Farkost svarade på blinkningar

Långt inne i en av Norges vackraste fjälltrakter, Setesdalsheiene, belägen i sydvästra Norge cirka 10-15 mil nordost om Stavanger, ligger en liten sjö som har fått namnet Öydeskyvatn. Området består av vild natur, långt från civilisationens vägar och bilavgaser. Ingen hade väl någonsin tänkt att just detta ställe skulle bli känt långt utanför landets gränser. Inte som turistattraktion, utan på grund av något underligt som inträffade där påsken 1991. Sju personer blev vittne till något oförklarligt. En av observatörerna, lärare Signe Mjåland, tog kontakt med UFO-Norge och på så sätt blev vi inblandade.

Av Torfrid Urdal/UFO-Norge

Den 24 mars 1991, vid 22-tiden, såg semestergästerna vid en fjällstuga ett lysande föremål i luften under en fjällhöjd. Det stod stilla, men efter en stund rörde det sig lite mot öst. Klockan 22.15 såg det ut som om det landade, snön omkring blev upplyst, sedan blev det mörkt. Färgen på ljuset var rödaktig, och under det lysande föremålet såg det ut att hänga ned något rödaktigt "päron-format", som av och till rörde sig. Observatörerna trodde att det kanske kunde vara en nödraket, i brist på bättre förklaringar, så nästa morgon undersökte de området. Utan resultat.

Dagen efter fick de se samma föremål, på samma ställe, bara lite högre på himlen. Klockan var cirka 20.40 och föremålet stod stilla. Så kom det närmare stugan, rörde sig lite till höger och till slut stod det rakt över vattnet och lyste rakt mot stugan. Inne i stugan tog de fram kameran och var klara att ta bilder när föremålet landade.

En av dem satt med en ficklampa i handen efter att ha varit ute en stund tidigare och utan att tänka sig för riktade han lampan mot det lysande föremålet och blinkade fyra till fem gånger mot det. Ögonblickligen slocknade ljuset från föremålet och det var inte möjligt att se annat än mörker. De släckte allt ljus i stugan och kunde då tydligt se skuggan av ett objekt på himlen som rörde sig mot höger. Ljuset kom tillbaka ganska svagt allteftersom föremålet rörde sig bort från stugan.

Med cirka en tredjedels ljusstyrka, jämfört med tidigare, gick föremålet sakta ned för landning, bara 350-400 meter från stugan. Det var månsken, klart och vindstilla.

På skärtorsdagen, den 28 mars, gick observatörerna ut för att leta efter spår från detta märkliga objekt. De fann tydliga spår i snön så kameran hämtades och bilder togs för ingen hade någonsin sett något liknande. Det fanns tre tydliga spiralformade avtryck, 50-60 centimeter i diameter, och det var tre meter mellan varje så att det bildade en trekant. Mellan cirklarna fanns det en brungul fördjupning och också i själva cirklarna var snön lätt missfärgad.

Två kvällar till kom föremålet tillbaka. Båda gångerna såg det ut som om det landade. En gång på en platå på fjället men längre från stugan än där man fann spåren. Det lysande föremålet blev också sett från en annan stuga. Spåren som det togs fotografier av blev gjorda den 26 mars klockan 22.15.

Den 8 april, 13 dagar senare, fick UFO-Norge kännedom om händelsen. Dagen därpå åkte Odd-Gunnar Röed och undertecknad till området tillsammans med ett vittne. Diverse utrustning togs med eftersom händelsen ju var mycket speciell.

Trots ihärdigt letande hittades inte spåren direkt. Det hade snöat flera gånger och dessemellan hade det varit töväder, men vittnet som var med hade själv sett spåren och visste precis var de fanns. På så sätt gick det att gräva ned till det aktuella lagret där proverna togs, från centrum, själva avtrycket, och cirka 15 meter utanför. Geigermätaren visade ingen radioaktivitet, pH-värdena visade på 7, alltså normalt, vilket kan tyckas lite underligt i dessa försurningens tider. Det blev förklarat med att det finns så mycket kalk i grunden där att det uppväger försurningen.

Området videofilmades också. Landskapet påminner en del om Hessdalen, samma typ av fjällformationer till exempel. En annan sak som är gemensam med Hessdalen är att det fanns en nedlagd gruva i närheten. Gruvdriften avslutades 1918. Tills då hade det utvunnits bland annat koppar, silver och molybden. Det går en molybdenåder härifrån och ner till Evje, cirka 10 mil sydsydväst. Gästböckerna vid Öydeskyvatn avslöjade att det kanske har varit många flera UFO-observationer i området, det står om påfallande många meteoriter och fullmånar.

Snöproverna skickades till UFO-Norges Erling Strand för att bli analyserade vid Ingenjörshögskolan i Östfold. Det är inte så lätt att veta vad man ska leta efter i dylika prov när man inte vet vad man står inför. Först undersöktes vilka bakterier som fanns i proven. Resultatet av det blev ganska uppseendeväckande. Bakterier finns överallt, i riklig mängd. Två av de tre proverna visade också detta. Det tredje provet däremot, som blev taget i centrum av spåret, visade sig vara i det närmaste sterilt!

Det man fann var bara lite av en speciell stavbakterie som är svår att ta död på och den kunde mycket väl ha kommit från själva provglaset. Det fanns gott om tid för alla slags bakterier att frodas, likväl fanns det nästan inga i detta prov. Har de blivit bestrålade med något vi inte känner till? Fortsatt analys av proverna pågår för att finna ut om det finns andra saker som skiljer sig mellan proverna.

Signe Mjåland besökte under sommaren stugan vid Öydeskyvatn igen och tog bilder av landningsplatsen. Det visade sig att avtrycken även satt sina spår under snön. Vegetationen verkade helt död i området, medan det var grönt och fint runt om.

Foto av spåren har sänts till John MacNish och Terence Meaden, cirkelforskare i England. Erling Strand har sänt kopior till Kina, Ungern, USA och forskare från andra länder som han träffade på en kulblixtkonferens i Ungern sommaren 1990. Intresset för denna händelse är stort. Signe Mjåland har haft besök från Försvarets överkommando som på band tog upp hela intervjun.

Den 12 oktober besökte Odd-Gunnar Röed och Göran Granath platsen igen. Det var dock för sent på året och omöjligt att ta några nya prover då all vegetation nu var vissnad och brun.