Stor cigarr brummade fram över Hällefors -1981
Ett föremål stort som "långtradare med släp" gästade Värmländska Hällefors två gånger inom 75 minuter. Det kom från norr i trädtoppshöjd och försvann söderut. Sedan återkom det från samma håll som första gången och cirklade över samhället. Det var många som såg föremålet, och händelsen bevittnades även av ortens polischef och en kollega till denne. Någon militär- eller civil flygverksamhet pågick inte i området.
Stig Aggestad, Christer Nordin och Jörgen Granlie
Maud Karlsson var en smula irriterad där hon promenerade fram längs en av Hällefors östra genomfartsgator. Biografen hon kvällsjobbade på hade tvingats inställa föreställningen, så hon hade bara att knalla hem igen.
Visserligen var vädret hyfsat med en tämligen klar himmel, men ändock var det här en onödig kvällspromenad hon fick göra bara för att ingen underrättat henne i tid om den inställda filmförevisningen. I dag ångrar dock inte Maud denna extra kvällstur, torsdagen den 15 oktober 1981. För både hon - och många andra Hälleforsbor - fick nämligen då se något som få andra har sett. Nämligen ett gigantiskt objekt med smått skrämmande proportioner. Så här berättar Maud Karlsson om händelsen för Gudrun Andersson, som är en av UFO-Sveriges fältundersökare:
- Föremålet dök upp i norr, helt överraskande och nätt och jämnt i trädtoppshöjd. Min första reaktion var - herregud det kommer att störta mitt i samhället! Samtidigt var alltsammans nästan overkligt: fram på himlen gled alltså ett jättelikt objekt av storleksordningen "långtradare med släp", det var knappt man trodde sina ögon.
- Föremålet tycktes tub- eller cigarrformat utan vingar eller andra synliga detaljer. På kroppen fanns fyra avlånga fönster som utstrålade ett kraftigt blåvitt ljus. I aktern syntes ett rödaktigt sken. Ett tydligt och genomträngande motordån hördes från farkosten som långsamt gled vidare mot söder.
Maud Karlsson kom en aning omtumlad hem till sina föräldrar där hon bodde. De satt och tittade på nyheterna i teve när Maud rusade in och berättade om sin observation. Efter programmet knäppte man av teven och satt och pratade om händelsen när på nytt samma ljud plötsligt började höras! Tillsammans med sin mor rusade Maud ut på gården och de fick då på nytt se samma jättelika farkost passera förbi på identisk kurs - nord-syd.
Samtidigt som detta pågick öppnade samtidigt förre polischefen Björn Fagrell dörren till Hällefors polisstation och steg ut på torget. Han hade varit inne och pratat bort en stund med sina kolleger och skulle nu bege sig hemåt. Fagrell fick genast syn på det märkliga "flygetyget". Han berättade följande för UFO-Sveriges Stig Aggestad:
- Det såg precis ut som om du tänker dig två ihopkopplade rälsbussvagnar. Hela objektet låg i ett långsamt medsolsvarv runt samhället - ett varv som tog dryga minuten att genomföra. Jag tryckte på polishusets larmklocka och en av de tjänstegörande polismännen hann ut och ta en titt på föremålet. Under varvets slutfas tycktes en eldsflamma av något slag skjuta ut från föremålets akter - ungefär som om en EBK-efterbrännkammare slagits på.
Direkt efter det att Maud Karlsson kontaktat UFO-Sveriges fältundersökare Gudrun Andersson i Söderbärke, kopplade rapportcentralen in Försvarsstaben på ärendet den 20/10 1981. Anmälan togs emot av överstelöjtnant Bengt Ridderstråle som lovade oss en första primärkoll av eventuell militär flygverksamhet över Hällefors den aktuella observationskvällen. Beskedet dröjde dock varför UFO-Sverige på eget initiativ slutligen fick en bekräftelse via CEFYL, centrala flygledningen den 22/10. CEFYL:s besked var kort och koncist: Ingen militär flygaktivitet över Hällefors den 15/10.
