Starkt ljus skadade kvinna
Ljus i en eller annan form verkar ha en helt avgörande betydelse
för UFO-fenomenen. Ofta uppträder ett starkt och intensivt lysande
ljus av ett slag som är svårt att beskriva. Det gäller
både observationer med varelser och utan. Den enskilt vanligaste
observationstypen är just denna: Starkt lysande ljus på himlen
eller marken. Vi ska nu titta närmare på några rapporter
av det slaget.
Av Agneta Halldén
Den 11 oktober 1995, vid sjutiden på kvällen, satt Iva-Britt
Bisse Juhlén, 65, i Tallåsen norr om Ljusdal och tittade
på tv. Plötsligt visade sig ett starkt sken på väggen
mittemot fönstret. Men det var på fel ställe för
att komma från en lastbil på vägen. Hon blev nyfiken
och gick fram till fönstret.
- Det var ett fruktansvärt intensivt blåvitt sken,
som jag inte riktigt kan beskriva, säger Iva-Britt. Det svävade
alldeles över grannens tak bakom några björkar, och rörde
sig sakta upp och ner. Det var som ett klot av eld. Iva-Britt öppnade
fönstret men hörde inte minsta ljud. På avstånd
såg hon en lantbrukare köra omkring med en traktor i ett jordgubbsland.
Iva-Britt uppfattade eldklotet som helt nära. Det svävade strax
över grannhuset och var så stort att det täckte hela taket.
Det avtecknade sig skarpt mot den mörka, klara kvällshimlen.
Formen var som en boll med för lite luft i, lite oformlig.
En underlig omständighet var att ljusklotet, trots sitt skarpa sken,
inte reflekterade något ljus på taket eller marken inunder.
Och det omgivande skenet var bara ett svagt skimmer, som en gloria. Iva-Britt
kände sig ensam och rädd och ville att någon annan också
skulle se ljuset. Hon ringde till en bekant som bor i närheten, men
där var det bara en telefonsvarare. Hon ringde till sin son som bor
en och en halv mil bort, men han såg inget ljus. I detsamma fick
hon se att traktorn stannade ute på fältet. Iva-Britt kände
sig lättad, för hon var säker på att föraren
också sett ljuset. Men då hon senare ringde upp honom visade
det sig att han stannat traktorn för att det blev fel på motorn.
Han hade inte sett något ljus utan hade haft blicken riktad mot
marken.
Efter en stund vände sig klotet på högkant och
visade upp en platt botten. I mitten syntes något som såg
ut som ett hål, omkring en meter i diameter, med ett annorlunda
sken, och runt om såg det ut som en fals.
- Skenet var kolossalt starkt, men jag kunde inte låta bli att titta
på det hela tiden. ögonen sved och tårarna rann, berättar
Iva-Britt. Jag stod där över en timme och kunde inte ta ögonen
från ljuset. Vid åttatiden rörde sig eldklotet snett
uppåt himlen, blev mindre och tonade så småningom bort.
- Jag har funderat på det där ljuset, så att jag blir gråhårig,
säger Iva-Britt. Kan det ha varit gaser från marken som stigit
upp i luften? Det måste i alla fall ha varit något slags naturfenomen.
Det visade sig senare att ytterligare en person ändå
sett ljuset. Det var Caroline Bolander, 15, som var ute och joggade med
en kompis.
- Jag fick syn på ett sken ute på jordgubbslandet, berättar
Caroline. Som en bländande lampa eller reflex. Det var runt och lyste
jättestarkt. Efter fem sekunder slutade det, så jag sprang
vidare.
Antingen skymdes ljuset tillfälligt av något från Carolines
synvinkel, vilket fick henne att flytta sin uppmärksamhet, eller
också tedde sig fenomenet annorlunda från hennes håll.
Det är i själva verket en ganska vanlig iakttagelse, detta att
ett ljus kan vara fullt synligt vid en plats A, medan ingenting syns vid
plats B en bit bort.
