"Föremålet försvann i tomma intet"

Klockan hade närmat sig halv tolv på natten. Tomas Krångemo från Långsele och Bengt Ahlquist från Trollhättan satt på en veranda till ett sommarhus i Västra Laneberg, kvällen var ljum och himlen klar. Fullmånen lyste upp träden och vattnet i Gullmarsfjorden en bit längre bort blänkte.

Av Anders Persson

Plötsligt får Bengt se ett ljus i ögonvrån. Han uppfattar det närmast som ett lysande streck. Strecket kommer farande snett uppifrån och landar i rabatten någon meter framför de två männen. Tomas uppfattar bara att det lyser till. Sekunden efter är allt som vanligt igen. Nyfikna och lite förbryllade går de två männen fram till rabatten för att se vad det var som föll ner. I månljusets sken börjar dom treva med händerna för att känna efter om det ligger någonting bland växter och jord. Men det är för mörkt och letande ger inget resultat. Bengt Ahlquist går in och lägger sig för att sova.

Tomas berättar nu för sin mor Yvonne, som befann sig inomhus, om händelsen och även hon går fram till rabatten för att se om hon kan finna någonting. Och si, hon finner till slut ett föremål, tar upp detta och tillsammans med sonen betraktar de saken. Föremålet är stavlikt, ungefär 10-15 centimeter långt och ett par tre centimeter tjockt. Ytan känns som metall, samtidigt som föremålet ändå är något mjukt. På grund av mörkret har Tomas och hans mamma svårt att se hur ytan ser ut men tycker att den verkar gr åaktig (vilket, på grund av ögats uppbyggnad, allting gör i svag belysning, red. anm.).

Nu börjar Tomas bli orolig och ber sin mamma att lägga ifrån sig föremålet eftersom det kanske kan vara något farligt. Yvonne lägger det stavliknande föremålet på en bricka som ligger på ett bord på verandan innan hon går in för att tvätta av händerna.

Tomas blir stående på verandan och iakttar föremålet. Då händer något som nästan skrämmer vettet ur honom:

- Plötsligt var det som om det blixtrade till runt föremålet och sedan var det borta, säger han. Det fanns inte det minsta spår efter det, det bara försvann i tomma intet.

Tomas skriker till och rusar in i huset där han låser in sig på ett rum. Mamman som hört sonens skrik undrar vad som står på. Tomas berättar vad som hänt och båda kan bara konstatera att föremålet nu är försvunnet. Morgonen därpå letar de båda i rabatten efter märken eller annat som kan knytas till föremålet, men finner inget påtagligt. När de letat färdigt kontaktar de UFO-Sveriges rapportcentral för att berätta om den fantastiska observationen.

Själv besökte jag platsen dagen efter händelsen och träffade de tre observatörerna. Deras berättelser visar att de alla har upplevt något ovanligt den där natten. Visserligen har de uppfattat händelseförloppet lite olika men i stort bekräftar de skeendet.

Ingen av de tre hade någon bra förklaring till vad som kan ha legat bakom händelsen. Annars är det vanligt att en observatör har en bestämd uppfattning av vad som orsakade just deras observation. Det är vanligt att man anser att fenomenets ursprung finns att söka hos någon intelligens ute i rymden. Verkligheten är att nästan alla observationer, som kommer till vår kännedom, med olika stor sannolikhet, har helt andra och betydligt mer prosaiska förklaringar. I det här fallet skulle en sådan förklaring kunna vara en förlupen fyrverkeriraket (där styrpinnen ramlat av) som svängt av och gått ner i rabatten. Kvinnans beskrivning av föremålet skulle mycket väl kunna passa in på en fyrverkeriraket eller liknande, möjligen med metallfolie runt papperet.

Jag tog kontakt med Björn Söderberg på Hanssons fyrverkeri i Göteborg som har lång erfarenhet av pyroteknik och känner till det mesta om fyrverkeripjäser. Jag redogjorde för händelseförloppet och fick i korthet följande kommentar:

1. En raket som slår i marken kan släckas som en direkt följd av stöten.
2. Det finns olika typer av raketer med aluminiumhylsa (signalraketer).
3. Det finns raketer som i princip är ljudlösa (olika typer av signalraketer).
4. En raket kan tända igen, eftervärme i aluminiumhylsan i kombination med hög luftfuktighet kan bidra till att sänka tändtröskeln för krutsatsen.
5. Det behöver inte bli några krutrester på startytan (i det här fallet brickan på bordet) eftersom brinnpunkten, på grund av att en del av satsen redan förbrukats, sannolikt låg en bit in i hylsan.

Någon rakethylsa har inte kunnat hittas på platsen. Jag tycker dock att det ändå finns tillräckligt mycket som talar för just rakethypotesen för att denna ska få gälla som huvudalternativ, åtminstone tills det kommer fram omständigheter som talar för något annat.