UFO-Sverige - Skandinaviens största UFO-organisation

I Sverige finns en av världens största UFO-föreningar. Sedan starten 1970 har Riksorganisationen UFO-Sverige med sina 2.200 medlemmar hunnit samla in 12.000 rapporter om UFO-fenomen över Sverige. Häpnadsväckande iakttagelser gjorda av folk från hela landet.

Under många år har UFO varit synonymt med gröna gubbar i flygande tefat, men den inställningen håller på att förändras. Dagens UFO-intresserade är bokstavstrogna och vetgiriga. För dem är UFO just oidentifierade flygande föremål; ett okänt fenomen som förtjänar att undersökas.

Inom Riksorganisationen UFO-Sverige läggs varje år tusentals timmars ideellt arbete ned på att samla in, undersöka och bearbeta iakttagelser om UFO-fenomen som rapporteras in av allmänheten. Lärare, snickare, journalister, studerande och pensionärer ägnar sin fritid åt denna mycket ovanliga hobby. Allt utan ett öres ersättning. Resultatet har blivit en organisation med rykte om sig i hela världen.

Intresset för UFO-fenomenet ökade under 1990-talet. Genom framför allt teves satsningar på program om "det okända", Arkiv X och paranormala fenomen har allmänheten fått upp ögonen för UFO. Under 1994 skrevs det också dubbelt så många artiklar om UFO i tidningarna som året före.

UFO-Sveriges verksamhet är i dag mycket omfattande med bland annat internutbildning av fältundersökare, föredragsverksamhet, kurser, media-kontakter och ett arbetsgivareansvar för ett 35-tal ALU-anställda under de senaste åren. Organisationen ger dessutom ut tre tidningar varav UFO-Aktuellt är den största och mest kända. Varje år får också närmare 200 skolelever hjälp med material till specialarbeten och föredrag. 26 lokala UFO-föreningar, spridda över hela landet, är anslutna till organisationen.

- Viktigast är ändå att vi är kritiska granskare av fenomenet, inga "tefatstroende", säger organsationens ordförande Clas Svahn. Vi drar oss inte för att avslöja bluffmakare men inte heller för att lyfta fram intressanta observationer. Det gäller ständigt att göra ett bra jobb som vi sedan kan stå för.

Via organisationens rapportcentral kom under 1994 470 iakttagelser till organisationens kännedom. Av dessa fick cirka fem procent beteckningen UFO efter avslutad undersökning.

Under de 25 år som UFO-Sverige har funnits, har tusentals observationer undersökts av organisationens medlemmar. I dag finns omkring 12.000 rapporter arkiverade i en databas hos Arkivet för UFO-forskning, AFU, i Norrköping. AFU har i dag ett av världens största UFO-arkiv och förutom UFO-Sveriges undersökningar finns där tidskrifter från hela världen, flera tusen böcker, bandinspelningar, videor, tidningsklipp, bilder och annat som har en koppling till ämnet.

- Här finns 700-800 mycket intressanta UFO-fall som förtjänar att undersökas ännu noggrannare, säger Anders Liljegren, en av grundarna av AFU.

Bland de hundratals fotografierna finns en av de märkligaste bilder som tagits av ett UFO över Sverige. Den togs den 21 mars 1974 av den då 15-årige Christer Sundström från hans pojkrum hemma i villan i Värnamo. Ytligt sett ser bilden ut som en förfalskning. Det svarta hattliknande föremålet är alldeles mörkt trots att solen skiner på husen utanför fönstret.

- Först trodde jag att det var en fågel men snart såg jag att det var något helt annat, säger han i dag. Det var ett mörkt föremål som cirklade fram över himlen. Efter en stund försvann det för att sedan komma tillbaka och då knäppte jag flera bilder genom fönstret, men bara en blev bra.

Bilden har förvånat många. Om den är äkta skulle den vara ett av de bästa bevisen för att UFO-fenomenet är en fysisk påtaglig realitet. Och äkta är den säger Christer Sundström som i dag arbetar som församlingsassistent.

- Jag har varit kristen i många år, redan innan jag tog bilden av föremålet var jag med i kyrkans verksamhet, säger han. Bilden är absolut inte manipulerad, den är äkta och föreställer det föremål som jag såg den där dagen i mars 1974.

Men Christer Sundströms observation är ovanlig på mer än ett sätt. I de flesta fall görs observationerna under dygnets mörka timmar. Nio av tio rapporter rör mystiska ljus nattetid. Ofta tar observatörerna miste på planeter, flygplan eller ljusstarka stjärnor. Men de intressantaste händelserna utspelar sig på dagen. Föremål som både bullrar och blänker i solen kränker med jämna mellanrum svenskt luftrum. Ibland observeras de av flera personer samtidigt, eller som i det här fallet, av en hel familj.