Direkt efter observationen larmade också polisen i Hällefors trafikledningen på Arlanda. Där svarade man dock att Hällefors låg utanför luftkontrollerat område och således inte fanns med i deras "radarbild". Området har heller ingen militär radartäckning under fredstid enligt Försvarsstaben. Tidningen Bergslagsposten slutligen, vände sig till Karlstads flygplats där man dock inte kunde finna någon lösning på mysteriet.
Vid det här laget surrade hela Hällefors av rykten och teorier. Många trodde att det var däckfabrikanten GoodYears reklamluftskepp som spökat på kvällshimlen varför UFO-Sverige kollade upp även den detaljen med hjälp av GoodYears kontor i Stockholm där man svarade så här:
- Nej, vårt luftskepp passerade visserligen Värmland, men det var den 21 augusti under en färd Stockholm-Karlstad, samt den 22 augusti Karlstad-Göteborg. Därefter lämnade skeppet Sverige.
Efter det att Försvarsstaben och polismyndigheterna hade slutfört sina undersökningar kvarstod faktum: torsdagen den 15 oktober 1981 flög "någonting" av aktningsvärd storlek runt över Hällefors samhälle under minst 30-35 minuters tid. Trots ett i sådana här sammanhang ovanligt myndighetspådrag har det flygande föremålet ej gått att identifiera. UFO-Sverige fick ta del av de inblandade polismännens vittnespromemorier och på en av dem kan man läsa följande bedömning av farkostens ursprung:
"Eventuellt utomjordisk". Det är polisassistent Dan Hagsten som ger den bedömningen efter att ha sett föremålet två gånger, cirka 19.35 och 20.05. Liksom Maud Karlsson såg han 3 till 4 ljusa gluggar på kroppssidan - fönster som var rektangulära till formen. Föremålet hade kantiga konturer och var enligt Dan Hagsten "minst 30 meter långt". Några vingar syntes inte till. På ömse sidor om kroppen fanns dock två fasta gröna respektive röda lampor. Under den andra observationen iakttog polisassistenten en tydlig eldsflamma baktill "mitt i bakändan" på kroppen. Motorljud kunde uppfattas liknande en stor "dieselmotor men med dålig ljuddämpare".
Dan Hagsten har tidigare tjänstgjort som polis vid Arlanda och är därför väl förtrogen vid olika typer av passagerarflyg etc. Den farkost jag såg liknade dock inte något jag tidigare upplevt, vare sig i dagsljus eller mörker fastslår han.
På Försvarsstaben i Stockholm gjordes en undersökning av fallet, varvid framgick att inga militära flygplan, helikoptrar eller liknande varit i farten. Luftbevakningsavdelningen tog så över och här gick man så långt att till och med landets samtliga ägare av privata luftskepp kontaktades. Fortfarande dock med samma negativa resultat.
Frågetecknen hopade sig i "Hällefors-incidenten". Varför observerades föremålet bara över Hällefors men inte i omkringliggande orter? Föremålet försvann i riktning mot Grythyttan under långsam stigning, men därifrån anmäldes veterligt inga observationer. Kanske passerade objektet på så hög höjd över Grythyttan att eventuella observatörer tog det för ett konventionellt flyg? En sak är klar - ett konventionellt flygplan var det inte som spökflög över Hällefors den 15 oktober 1981.
Om det nu trots allt handlade om ett privatägt varmluftsskepp var hela företaget av illegal natur. Man får helt enkelt inte flyga med dylika maskiner efter mörkrets inbrott. Inte heller bryta mot minimihöjder över tätbebyggda områden som skedde över Hällefors, enligt en rad av samstämmiga vittnesmål. Man kan också fråga sig varför någon eller några fraktar upp ett varmluftsskepp i Värmlandsskogarna och sedan stiger till väders mitt i mörka oktoberkvällen? Utan reklamsyfte och utan sponsorer verkar en dylik manöver helt meningslös. Och riskabel dessutom.
