Radarkontakter

Observationer av radaranomalier görs regelbundet men de allra flesta indikationer kan förklaras med fel i radarsystemen, onormala inversionslager och andra typer av ”radaränglar”. Det finns dock flera exempel där såväl svensk som utländsk radar har registrerat ufofenomen samtidigt som dessa har iakttagits med blotta ögat.
Sensomaren 1956 tjänstgjorde radarobservatören Sven Carlsson på en flygvapenövning. Han satt i indikatorvagnen till en medeldistansradar typ PJ21 och kopplade av tillsammans med radartroppchefen. Framför sig hade han ett PPI ”Plan Position Indicator”. Radarn stod i full beredskap och antennen svepte kontinuerligt runt horisonten. Plötsligt fick han se ett eko på PPI-skärmen. Positionen var södra Östersjön nära Bornholm. Ekot förflyttade sig ett onormalt långt stycke på skärmen. Troppchefen och Carlsson gjorde en beräkning av objektets färdhastighet och hamnade över 1.650 km/timmen. Objektet flög i riktning mot Karelen. Vid den aktuella tiden hösten 1958 var den svenska flygplanstypen SAAB J29 ”Tunnan” snabbast i världen med världsrekord på såväl 500 som 1.000 km sluten bana. Planet var kapabelt för en topphastighet av 1.060 km/timmen. Det kunde alltså inte vara frågan om ett flygplan som gav radareko.

Raël-rörelsen

Den 13 december 1973 säger sig den franske journalisten Claude Vorilhon (1946-) ha mött en utomjordisk varelse, en Eloha, i ett flygande tefat i en slocknad vulkan i Clermont-Ferrand i centrala Frankrike. Varelsen, som vid ett senare möte presenterar sig som Jahve, sade sig vara representant för den ras - Elohim - som skapade mänskligheten. Av Jahve fick Vorilhon veta att han från och med nu skulle verka som Elohims profet under namnet Raël. 1996 bildades den svenska sektionen av Raëlrörelsen, en internationell organisation som blev känd för att vilja bygga en ambassad åt utomjordingarna. Rörelsen hävdar att utomjordingarna vill sprida människans DNA och tillverka nya människor som ska bo på andra planeter. 1997 förkunnade Raël bildandet av företaget Valiant Venture Ltd. som från sin bas på Bahamasöarna skulle erbjuda kloning av människor. Sommaren 2001 avslöjade Raël att rörelsens forskare var på väg att ta fram den första klonade människan. Den japanska geishan Natsuko Yoshikawa har anmält sig till att bli surrogatmor. Projektet att klona människor kallas Clonaid och försöken leds av Brigitte Boisselier, fransk forskare. Enligt Raël kommer kloningen att på sikt kunna överföra inte bara DNA utan också hela personligheten till en ny människa vilket i praktiken betyder evigt liv.
En undersökning visar att Raëlrörelsen består av omkring 1.400 kärnmedlemmar. Själva uppger man att antalet medlemmar är närmare 50.000 personer. 1998 hade den svenska delen åtta medlemmar.

Ragaz, J. Heinrich (1909-)

Scweizisk ufolog bosatt i Zürich där han 1955 började publicera tidskriften ”Der Weltraum und wir”. Tidskriften bytte sedan namn och gavs under åren 1956-1961 ut under namnet ”Weltraumbote”. Ragaz arbetade fram till pensioneringen som banktjänsteman i Zürich.

Randle, Kevin Douglas (1949-)

Kevin Randle är en amerikansk ufolog och mest känd för sina böcker om och undersökningar av Roswellincidenten. Randle anser att en del ufoobservationer har sin förklaring i utomjordiska besökare. Han har bland annat skrivit följande böcker: ”The October Scenario: UFO Abductions and Theories about them” (1988), ”The UFO Casebook” (1989), ”The UFO Crash At Roswell (1991), ”The Truth About The UFO Crash At Roswell” (1994), ”A History of UFO Crashes” (1995), ”Roswell UFO Crash Update” (1995), ”Project Blue Book Exposed” (1997), ”Conspiracy of Silence” (1997), ”The Randle Report: ”UFOs in the 90’s” (1997), ”Project Moondust” (1998), ”The Abduction Enigma” (med Russ Estes och William Cone 1999) och ”The Roswell Encyclopedia” (2000).
Se även: Roswellincidenten  