- Jag måste få veta vad det var, säger Iva-Britt. Men
risken finns att hon aldrig får svar på sin enträgna
undran.
Nu slutade inte Bisse Juhléns omtumlande upplevelse med detta.
Under observationen hade hon märkt att det började svida i ögonen,
men trots det kunde hon inte sluta stirra på det mäktiga ljuset.
Ögonen rann. Till slut blev de så torra att det kändes
som om hon fått sand i dem. Eller som när en insekt förirrat
sig in i ögat - fast tio gånger värre.
I över en timme stod hon som fastnaglad och kunde inte ta ögonen
från ljuset. Under den tiden hann det vända på sig och
visade upp vad som såg ut som en botten. I dess mitt var skenet
annorlunda och runtom den yttre konturen syntes liksom en fals. Slutligen
rörde sig ljusklotet snett uppåt, blev mindre och mindre för
att sakta tona bort i fjärran.
- När jag sedan skulle sova la jag en blöt handduk över
ögonen, berättar Bisse. Ändå knastrade det i huvudet
när jag blundade.
Sedan dess har Bisses syn stadigt försämrats, och hon
har varit tvungen att skaffa sig starkare glasögon två gånger
om året. Hon blir alltmer orolig och rädd för att bli
blind.
- Jag kan inte se saker klart på två meters håll,
som till exempel stolen jag har bredvid mig nu, säger Bisse när
jag talar med henne i telefon.
Hon har varit hos doktorn men måste vänta i fyra år
på en operation i Hudiksvall. Därför funderar hon på
att sälja sitt hus och flytta till en mindre lägenhet för
att få pengar att genomföra operationen någon annanstans.
Den kände UFO-forskaren Jacques Vallée har ägnat
en hel bok åt att dokumentera UFO-upplevelser som medfört skador
av olika slag, "Confrontations" som kom ut 1990. Vallée menar att
en plausibel förklaring i många fall är mikrovågsstrålning.
En biologisk effekt av mikrovågor är att vävnader upphettas.
Han konstaterar att stormakterna håller på att utveckla avancerade
strålvapen som kan åstadkomma brännskador och blindhet
när näthinnans känsliga vävnader bränns.
På Internet finns en rapport "Eye and Skin Irritation in UFO Reports"
av Mark Cashman. Den innehåller ett flertal fall som mer eller mindre
påminner om Bisses. Källan till skadorna antas vara något
av följande: ultraviolett strålning, eventuellt starkare strålning
av icke specificerad art och kemiska eller allergiska reaktioner.
Symptomen hos UFO-observatörerna relateras till effekter som är
dokumenterade i medicinsk litteratur. Bisse har fått del av Mark
Cashmans rapport och tycker det är skönt att veta att hon inte
är ensam om att råka ut för detta problem.
För drygt två år sedan, den 17 januari 1994,
kl 19.30, iakttogs ett liknande ljus en bit från vägen mellan
Södertälje och Nynäshamn. Mary Long-Broman, 46, kom körande
längs väg 225 med sonen Jimmy i framsätet och tre av hans
kompisar i baksätet. Kompisarna sov när de passerade gården
Brink i närheten av Anderstorp. Men Mary och Jimmy blev desto vaknare
när de fick syn på ett starkt lysande ljusklot med grönaktigt
neonsken. Det var vid skogsbrynet ungefär en halv kilometer bort.
Formen var närmast som ett liggande ägg, kanske 30-50 meter
brett, men inga konturer syntes inuti ljuset.
Så vitt Mary och Jimmy kunde se stod ljuset stilla. De kunde iaktta
det under cirka en minut, den tid det tog att passera med en fart av 70-80
kilometer. De kunde inte stanna eftersom Jimmys kompisar skulle med en
buss och hade bråttom.
- Det var synd att vi inte hade tid att stanna till, säger Mary.
- Vi har ingen aning om vad det var vi såg och vi hade gärna velat gå närmare och undersöka.
| 
