Teckning: Kari Rajanen
Föremålet lyfte. Lonnie Zamora kunde bara se på
när föremålet lyfte.
Det är den 24 april år 1964 och polisman
Lonnie Zamora har just tagit upp jakten på en fortkörande bilist.
Jakten kommer emellertid snart att avbrytas när något märkligt
fångar hans uppmärksamhet. Han hör ett starkt ljud samtidigt
som han ser något som flammar vid sidan av vägen. Händelsen
som nu följer ska så småningom bli ett av de klassiska
UFO-fallen i historien.
Nytt ljus över Socorro-fallet
Socorro-fallet har stått kvar som oförklarat genom alla
år trots att flera namnkunniga undersökare, däribland
framlidne Allen Hynek, i ett tidigt skede engagerat sig i fallet. Information
har emellertid nu börjat dyka upp som gör att fallet, efter
alla år, ändå kanske kan få en slutlig förklaring.
Men innan vi tittar på de nya uppgifterna tar vi en snabbrepris
av händelsen.
Av Anders Persson
Året är alltså 1964 och polisman Lonnie Zamora sitter
ensam i sin bil när han försöker jaga ifatt en fortkörare
på vägarna runt staden Socorro i New Mexico, USA. Plötsligt
blir han avbruten av något som han tolkar som två explosioner
och han ser något som flammar bakom en kulle. Han avbryter jakten
för att ta reda på orsaken.
Han oroar sig också för det faktum att ett sprängämnesförråd
råkar ligga alldeles i närheten. Han kör i riktning mot
flamman och noterar att den har en blåaktig färg och är
nedåtriktad som en tratt. Sidorutorna är nedvevade och han
kan höra ett rytande eller dånande ljud. Plötsligt upphör
samtidigt både ljud och flammor.
Zamora kör upp på en kulle och får därifrån
se något som han först tycker liknar en upp och ned vänd
bil, eventuellt stående på kylaren(!). Snart ser han emellertid
att det är ett ljust eller vitt föremål som påminner
om bokstaven "O". Han ser samtidigt ett par figurer, som han
uppfattar som barn i vita overaller, sysselsatta med någonting utanför
föremålet.
"Hade jag bara varit något närmare så hade jag kunnat
se betydligt mer", säger Zamora efteråt.
Han bestämmer sig i alla fall nu för att gå ur bilen och
börjar så gå mot platsen där föremålet
befinner sig. Plötsligt hör han hur det kraftiga ljudet kommer
tillbaka och ser flammor slå ut under objektet. Farkosten börjar
sakta höja sig från marken.
Från sin position på kullen upptäcker Zamora nu också
att det finns ett stort märke mitt på farkosten. Symbolen liknar
en uppåtvänd pil.
"Jag visste inte om jag skulle skjuta, springa därifrån
eller anropa centralen", säger han senare till en undersökare.
Lonnie Zamora bestämmer sig emellertid för att springa tillbaka
till sin bil och kalla på hjälp via sin radio. Under språngmarschen
tappar han sina glasögon. Plötsligt upphör både ljudet
och lågorna, och han ser nu farkosten glida iväg och snabbt
försvinna mot bergen i fjärran.
På stationen svarar radiooperatören Nep Lopez på Lonnie
Zamoras upprörda anrop. "Titta ut genom fönstret och se
om du kan se något föremål", ropade Zamora i mikrofonen.
När Lopez frågar vad det var svarar Zamora: "Det ser ut
som en ballong".
Ett par tre minuter senare anländer hans kollega Sam Chavez till
platsen. Föremålet har då redan passerat förbi Six
Mile Canyon Mountain och kunde inte längre ses.
"Hade han bara varit något mer uppmärksam så hade
han sett det", uppger Zamora senare och tillägger:
"Helst hade jag velat behålla historien för mig själv,
men Sam propsade på att jag skulle rapportera saken."
Händelsen blev alltså rapporterad och kom snart till
såväl flygvapnets, ufologernas och pressens kännedom.
Redan fyra dagar efter händelsen besökte flygvapnets undersökare
Allen Hynek platsen, och händelsen får nu sägas vara ett
av de mest kända och berömda fallen i UFO-historien.
Zamoras upplevelse har som sagt hittills motstått alla försök
till förklaring och anses av en del UFO-undersökare som ett
exempel på ett mycket starkt fall och som också talar för
att jorden besöks av någon form av främmande intelligenser.
Fallet tillhör definitivt den kategori av fall som många ufologer
lugnt har kunnat luta sig tillbaka mot när de blivit attackerade
av någon illasinnad skeptiker.
Lugnet har dock börjat brytas när nu nya förklaringsmodeller
börjar nå upp till ytan. Och detta, skam till sägandes,
till många "etablerade" ufologers oförtäckta
frustration.
Uppgifterna fanns presenterade på nätet redan 1996,
men har först nyligen börjat komma upp till diskussion på
olika mejlinglistor. Och diskussionens vågor har stundtals varit
heta mellan olika undersökare där några har betraktat
idéerna som helt befängda och andra som den troliga lösningen
på fallet. Uppgifterna är, oavsett vad, klart intressanta.
Och visar dom sig sedan verkligen vara lösningen på fallet
så är det dels mycket lärorikt, men också klart
generande.
Allen Hynek, då konsult åt amerikanska flygvapnets UFO-projekt
Blue Book och senare berömd ufolog, ansåg till exempel att
rapporten kunde klassificeras som ett klassiskt UFO-fall efter att ha
undersökt händelsen på plats.