Randles, Jenny (1951-)

Jenny Randles är brittisk ufoundersökare och författare och utbildad inom geologi och geografi vid Manchester University. Randles är inte bara en duktig författare utan också en av världens ledande fältundersökare. Hennes inställning är kritiskt granskande och hon förespråkar ingen enskild teori om UFO, däremot är hon skeptisk till användandet av hypnos, en metod som hon anser ställer till med mer skada än nytta. Randles var under många år aktiv inom brittiska BUFORA och organisationens ansvarige för undersökningar. Under 1995 lämnade hon dock all aktiv inblandning i BUFORA efter en tvist. 1999 grundade hon tillsammans med flera andra brittiska ufologer UFOIN, en organisation som enbart ägnar sig åt undersökningar av rapporter.
Jenny Randles har skrivit bland annat följande böcker: ”UFO Study” (1981), ”Alien Contact” (1982), ”UFO Reality: A Critical Look at the Physical Evidence” (1983), ”The Pennine UFO Mystery” (1983), ”Sky Crash: A Cosmic Conspiracy” (1984), ”Science and the UFOs” (1985), ”The UFO Conspiracy: The First Forty Years” (1987), ”Abduction: Over 200 Documented UFO Kidnappings Investigated” (1988), ”Controversy of the Circles” (med Paul Fuller 1989), ”Mind Monsters” (1990), ”Crop Circles, A Mystery Solved” (med Paul Fuller 1990, 1993), ”Could UFO's be Real?” (1991), ”Looking for the Aliens – a Psychological Imaginate and Scientific Investigation” (1991), ”UFOs and How to See Them” (1992), ”From Out of the Blue: The Incredible UFO Cover-Up at Bentwaters Nato Air Base” (1993), ”The Afterlife” (med Peter Hough 1993), ”UFOs: A British Viewpoint” (1994), ”The World's Best ‘True’ UFO Stories” (med Peter Hough 1994), ”Strange and Unexplained Mysteries of the 20th Century” (1994), ”UFO Retreivals: The Recovery of Alien Spacecraft” (1995), ”The Complete Book of UFOs” (med Peter Hough 1996), ”Investigating the truth behind the Men in Black phenomenon” (1997), ”The Paranormal Source Book” (1997), ”UFO Crash Landning? Friend or Foe?” (1998), ”The UFOs that never were” med Andy Roberts och David Clarke 2000), ”The Little Giant Encyclopedia of UFOs” (2000).

Rapport Nytt

UFO-Sveriges informationstidskrift med artiklar om undersökningar, fall, föreningsaktiviteter och interna arrangemang. Tidskriften utges av UFO-Sveriges rapportcentral. Rapport-Nytt startades 1991 av Kurt Persson och Berit Bergqvist. Under slutet av 90-talet utkom den med sex nummer per år och hade en upplaga på drygt 300 exemplar. Ansvarig utgivare var Irre Bredin och Håkan Ekstrand. Mellan 2000 och in på hösten 2002 gavs Rapport-Nytt ut av UFO-Sveriges rapportcentral med Annelie Rossander som ansvarig utgivare. Från och med nummer 4/01 övertogs utgivningen av UFO-Mitt, Sundsvall, som då också blev rapportcentral. Tidskriften bytte då också namn till UFO-Raden/Rapport-Nytt. Under våren 2006 tog Mats Nilsson över som redaktör.
Se även: Nilsson, Mats  

Rapportcentral, UFO-Sveriges

För att samordna undersökningsverksamheten har Riksorganisationen UFO-Sverige en rapportcentral dit allmänhen kan ringa om man har observerat någonting okänt på himlen. För närvarande är rapportcentralen placerad i Holmsund i Västerbotten. Varje år inkommer mellan 200 och 500 rapporter. 1999 inkom rekordmånga rapporter, 562 stycken. Journumret dit är 018-555 000.

Reeves, John

Den 2 mars 1965 fann John Reeves från Florida två tunna pappersbitar på marken efter en närkontakt. Reeves hade upptäckt ett landat tefat när han var ute och gick i skogen. Gömd bakom några buskar iakttog han en humanoid iklädd ett slags skyddsdräkt röra sig kring farkosten innan den gav sig iväg. När Reeves tog upp pappersbitarna kunde han konstatera att de innehöll en skrift som påminde om stenografi. Skriften blev senare dechiffrerad och avslöjade då följande meddelande: ”Planeten Mars - Kommer du hem snart - Vi saknar dig mycket - Varför stannade du borta för länge”.

