) |
Ufologisk tidskrift
Ufologisk tidskrift ges ut av danska Sufoi och är avsedd för läsare som önskar djupgående artiklar om den forskning och de undersökningar som görs om ufofenomenen. I tidningen kan man bland annat läsa om resultaten av Sufois olika forskningsprojekt. Ufologisk tidskrift kommer ut oregelbundet och med varierande antal sidor. Första numret utkom i december 1996.
Se: Sufoi
Ufo-fönster
Termen myntades av författaren och journalisten John A. Keel och åsyftar ett geografiskt område eller plats där antalet uforapporter är särskilt högt. Jämtland-Härjedalens- och Västernorrlands län visar bland den högsta ufofrekvensen i Sverige, tre gånger högre än riksgenomsnittet, enligt en studie från 1983 av 602 rapporter som publicerats i dagstidningar, tidskrifter och böcker under tiden 1879-1978. Sådana områden där man oftare gör ufoobservationer kallas med en samlande term för ”ufofönster”. Ett sådant ufofönster verkar finnas i trakten av Trehörningsjö, några mil norr om Örnsköldsvik, där flera oförklarliga händelser ägt rum. Bland annat flera observationer av mystiska varelser. Det mest kända ufofönstret i världen är Hessdalen i Norge.
Vita nätterna
Ett märkligt himlafenomen visade sig över Sverige i början av juli månad år 1908. Klockan 22.30 tisdagen den 30 juni sjönk plötsligt temperaturen i Stockholm varpå en ovanligt tät rökridå lade sig över staden. Följden blev ett plötsligt mörker. Efter en halvtimme lättade röken och istället blev det nu ovanligt ljust. Ljuset var så starkt att man vid midnatt kunde se skarpa skuggor som om det hade varit fullt dagsljus. De vita nätterna, som noterades över stora delar av Europa, orsakades av stoft från Tunguskaexplosionen.
Se även: Tunguskaexplosionen