Alltnog - spökflygaren över Hällefors tycks förbli kusligt anonym även i fortsättningen. Men på TV2 i Stockholm ville man annat. Där trodde man sig ha hittat svaret: Insmugglat luftskepp. Det var förklaringen som programmet Magasinet lanserade den 19 maj 1982. Den stora nyheten var den förklaring som magasinredaktionen lanserade i programmet. Det var ett insmugglat luftskepp som i skydd av mörkret gjorde denna konstfyllda uppvisning i illegal flygteknik. Det hade teve-teamet konstaterat efter ett par dagars undersökning, och man visade också ett foto på skeppet ifråga.
Hur förhöll det sig då med teve-förklaringen? Hade det framför näsan pä tullverket smugglats in ett 30 meter långt luftskepp, till ett värde av cirka 200.000 kronor och som till på köpet var motordrivet? Det fanns förvisso två sådana luftskepp av typen Cameron D-96 i Sverige. Hur passade dessa in i bilden? Efterforskningar visade att ett av skeppen befann sig i Göteborg, där det hade beslagtagits av kronofogden.
Det andra skeppet, som teve påstod var insmugglat, var registrerat i Storbritannien och införd till Sverige på legalt vis. Det låg nerpackat i ett garage utanför Stockholm efter en vådlig luftfärd utanför Enköping i maj 1981. Flygningen slutade med en kraschlandning i en stenmur och hade sedan dess inte företagit några luftfärder.
I Hälleforstrakten är man skeptisk till hela teorin. Luftskepp av den här typen är inga enmansfarkoster, det är ett stort företag och kräver flera människors insatser för att få upp i luften, berättar en erfaren ballongförare. Oljudet som skapas är också påfallande. Det bullrar kraftigt när man dels skall blåsa in varmluft med fläktar, dels värma upp med gasolbrännare. För att inte nämna smusslet och dumdristigheten att ge sig upp i mörker.
Andra personer som är kunniga inom luftskeppsflygning, menar att Cameronskeppen är ytterst vindkänsliga. Luftskepp av den här typen klarar sig vid vindstyrkor på under 8 knop. Den aktuella kvällen i Hällefors var vindstyrkan sannolikt mellan 6-16 knop 100 till 200 meter upp i luften, enligt meteorologerna på SMHI i Norrköping.
Det finns också andra förklaringar till den mystiska besökaren i luftrummet över Hällefors.
- Det var en helikopter. Det fanns propellrar fram och bak på den lysande farkosten precis som försvarets bananhelikoptrar, säger en observant Hälleforsbo. Man kunde inte se färgen i skymningen, man såg bara att den var mörk. Därför är jag helt säker på att det var försvaret som var här uppe och flög.
UFO-Sverige gjorde förfrågningar hos försvaret, men där kände man inte till någon flygning med helikopter över Hällefors vid den aktuella tidpunkten. Men alla flygningar behöver inte nödvändigtvis registreras, påpekar man från försvarshåll. Om nu försvaret har hållit reda på sina helikoptrar, så finns även en teori som gör gällande att det skulle röra sig om en Natohelikopter som förirrat sig åtskilliga mil in på svenskt område. Men att en större Nato-helikopter obemärkt skulle kunnat ta sig 12 mil in över Sverige får nog anses vara en väl långsökt teori.
Man kan dock inte utesluta att det kan ha rört sig om ett hemligt svenskt företag.
Det finns andra exempel på flygningar i samma område som hemlighållits under årtionden. I dessa fall har det rört sig om olika försök utförda av Försvarets materielverk. Försöken har vid åtminstone ett tillfälle misstolkats som ett UFO. Men än i dag finns ingen säker förklaring till händelsen över Hällefors.