Rehn, K. Gösta (1891-1989)

Författare till fyra ufoböcker, ”De flygande tefaten. Dokument och teori” (1966), ”UFO! Nya fakta om de flygande tefaten” (1969), ”Tefaten är här!” (1972) och ”UFO-utmaningen” (1976). Han var Sveriges första sakliga författare av en ufobok och kritiserade starkt religiösa influenser i den dåtida uforörelsen. Rehn blev intresserad av flygande tefat 1955 då han läste den amerikanske majoren Donald Keyhoes bok ”Flygande tefat - observatörer från världsrymden”, vilken han sedan översatte åt förlaget Forum. 1958 blev han svensk representant för den amerikanska ufoorganisationen Apro. Rehn räknas som den förste svenske vetenskapsinriktade ufologen. Han avled den 17 juni 1989.
Se även: Apro  
Externa länkar: Artikel: Gösta Rehn  

Reiche, Maria (1903-1998)

Under 50 år kämpade Maria Reiche för att rädda de berömda konstverk i öknen 40 mil söder om Lima i Peru som blivit kända under beteckningen Nazcalinjerna. Det 500 kvadratkilometer stora området är genomkorsat av bilder av djur och långa raka linjer sträcker sig kilometervis över berg och genom stenöknen. Många har försökt att tolka de märkliga figurerna som skapades av Nazcakulturen 100-700 e. Kr. eller tidigare och den mest spridda förklaringen är att det skulle röra sig om en gigantisk astronomisk kalender. Området blev allmänt känt i och med schweizaren Erich von Dänikens bok ”Zurück zu den Sternen” 1969 (på svenska ”Tillbaka till stjärnorna” 1973) där von Däniken framförde teorin att mönstren i själva verket var landningsbanor för utomjordiska besökare, en idé som Maria Reiche avskydde och bekämpade. 1968 publicerade Reiche själv den bok som inspirerade von Däniken, ”Geheimnis der Wüste” [Öknens hemlighet] på Heinrich Fink GmbH i Stuttgart. Boken är skriven parallellt på tyska, engelska och spanska.
Se även: Däniken, Erich von  

Rendlesham Forest-händelsen

Englands mest kända ufofall inträffade i Rendlesham Forest mellan Nato-flygbaserna Woodbridge och Bentwaters den 26 december 1980. Ett okänt föremål rapporterades då ha kommit ned i skogen och flera militärer skickades till platsen. Föremålet beskrevs som trekantigt och helt ljudlöst. Också följande natt observerades föremålet och då kunde också personal från den näraliggande Bentwaters-flygbasen se det.
Många ufologer anser att händelsen i Rendlesham Forest är den viktigaste ufoobservationen hittills.
Flera böcker har skrivits om händelsen, bland andra: Jenny Randles: ”From Out of the Blue” (1991), ”UFO Crash Landing?” (1998) och Larry Warren och Peter Robbins: ”Left at East Gate” (1997).

Ribera, Antonio (1920-2001)

Spansk pionjär inom ufologi och en av grundarna av Centro de Estudios Interplanetarios (CEI) 1958. Författare till en rad böcker och Spaniens mest kände ufolog.

Rickard, Bob (1946-)

Grundare av tidskriften Fortean Times. Bob Rickard växte upp i Fjärran östern - Borneo och Malaysia blev hans ungdoms hemländer. Där fann han sig själv skådande ut mot universum med hjälp av familjens bibliotek. Under den här perioden började han också upptäcka hur fel det var att dela in allt i kategorier och att sätta etiketter på tillvaron. Trångsyntheten blev hans värsta fiende och syntesen den enda tänkbara vägen framåt. När han för första gången upptäckte Charles Fort var det genom science fiction-magasinet ”Astounding Science Fiction” där Alfred Bester, Robert Heinlein och Theodore Sturgeon härjade med sina framtidsfantasier uppmuntrade av tidningens redaktör som rekommenderat dem alla att läsa Fort.
Se även: Fort, Charles Hoy   Fortean Times  