Klockan var några minuter efter 19 den 23 augusti 1991. Helén Lundström hade precis parkerat bilen utanför föräldrahemmet i det lilla samhället Håknäs några mil söder om Umeå. Inne i huset satt mor och far och såg på de lokala tv-nyheterna.

- Jag var på väg ut ur bilen då jag fick höra ett motorbuller, berättar Helén Lundström. Men det konstiga var att det kom från skyn. När jag tittade upp fick jag till min förvåning se ett tubformad föremål glida fram över huset. Det hade inga vingar eller fönster men jag kunde se hur solen blänkte i det precis som den kan blänka i lacken på en bil.

Helén Lundström sprang snabbt in och ropade på sin mor och far som båda hann ut på gården innan föremålet försvann in i en molnbank vid den nordvästra horisonten.

- Det konstiga var att föremålet kunde hålla sig flygande, berättar Bengt Lundström. Ett så stort föremål borde inte ha kunnat hålla sig uppe när farten var så låg. Det borde ha fallit till marken.

Trots att såväl I20 i Umeå som säkerhetspolisen undersökte händelsen kunde man inte hitta någon förklaring till familjen Lundströms iakttagelse. Den säkerhetspolis som intervjuade familjen var imponerad över dess vederhäftighet:

- Jag är mycket imponerad av deras trovärdighet, den är mycket hög, säger han. Det de säger att de har sett har de säkert också sett. Men vad det var är inte lätt att säga.

Svenska myndigheter har en lång tradition när det gäller UFO-undersökningar. Så tidigt som 1946 tillsattes en särskild kommission under ledning av överste Bengt Jacobsson för att utreda en formlig våg av observationer som drabbade Sverige detta efterkrigsår. Under 1950-talet fanns en heltidsanställd UFO-utredare på försvarsstaben som inte bara svarade på allmänhetens frågor utan också utförde egna undersökningar. Men 1965 tröttnade försvarsstaben och överlät fenomenet, som inte längre ansågs ha ett militärt intresse, till Försvarets forskningsanstalt, FOA, där ansvaret fortfarande ligger.

- Men UFO är bara en sidoverksamhet i mitt arbete, säger Arne Gjärdman som sedan 1990 verkar som FOA:s UFO-ansvarige. Dessutom har antalet rapporter till FOA minskat avsevärt i takt med att UFO-Sverige blivit mera känt. Och det arbete som UFO-Sverige gör är värdefullt och seriöst och ett väl fungerande komplement till vårt eget arbete.

Under några år har FOA också samarbetat med UFO-Sverige och SMHI i Norrköping i en studie av det så kallade cirkelfenomenet. Fenomenet uppträder i växande fält där till synes oförklarliga cirklar bildas nattetid. Men resultatet av studien blev nedslående: i de allra flesta fall hade cirklarna gjorts av människor för att väcka uppmärksamhet.

Men det är inte alla som har ansett att sådana här fenomen förtjänar att undersökas. Sven Ove Hansson, ordförande i skeptikergruppen Vetenskap och folkbildning hävdade i ett nummer av medlemstidningen Folkvett att det vore bättre om de UFO-intresserade ägnade sig åt hembygdsforskning eller amatörastronomi.

- På så sätt skulle deras energi kanaliseras till något vetenskapligt fruktbart ämne, menar Sven Ove Hansson som givetvis får mothugg av UFO-Sveriges ordförande Clas Svahn:

- Efter 25 års studier av UFO-fenomenet kan vi i dag säga att det verkligen finns outforskade fenomen som rör sig över Sverige. Det råder inte längre någon tvekan om att UFO är en realitet. Men vad är det egentligen folk ser? är det ett hittills okänt naturfenomen, militära hemliga projekt eller besökare från någon annanstans? Det vet vi inte i dag. Men eftersom ingen etablerad forskare intresserar sig för dessa frågor är det upp till oss amatörer att försöka göra vårt bästa för att bringa klarhet. UFO-Sveriges verksamhet behövs mer än någonsin, säger Clas Svahn.

Sven Ove Hansson har också kommit på andra tankar. I Folkvett 1/96 skriver han: "Inom vilka områden amatörforskaren gör bäst nytta är kanske vid närmare eftertanke inte värt besväret att träta om. Vi är ense om att den vetenskapliga kritiken ska riktas mot new age-ufologin och inte mot de ufo-rapportörer och ufologer som strävar efter ett vetenskapligt och kritiskt arbetssätt. Att sådana strävanden ska uppmuntras är vi också överens om, och detta är orsaken till att Folkvett öppnat en dialog med UFO-Sverige."

De första 25 åren kan läggas till handlingarna. Vilka spännande resultat väntar under nästa kvartssekel?