Den 6 april 1999 lämnade Arne Gjärdman sin uppgift som UFO-ansvarig på FOA, Försvarets forskningsanstalt, efter tio års arbete. Nu tas uppgiften över av Karsten Jöred på avdelning 77, som beskriver sig själv som en astronomiintresserad matematiker.

Ny UFO-ansvarig tar över på FOA

Sedan i oktober 1965 har försvarets UFO-ansvarige varit placerad på Försvarets forskningsanstalt, FOA. Den förste blev laborator Tage Eriksson som kom att ta över verksamheten från försvarsstaben där den funnits sedan 1946. Tage Eriksson, som var meteorolog, gick i pension 1976 då uppdraget övergick till Sture Wickerts som innehade posten fram till pensioneringen 1990.

Av Clas Svahn

1990 tog så Arne Gjärdman över UFO-ansvaret och när nu också han pensioneras heter efterträdaren Karsten Jöred.
Försvarets UFO-uppdrag har flera gånger hotats av nedläggning. Såväl Tage Eriksson som Sture Wickerts föreslog att verksamheten skulle upphöra i och med deras pensioneringar. Men båda gångerna har FOA beslutat att verksamheten ska fortsätta.

För Arne Gjärdman har situationen varit en annan. Trots att han kunnat avsätta mycket lite tid till UFO-arbetet och att det oftast fått inskränka sig till att ta emot rapporter samt att ställa upp i olika medier, så har han hela tiden haft en positiv grundinställning till uppdraget. Något som saknades hos hans företrädare.

- Jag tycker att det är viktigt att försvaret har en person som allmänheten kan vända sig till, säger han. Därför har jag gjort mitt bästa för att verksamheten ska fortsätta också efter mig.

Det blev också Arne Gjärdman själv som fick se till att traditionen fördes vidare inom FOA. Någon officiell utlysning av tjänsten som UFO-ansvarig var inte planerad.

Vid ett möte på Högkvarteret den 2 mars 1999 diskuterade Gjärdman UFO-verksamhetens framtid. Vid mötet deltog en överste och en representant för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Mötet utmynnade i att man från Högkvarterets sida konstaterade att verksamheten var av så pass liten omfattning att den borde fortsatta som tidigare. UFO-verksamheten passar inte ens in i de beräkningsmallar som FOA använder.

- Den tid som jag ägnade åt UFO varje år var mindre än en halv personmånad, vilket är det minsta mått vi räknar med, förklarar Arne Gjärdman. Därför är det svårt att passa in mitt UFO-arbete i verksamheten.
Resultatet har blivit att Arne Gjärdman har fått ta lediga stunder till hjälp för att kunna sköta UFO-frågorna. Någon budget har inte funnits för arbetet. Situationen blir likartad för hans efterträdare.

I början av maj 1999 träffar jag Karsten Jöred på hans arbetsrum på FOA. Med vid mötet är Arne Gjärdman och Andreas Ohlsson från UFO-Sveriges styrelse. Karsten Jöred visar sig vara en sympatisk person som tar sin nya uppgift på allvar.

Karsten Jöred är född 1944 och har sin bakgrund inom matematik och numerisk analys. Och givetvis har han läst celest mekanik för att på så sätt kunna sammanföra sina två stora intressen matematik och astronomi. Han spelar piano och är passionerat intresserad av Island och vulkanism. Själv beskriver han sig som en naturvetenskapligt utbildad person och poängterar just sitt stort intresse för astronomi. Ett intresse han haft sedan barndomen.

En av de böcker som kom att påverka honom är den svenske astronomen N. V. E. Nordenmarks "Stjärnorna", en tusen sidor tjock volym som gavs ut redan 1926 och som han fortfarande kan återvända till. Redan 1954 fick den astronomiintresserade pojken sin första stora naturupplevelse på himlavalvet då han genom en slump befann sig på Koster och kunde följa den totala solförmörkelse som korsade södra Sverige den 30 juni det året.

- Jag hade verkligen tur. Vi hade fint väder och befann oss på precis rätt plats. Den upplevelsen spädde på mitt intresse.
1956 var det dags igen när kometen Arend-Roland visade sig över Sverige. Kometen hade den egenheten att den hade dubbla svansar varav den ena var riktad som spjut framåt i färdriktningen. På samma sätt som Hale-Bopp drog Arend-Roland svenska folket ut ur stugorna och tidningarna fylldes med rapporter.