Riksföreningen UFO-Luftrumsbevakning

Grundades 1988 som en motvikt till Riksorganisationen UFO-Sverige och har som mest haft omkring 200 medlemmar. I slutet av 1997 beslutade man att lägga ned organisationen på grund av sviktande medlemsunderlag. Föreningen har haft två ordförande Boris Jungkvist (1988-1996) och Christer Lindström (oktober 1996-1997). Organisationen ger ut tidningen UFO-Magasinet. Föreningen har som ändamål att genom egna observationer leda i bevis att jorden besöks av rymdskepp från andra planeter. I början av 1998 meddelade Boris Jungkvist att han ämnade fortsätta driva föreningen i någon form samt att han själv återinträtt som ordförande men i slutet av år 2000 lades föreningen ned.
Se även: Jungkvist, Boris  

Riksorganisationen UFO-Sverige

UFO-Sverige bildades under påskhelgen 1970 som en paraplyorganisation för ett flertal då fristående ufogrupper och enskilda intresserade i landet. Idén var att samla så många som möjligt kring gemensamma mål som utåtriktad information och en, som det hette, ”dokumenterande ufoforskning”.
Under 70-talet växte UFO-Sverige till en landsomfattande organisation. Organisationens arbete var dock starkt påverkat av ET-hypotesen och den information som publicerades i bland annat tidskriften UFO-Information var starkt influerad av detta.
1979–80 kom inre slitningar att dela UFO-Sverige. Många ansåg föreningen som odemokratisk och vid riksstämman i Enköping den 22 mars 1980 ställdes frågan på sin spets. Resultatet blev att den tidigare ordföranden Carl-Axel Jonzon lämnade organisationen.
Konflikten innebar en vattendelare i svensk ufologi. Ur det gamla UFO-Sverige växte en ny och vetenskapsinriktad organisation fram. Eftersom såväl medlemsregister som rapportarkiv hade försvunnit tvingades man bygga upp organisationen på nytt.
UFO-Sverige är i dag den enda vetenskapsinriktade ufoorganisation i landet. Syftet är att samla in och undersöka rapporter om oidentifierade fenomen på himlen. Organisationen är uppbyggd av lokala ufoföreningar och ger ut tidskrifterna UFO-Aktuellt med fyra nummer per år samt UFO-Raden/Rapport-Nytt med sex nummer per år. UFO-Sverige anordnar årligen så kallade fältundersökarkurser där man under en helg utbildar undersökare som sedan ska ta sig an inrapporterade observationer.
Vid årligen återkommande riksstämmor väljer UFO-Sveriges medlemmar och lokalgrupper styrelse för riksorganisationen. Styrelsen träffas 6–7 gånger per år och har det övergripande ansvaret för organisationens ekonomi och centrala aktiviteter.
I stadgarna står bland annat att ”man ska motverka okritiskt tänkande, oberättigad skepsis eller blind tro omkring ufofenomen” samt ”bedriva och främja forskning för att vinna ökad kunskap om ufofenomenet.”
Hösten 2006 hade UFO-Sverige 21 lokala grupper och undersökningsgrupper. Hemsidan på Internet har adressen www.ufo.se. Ordförande sedan 1991 är journalisten och författaren Clas Svahn.
Se även: Svahn, Clas  
Externa länkar: Clas Svahn blogg   UFO-Sveriges hemsida  

Riksstämma

Riksorganisationen UFO-Sveriges årsmöte då styrelse för kommande verksamhetsår väljs. Första riksstämman hölls under påskhelgen 1971 på Platenskolan i Motala.

Robertson-panelen

Den 14 januari 1953 sammanträdde en panel av icke-militära vetenskapsmän för att under tre dagar analysera Blue Book-data. Panelen leddes av dr. H. P. Robertson, expert på matematik, kosmologi och relativitet vid California Institute of Technology, och sponsrades i hemligt av underrättelseorganisationen CIA.
Vetenskapsmännen diskuterade 25 fall varav två filmer. Resultatet av panelens arbete blev att alla ufofall gick att förklara. Man hoppades att hela den ”löjliga affären” snart skulle vara ur världen.