Ufologen Larry Robinson uppger sig ha känt till fallet sedan
sent sextiotal och låtit sig fascineras av det som så många
andra. Detta ända tills han efter många år råkade
få bevittna ett antal ballongflygningar på nära håll.
Och efter ytterligare några år råkade han senare återigen
få läsa om händelsen i Socorro.
Robinson drog sig då till minnes ett par tidningsartiklar som han
hade läst i mitten på sextiotalet och började fundera.
Han fann snart att han plötsligt hade flera och i hans egen tycke
avgörande pusselbitar till en trolig lösning av fallet. Och
så här ser hans pussel ut...
Någon gång 1963 eller 1964 läste han i ett tidningsmagasin
om en ballong som var sponsrad av företaget International Paper.
Deras logotyp består av en pil som pekar rakt upp och som är
gjord av bokstäverna "I" och "P". Ballongen skulle
göra en flygning över flera delstater.
Någon gång mellan 1965 och februari 1967 läste
han sedan en artikel om en ballongexpedition där färden också
skulle ha gått över flera delstater. En karta över flygsträckan
som inkluderade landningsplatserna fanns med. Dessutom fanns en del anekdoter
över händelser längs färden. En av dessa anekdoter
handlade om en incident när de vid en landning trodde att de skulle
bli attackerade av en polisman. Det berättades något i stil
med ..."det verkade som om ballongen skrämde slag på honom"
och... "senare hörde vi att han hade fått för sig
att det var ett rymdskepp han hade sett".
I mars 1967 läste Robinson för första gången om observationen
i Socorro i en tidning om flygande tefat. Året efter tog han del
av en rapport från organisationen Nicap om samma fall. Här
fanns en teckning av logotypen på farkosten och han tänkte
genast på likheten med den han hade sett i en tidning några
år tidigare.
Ändå kunde han då inte tro på en ballongförklaring
eftersom han ansåg ballonger som mer eller mindre ljudlösa.
Tio år senare skulle han alltså få revidera
den åsikten när en varmluftsballong en dag råkade passerade
rakt över hans hus. Hans hund skällde och ville göra honom
uppmärksam på något. Plötsligt hörde han ett
kraftigt rytande som varade i ungefär 5 sekunder. Han sprang då
ut och fick se en stor rund ballong som sakta gick över hans hus.
Den gick så nära att han till och med kunde höra besättningen
kommentera den krocketbana han hade låtit anlägga i sin trädgård.
Ballongen visade sig tillhöra en lokal vinfirma som använde
den för reklamändamål. Den vrålade till ytterligare
en gång varpå den försvann utom synhåll.
Den sista gången kunde han också tydligt se flammorna som
steg upp från korgen och in i ballongen. Wow, tänkte han, en
ballong kan tydligen låta! Under de kommande åren kom han
vid åtskilliga tillfällen att se olika moment av ballongflygning.
Han fick se hur man packar upp och gör den klar. Han fick se en så
kallad "touch and go" landning, samt flera vanliga landningar.
Han blev väl bekant med de ljud som alstras och de procedurer som
hör till när man hanterar ballongen.
1996 råkade han återigen läsa om Socorro-incidenten
och pusselbitarna började falla på plats. Alla dom observerade
effekterna passade oroväckande bra in på just en ballong, låt
vara modell mindre. Robinson tänker sig följande scenario:
När ballongen landade stängdes brännaren av. Antagligen
användes en platt triangulär plattform som enligt uppgifter
fanns före 1966. Troligen välte både plattform och brännare
på sidan när ballongen landade. Detta kan då både
förklara märkena i marken och intrycket av ben som stack ut
från farkosten. Det kan också förklara varför en
buske blev antänd när brännaren vändes mot marken.
Med en nervös polis springande omkring och hukande bakom en kulle kanske besättningen också stressades till att snabbt försöka återfylla ballongen.
När ballongen så åter började fyllas reste både den och plattformen sig upp och steg iväg. Zamora beskriver hur han hör ett väldigt oväsen samtidigt som han ser en flamma under farkosten. När ballongen fått tillräcklig lyftkraft stängs brännaren av och ballongen får nu driva iväg med vindarna. Zamora beskriver hur oväsendet och flamman plötsligt upphör och farkosten helt ljudlöst försvinner iväg.
Så långt Robinson.
Lägger man ballonghypotesen som mall under rapporten så
finns det utan tvekan tydliga samband. Tills vidare får vi dock
nöja oss med en hypotes eftersom det fortfarande återstår
att hitta någon av de avgörande pusselbitarna för att
ballonghypotesen ska gälla som faktisk förklaring av fallet.
Ett par av dessa bitar är naturligtvis tidningsartiklarna som Robinson
hänvisar till. När vi nyligen frågar Robinson uppger han
emellertid att tidningarna fortfarande inte har kunnat spåras.
En intervju med Lonnie Zamora själv hade naturligtvis också
varit av värde, inte minst för att höra hans egen kommentar
om ballongteorin. Han blev också nyligen uppringd av en undersökare
i USA i detta ärende. Beskedet han fick var dock att han inte ger
några intervjuer numera.
Socorro-fallet väntar fortfarande på sin definitiva förklaring. Klart är dock att det inte längre kan räknas till de riktigt hårda fallen. Allt för många frågetecken återstår ännu att räta ut.
|