- Jag hade ju också förmånen att få uppleva den första satelliten och känna hur vi tog steget in i rymdåldern. Det var en jättespännande upplevelse när Sputnik skickades upp och självklart var jag ute och tittade.

Till hösten samlar han sina kunskaper till en kraftsamling då han planerar att hålla en kurs i astronomi med titeln "Mellan himmel och pannkaka". Men det är inte de filosofiska spörsmålen inom astronomin som lockar honom utan matematiken.

- Mitt matematikintresse handlar väl om något slags behov av kontroll, säger Karsten Jöred och skrattar när jag ber honom förklara.

- Matematik ska inte vara för krångligt, det ska karakteriseras av det enkla. Det geniala och det enkla ska gå hand i hand. Om man med hjälp av sjuttielva påhittade empiriska faktorer får till något, det tycker jag inte är särskilt kul. Även om jag inser att sådant också kan fungera.

Karsten Jöred har jobbat på FOA i två omgångar. Första gången mellan 1975 och 1978. Under dessa år arbetade han med bildbehandling och satellitbilder. När han kom tillbaka 1989 väntade andra arbetsuppgifter.

- Då kom jag att arbeta med datorgrafik. Vi arbetade med en fattigmans flygsimulator eller omvärldsvisualisator. Jag jobbade på en institution som arbetade med beslutsstödsfunktioner, Data- och informationsfusion kallas den i dag och det senaste året har jag jobbat med ett beslutsstödssystem till kustkorvett Visby.

UFO-frågan stötte han på någon gång på 50-talet när tidningarna fylldes av rapporter om "flygande tefat".

- Men jag trodde nog aldrig på berättelserna, säger Karsten Jöred. Jag minns att jag undrade vad ordet flygande tefat betydde och jag förstod inte förrän långt senare vad det egentligen stod för.

Hur skulle du sammanfatta din syn på UFO-fenomenet i dag?
- Jag är en stor skeptiker. Men jag tycker att fenomenet är intressant. Det är roligt om man kan förklara fenomen som folk rapporterar så får vi se om det blir kvar någon procent som blir mystisk.

- När det gäller tanken på liv i universum är jag nog ganska lik Arne [Gjärdman]. Jag tror nog att det finns liv utanför jorden, kanske inte i vår galax men universum är stort så det finns nog rum för andra varelser. Men att dessa skulle kunna resa hit det tror jag inte.

Vad tror du att du kan göra som FOA:s UFO-ansvarige?
- Uppdraget är ju på inget sätt prioriteras och försvaret anser ju inte att frågan har något militärt intresse. Samtidigt ser vi ju att Högkvarteret intresserar sig för de UFO-rapporter som kommer in till dem.

- Så länge de tror att det rör sig om ett UFO i militär mening så gör de det. Det är bara då det intresserar dem. Kanske skulle vi behöva en beteckning Ómilitärt UFOÓ.

Hur tror du att du kan använda dina kunskaper inom matematik och astronomi i ditt UFO-arbete?
- De fall som rör planeter och stjärnor tror jag att jag ganska lätt kan förklara, förutsatt att det rör sig om en observation med bra data. Det är lite tråkigt med alla de rapporter där det finns för lite att gå på. Man kan ju alltid hoppas att det i så fall dyker upp rapporter från flera personer om samma sak. Då kan man kanske göra sammanställningar också på ganska "tunna" data och få fram att de har sett samma fenomen. Det är roligt att kunna göra sådana sammanställningar.

Vad var det då som fick dig att ta uppdraget efter Arne Gjärdman?
- Det var väl för att jag ett par gånger har hjälp Arne. En gång när det gällde en undervattensgrej och vid ett annat tillfälle då de där fåglarna flög förbi den svenska flaggan i Sundsvall (12 maj 1991, se UFO-Aktuellt 2/91). Men den gången tog ju Guillou åt sig äran för en analys som han inte hade gjort.

Karsten Jöred säger också att han följer kabelkanalen Discovery där han har sett en del UFO-program. I övrigt är hans kunskaper ganska grunda. Några böcker i ämnet har han inte läst ännu men hoppas hinna göra det nu för att förbereda sig på sitt nya uppdrag.