Roswell, obduktionsfilmen

Film som påstås ha tagits under en obduktion av döda rymdvarelser från Roswellkraschen.
Se även: Roswellincidenten  

Roswellincidenten

I juli 1947 störtade ett föremål nära Corona, New Mexico i USA under en natt med blixt och regn. Morgonen efter fann bonden Mac Brazel vrakdelar på sin ranch. Tre dagar senare tog han med sig delar av vraket till den lokala sheriffen, George Wilcox, som i sin tur kontaktade den militära flygbasen i Roswell och informerade Major Jesse Marcel om situationen. Marcel inspekterade vrakdelen som Brazel hade tagit med sig till sheriffen och rapporterade till sin överordnade, William Blanchard. Denne beordrade Marcel att ta med sig Sheridan Cavitt från underrättelsetjänsten för att samla in så mycket vrakdelar som möjligt från Brazels ranch. Vrakdelarna, som enligt vissa rymdes i en väska, enligt andra fyllde flera lådor, flögs sedan till Fort Worth. Dagen efter återvände Marcel till ranchen för att samla mer vrakdelar. Under tiden sände Lydia Sleepy på Roswells radiostation KSWS en berättelse om kraschen över telex när sändingen plötsligt avbröts av någon som sade sig representera den federala underrättelsetjänsten, FBI. Armén sände ut en pressrelease till stadens lokala tidning om att det hade störtat ett flygande tefat, men den historien ändrades snart. Istället tvingades en pressofficer gå ut med en ny pressrelease där man förklarade att det störtade föremålet bara var en vanlig väderballong.
Ännu i dag råder det många oklarheter kring vad som egentligen hände i öknen. De flesta är dock överens om att något verkligen störtade där och att den amerikanska militären försökt dölja omständigheterna kring kraschen. Under senare år har flera undersökande ufologer (som Kent Jeffrey och Karl Pflock) kommit att avvisa teorin om att det skulle röra sig om ett kraschat rymdskepp. Det amerikanska flygvapnets förklaring, att det skulle röra sig om en hemlig ballong (Mogul) med mätinstrument för att upptäcka ryska atomsprängningar, är fortfarande mycket omstridd.
Se även: Anderson, Gerald  

Ruppelt, Edward J (1923-1960)

Kapten och ansvarig för det amerikanska flygvapnets ufoundersökningar under kodnamnet Blue Book 1952-1954. Ruppelt var mycket ambitiös. Han planerade att förse kameror med en särskild diffraktionslins för att kunna analysera spektrum av ljuset som utsändes från ett UFO. På det sättet skulle man kunna se vad föremålen bestod av. Han tänkte också fotografera radarskärmar. Han ville ha hjälp av fysiker och ingenjörer. Men hans planer blev inte genomförda eftersom såväl pengar som personal saknades. I januari 1956 publicerade Ruppelt boken ”The Report on Unidentified Flying Objects” som innehöll en stor mängd tidigare okänt material. Från början intog Ruppelt en positiv attityd till UFO som ett okänt fenomen men i januari 1958 svängde han helt och menade att alla rapporter kunde förklaras genom misstolkningar av kända företeelser. 1960 gav han ut en reviderad upplaga av sin bok utökad från 17 till 20 kapitel. De nya kapitlen var starkt kritiska till ufofenomenet och Ruppelt beskrev det som ”en myt av rymdåldern”. Hösten 1960 avled Ruppelt till följd av en hjärtattack.
Se även: Project Blue Book  

Rydebrandt, Rune (1920-2004)

Grundare av UFO-Göteborg 1953 och intresserad av okända fenomen sedan 1935. Rydebrandt kom att bli intresserad av ufofenomenet redan som 15-åring när han vid ett besök på Vinga i fältkikare såg rörelser på månytan. Under sin tid i flygvapnet 1939-1947 fick han höra talas om militära observationer av ufofenomen och samlade under de sista åren på 40-talet flera intresserade göteborgare omkring sig i det som 1953 skulle bli UFO-Göteborg. Föreningen, som existerade till slutet av 1990-talet, hade som mest omkring 45 medlemmar och publicerade medlemstidningen UFO-Nytt.
Se även: Vänga-fallet  

Ryssland

Länge ansågs ”de flygande tefaten” vara ett kapitalistiskt påfund vilket innebar att få vågade rapportera sina iakttagelser. Efter Sovjetunionens upplösning har det svängt helt - nu väller de mest bisarra berättelser in.
En inte obetydligt del av de ryska rapporterna har visat vara misstolkningar av hemliga raketuppskjutningar från rymdbaserna Plesetsk och Baikonour.
Se även: Plesetsk  

Tipsa om uppslagsord